År: 2015

Docent Anders Håkansson presenterade en state-of-the-art-översikt över vad vi ur vetenskaplig synvinkel vet om cannabis – och vad vi inte vet. Anders Håkansson är sedan många år vetenskaplig sekreterare i Svensk förening för Beroendemedicin och i sin profession leder han flera forskningsprojekt, som omfattar alkohol-, narkotika-, tablett- och spelberoende liksom psykiatrisk och somatisk sjuklighet och kriminellt beteende i relation till missbruk och beroende.
   Det är framför allt ett ungdomsfokus på huruvida cannabis är farligt eller inte. Det finns en uppsjö av argument som talar till cannabis fördel, det flesta är av ideologisk karaktär, men det finns också vetenskaplig touch på vissa.
   När det gäller skadeverkningarna är de som har en vetenskaplig genomlysning beroende, psykos, trafikolyckor, den unga växande hjärnan och sjukdomar i andningsvägarna.
   Vad vi idag vet är att cannabis inte orsakar dödliga intoxikationer, bilkörning under cannabispåverkan fördubblar risken för olycka, barn till cannabisrökande mödrar föds med lägre vikt, ovana cannabisrökare kan drabbas av panikliknande ångest. 
   Ett mer omfattande referat av föreläsningen hittar du i föreningens tidskrift BULLETIN 3/2015 

Anders Håkansson/foto Sternebring

  

 

Augustikonferensens andra internationella föreläsare var professor Mary Larimer från University of Washington. Hon är professor i psykiatri och psykologi och ansvarig chef för universitetets  ”Center for the Study of Health and Risk Behaviors”. Hennes forskningsinsatser har en stor bredd – etiologi, prevention och behandling vid olika drogproblem hos ungdom och unga vuxna, även vid samsjuklighet (depression, PTSD, ätstörningar och spelberoende). Vid augustimötet presenterade hon preliminära data från de två utvärderingsstudier hon leder: hur påverkas samhälle och individ av legaliseringen av marijuana.
   Det blev en klar seger för ja-sidan i den folkomröstning som följde på debatten om förslaget om en legalisering av cannabis i staten Washington. Det var 55,7 % av invånarna som gillade förslaget, 44,3 var emot. Det var 3 miljoner individer som röstade. Inför omröstningen kunde konstateras att det var en överväldigande majoritet av positiva argument som den enskilde hade att ta ställning till innan det var dags för omröstning.
   Det blev en legalisering och Washington befäste därmed sin ställning som en av de mest liberala staterna i USA när det gäller sociala frågor. Bakgrunden till legaliseringen är ett allmänt motstånd mot kriminalisering av droginnehav, ska polisen lägga ner stora resurser på marijuanainnehav istället för fokus på tung kriminalitet; fokus var även på det faktum att de med låg inkomst och människor ur gruppen etniska minoriteter var de som råkade mest ut för ingripanden. 
Utförligare sammanfattning kommer i nästa nummer av medlemstidningen BULLETIN.

Mary Larimer/foto Sternebring 

Professor Margaret Haney öppnade Svensk förening för Beroendemedicins augustikonferens 2015 med en översikt över aktuell forskning inom cannabisområdet med fokus på vad som gjorts och vad som är på gång från ett av USAs viktigaste centra – Marijuana Research Laboratories vid Columbiauniversitetets medicinska centrum i New York. Hon är professor i neurobiologi och ansvarig chef för forskningen där.Margaret Haney har under de senaste tjugo åren studerat användandet av cannabis och sett olika svängningar i opinionen kring drogen, men menar att i år har det skett en enorm vändning i det amerikanska samhället, inte bara bland allmänheten utan även i forskarvärlden ser hon en klar polarisering. I dag har varje stat i USA egna regler och de varierar kraftigt, från det mest liberala Kalifornien till konservativa New York.
   I likhet med andra drogers missbruk och beroende är behandlingsinsatserna komplexa och tarvar en stor variation i behandlingsmöjligheterna när de väl behövs. Internationellt är det sedan några år ett ökande antal individer som söker hjälp för sitt cannabismissbruk (EMCDDA-rapport 2015) och i USA menar Haney att det är ungefär var fjärde cannabisanvändare som får hjälp för sitt missbruk.
   En fördjupad sammanfattning kommer i nästa nummer av föreningens tidskrift BULLETIN 

Margaret Haney/foto Sternebring

Den ideella föreningen Convictus har erhållit Nordic Drugs Stora Pris 2015. Prissumman är 50 000 kronor och prisjuryns motivering är
  Nordic Drugs Stora Pris 2015 tilldelas Convictus för deras värdefulla insats och genuina engagemang för utsatta människor i en tuff omvärld. Convictus har under årtionden bedrivit verksamhet i Sverige och har under senare tid även etablerat sig utanför landets gränser.

