År: 2018

Det är hög tid att förändra beroendevården för att minska utslagning och tidig död.
   Det som krävs är att samla behandlingsansvaret hos sjukvården. De parallella system som finns idag leder till bristande resurser och ojämlikhet mellan olika landsändar, skriver Gerhard Larsson som ledde Missbruksutredningen 2011, i Svenska Dagbladet.
   Efter internationella jämförelser bör drogdödligheten på 15 år kunna halveras med denna nya ansvarsfördelning.
   Svensk förening för beroendemedicin står bakom Gerhard Larssons förslag om att samla ansvaret för både behandling och tvångsvård för beroende inom sjukvården, precis som det fungerar för andra psykiatriska diagnoser. Att dessa centrala förslag inte blev verklighet redan när Missbruksutredningen presenterades 2011 var en besvikelse, men det finns en del som tyder på att det idag finns en större politisk öppenhet i de här frågorna. Förhoppningsvis kan också vi i Sverige vara beredda att ta lärdom av hur de flesta andra länder hanterat detta, precis som Larsson skriver i sin debattartikel.
Gerhard Larsson, SvD Debatt 27.12.2018; Socialdepartementet: Missbruksutredningen SOU 2011:35

Under december har SKL lagt fram en handlingsplan mot missbruk och beroende för personer mellan 13 och 29 år.
   Handlingsplanen ska fungera både som underlag för beslut och utvecklingsarbete. Beslutsdelen beskriver vilka problem som behöver lösas och ger förslag till åtgärder. Det finns även två fristående kunskapsunderlag som kan läsas och användas som inspiration av den som vill fördjupa sig i frågorna.
   Följande områden behandlas: · Synen på missbruk. · Lättillgänglighet. · Samverkan, samordning och delaktighet. · Tidig upptäckt och tidiga, samordnade insatser. · Stöd och behandling – inklusive frågan om ansvarsfördelning mellan huvudmännen och gränssnitt mellan socialtjänstlagen (SoL) och hälso- och sjukvårdslagen (HSL). · Kunskapsutveckling.
   Från Svensk förening för Beroendemedicin välkomnar vi denna handlingsplan och ser fram emot resultat i rätt riktning, dvs följer Missbruksutredningen från 2011. Det gäller framför allt att man vill avskaffa begreppet missbruk och ersätta med skadligt bruk och utreda om kriminaliseringen av bruk av narkotika fyller den avsedda funktionen (!) samt inte minst attman vill klargöra gränserna mellan kommuner och landsting vad gäller behandling: landstingen ska ha ansvar för psykologisk behandling; kommunerna för sociala insatser. Sistnämna borde kanske förtydligas (om än självklart) att landstingen ska ha ansvar även för den medicinska behandlingen.
www.skl.se

För att få kunskap om effekterna, positiva så väl som negativa, av legaliseringen av cannabis som trädde i kraft under hösten 2018 har British Columbia-universitet gett professor MJ Milloy i uppdrag att vara huvudansvarig för en nationell studie. Milloy arbetar som epidemiolog vid universitetets Centre on Substance Use.

   I uppdraget ingår bl.a. att undersöka möjligheten att cannabis kan förhindra farliga överdostillstånd vid opioider och andra droger.

   Genom kliniska försök kommer forskargruppen även att se huruvida cannabis kan spela en terapeutisk roll för opioidbrukare så att dessa inte avviker från behandlingsplanen. Det finns rapporter, dock inte konklusiva, som talar till behandlingsmetodens fördel.
Georgia Straight dec 2018 (nyhetstidning från Vancouver)

I Kina rökes det mest när det gäller cigaretter. Var tredje cigarettrökare är kines. På andra plats kommer USA följt av Japan, Ryssland och Indonesien. Som enda land i OECD-världen är det i Sverige fler kvinnor än män som röker. Och största skillnaden mellan män och kvinnor finns i Korea. Här är det mycket få kvinnor som röker.
   Enligt OECD:s statistik minskar tobaksrökningen i världen. Det är främst männen som minskar sin konsumtion, men till en mindre del också bland kvinnor – utom i Finland och Frankrike, här ses en ökning. De länder som redovisar minst antal dagliga rökare än Sverige, Kanada, Australien och USA. I dessa länder är det under 18 procent av invånarna (enligt SCB är det nu 11 procent i Sverige) som röker. Lite smolk i bägaren är att e-cigarettrökning ökar bland svensk ungdom.
   Största andelen dagliga konsumenter av tobak har Grekland (39%).
   Förutom rök- och luktpåverkan på en kanske inte alla gånger gillande omgivning är tobaksrökning också ett hälsoproblem. Rökning är högriskfaktor för för tidig död i kärlsjukdomar som hjärtattack och stroke och cancer (lungor, strupe och mun). Och så har vi andningsproblem som kronisk obstruktiv lungsjukdom.
   För att begränsa problemen har Sveriges riksdag beslutat att utvidga rökförbudsområdena från 1 juni 2019 att gälla uteserveringar, perronger, busshållplats mm. Förbudet gäller även e-cigaretter.
www.oecd.org, www.scb.se, www.CAN.se

I senaste numret av Alkohol & Narkotika debatteras begreppet medberoende. En grupp kliniskt verksamma forskare, däribland undertecknad , svarar på förslaget som presenterats i  en intervju med professor Fred Nyberg i systembolagets alkoholrapport, nämligen att en diagnos baserat på begreppet medberoende skulle kunna leda till att anhöriga i högre utsträckning ska kunna få hjälp. 
   Att många anhöriga lider och att bättre metoder behöver utvecklas för att möta deras behov är oomtvistad, men att begreppet medberoende skulle lämpa sig som diagnos  saknar vetenskaplig grund, skriver forskarna.  Det går inte att urskilja en specifik personlighetstyp bland anhöriga till personer, den ofta stressande livssituationen kan däremot ge upphov till en rad negativa reaktioner hos anhöriga. Istället bör evidensbaserade metoder spridas, som tex stödprogram (CRAFT), som i studier visat goda resultat för att hjälpa anhöriga.
Länk till inlägget: https://www.alkoholochnarkotika.se/opinion/medberoende-bor-inte-bli-diagnos/