Årets Stora Pris från Nordic Drugs och Svensk förening för Beroendemedicin går till den ideella verksamheten Convictus i Stockholm. Föreningen har ett trettiotal medarbetare i Stockholm, många är före detta missbrukare och hemlösa. Convictus har också två internationella grenar, en i Ukraina med ett 60-tal medarbetare och en något mindre i Estland. En rörd verksamhetschef, Claes Heijbel, tog emot diplom och prispengar i samband med Svensk förening för Beroendemedicins augustikonferens i Göteborg.
   Convictus etablerades för 30 år sedan som ett resultat av den då uppblossande HIV-epidemin. Huvudinriktningen för verksamheten är hemlöshet, hälsa och drogberoende. Till för fem år sedan var detnästan uteslutande äldre svenskar och till viss del finländare som var de som behövde och fick hjälp från den politiskt och religiöst obundna verksamheten. Idag ser bilden mycket annorlunda ut, nu är målgruppen densamma, hemlösa, men en stor andel av dem som behöver hjälp är EU-medborgare, främst från Rumänien, Bulgarien, Polen, eller tredjelandsmedborgare, ofta från Väst- och Nord-Afrika. Tredjelandsmedborgarna är vanligtvis fullt arbetsföra män i trettioårsålder som söker jobb och bostad. De har uppehållstillstånd i Syd-Europa, men har slagits ut från arbetsmarknaden där och söker sig nu till andra delar av Europa i hopp om större lycka. De har mycket sällan drogproblem men är uteliggare i ordets egentliga mening.  
   En utförligare rapport om Convictus kommer i nästa nummer av medlemstidningen BULLETIN.
Claes Heijbel/foto Sternebring 

  

 

Jämfört med 2013 har alkoholkonsumtionen i Sverige minskat med 4 procent och uppnår 2014 årskonsumtionen 9,4 liter ren alkohol per invånare över 15 år. Det är i CANs årliga rapport ”Hur mycket dricker svensken?” som konsumtionsnivåerna redovisas. I ett historiskt perspektiv ligger siffrorna i linje med 2009-2011 års nivåer efter en viss uppgång 2013. Sett över en tioårsperiod har konsumtionen minskat med elva procent. Det är framförallt resandeinförsel, smuggling och hemtillverkning som har minskat under den perioden. 

Förhandsintresset för årets augustikonferens var mycket stort. Flera veckor före konferensstarten var anmälningarna fler än det fanns platser för i den stora föreläsningssalen på Wallenbergs konferenscentrum i Göteborg. Så var det också ett högaktuell ämne: cannabis – himmel och helvete.
   Svensk förening för Beroendemedicins augustikonferenser har alltid ett tema och vanligen en internationell forskare som gäst som håller en plenarföreläsning. I år var det tvenne cannabisforskare från USA. Professor Margaret Haney från Columbiauniversitet i New York som berättade om sina humanlaborativa studier kring cannabismissbruk och professor Mary Larimer från University of Washington i Seattle, som redovisade hur det hittills gått med legaliseringen av cannabis i hennes hemstat. Docent Anders Håkansson från Lunds universitet gjorde en sammanfattning av vad vi vet och vad vi inte vet om cannabis ur en vetenskaplig synvinkel.
   Mötet avslutades med en paneldiskussion efter korta inledande anföranden av Eline Borger Rognli från Oslo, Mats Ek och Peter Allebeck från Stockholm.
   En innehållsrik och informativ dag om vad vi för stunden vet om cannabis ur ett forskarperspektiv.
Referat från de olika föreläsningarna kommer i nästa nummer av Svensk förening för Beroendemedicins medlemsskrift BULLETIN.

 

 
Harold Holder, USA; Frida Dangardt, Sverige; Sven Andréasson, Sverige och Tim Stockwell, Kanada. Foto: Sternebring
Svenska Läkaresällskapet och IOGT/NTO har för andra året i rad gett ut en sammanställning under samlingsnamnet ”Alkoholen och samhället”. I år samlades gruppen av internationella alkoholforskare för att genomlysa forskningen kring lågdoskonsumtion (Evidence about health effects of moderate alcohol consumption). Bakgrunden är att vi lever i daglig medial rapportering där budskapen växlar snabbt från presumtiva hälsoeffekter av ett glas vin till varningar för allvarliga medicinska konsekvenser för samma mängd.
   Rapporten summerar det vetenskapliga underlaget om effekterna av låg eller måttlig konsumtion av alkohol. De etablerade bevisen för att alkohol i låga doser har en positiv effekt på hjärt-kärl-sjukdom är svaga. Ny bevisning tyder på att de här sambanden är i själva verket är felaktiga. Det finns nu allt starkare skäl att tvivla på att låg till måttlig alkoholkonsumtion är bra för hälsan. 
   Professor Sven Andréasson om gränsen för icke skadlig konsumtion: 
   − Det finns ingen: att dricka alkohol är att ta en medveten risk, precis som för månget annat i vår värld. För alkohol gäller att dricka mindre är bättre. 
Läs hela rapporten: Alkoholen och samhället 2014: Effekter av lågdoskonsumtion av alkohol. En forskningsrapport från IOGT-NTO och Svenska Läkaresällskapet.

I Grekland finns sedan grekiska ekonomiska krisens utbrott en billig och farlig drog, som kallas för sisi eller shisha. Hittills finns den uteslutande i Grekland, mestadels i huvudstaden, där den också produceras. Det är enkelt framställd variant av metamfetamin med inblandning av diverse andra kemiska ämnen, enligt vissa till och med syra från bilbatterier, maskinolja, schampo. Det finns många dödsfall, inklusive suicid, beskrivna. 
   Sisi är billigt, för ett par euro fås en verksam dos, som leder till ett förrädiskt välbefinnande med inte bara ökad sexualitet utan även promiskuitet och ökat antal HIV-fall som resultat. Efter intag av drogen har individen svårt att hålla sig lugn, sover inte, ständigt rastlös med aptit- och sömnlöshet, hallucinationer, ångest och såväl psykiatriska som somatiska problem. 
   Drogen inhaleras vanligen men det förekommer också att den injiceras.