År: 2013

Nya riktlinjer från US Priventive Services Task Force har under våren publicerats i Annals of Internal Medicine som i princip ålägger allmänläkare (primary care doctors) att alltid undersöka samtliga vuxnas alkoholvanor för att hitta och i förekommande fall ta hand om riskkonsumenter. Flera års forskning ligger till grund för denna satsning på riskkonsumtion.
   Enligt en av de ledande forskarna inom området, professor Marc Schuckit, ser satsningen som mycket viktig emedan det är hela 21 procent av den vuxna befolkningen i USA som har en riskkonsumtion (4 procent har utvecklat en allvarlig beroendeproblematik).  

En av de stora händelserna under den 166:e APA kongressen var att man släppte DSM-5 och vid flera symposier och workshops informerades deltagarna om resultatet för flera sjukdomsgrupper bland annat för Substance Use Disorder. Under ett symposium och en workshop med framstående representanter (Charles O´Brien, Marc Schuckit, William Compton, Deborah Hasin, Marc Auriacombe) för den stora arbetsgrupp som haft ansvaret för utformningen av DSM redogjordes för hur arbetet gått till inklusive beslutsprocesserna, målsättningarna, rationalen, etc. för hur man kommit fram till det som idag finns i tryck. Planeringen inleddes redan 2005 och arbetsgrupperna möttes regelbundet från 2007 och data från studier från flera olika länder med mer än 200 000 patienter sammanställdes och analyserades, artiklar skrevs, föredrag hölls och diskussionsgrupper bildades, input från ett 50-tal professionella grupper behandlades och efter att kriterierna presenterades på hemsidan för DSM-5 fick man in över 500 kommentarer som man tagit hänsyn till.
   Slutgiltigt beslut och finjustering av texten gjordes i december 2012. Doktor Marc Schuckit konstaterade dock att beslutsprocessen var mycket komplicerad och då avgörande beslut fattades skedde det på nivåer ovan expertgruppen. 

Läs hela rapporten här:   APA RAPPORTEN.pdf

I samband med EU slopades införselkvoter av alkohol 2004. Den omedelbara följden blev att den totala alkoholkonsumtionen steg till rekordhöjd detta år: 10,5 liter årligen per invånare över 15 år. De mätningar som SoRAD (Centrum för Socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning) genomfört för 2012 visar att den nedgående trenden från 2005 håller i sig. Senaste undersökningsåret var den motsvarande årliga konsumtionen i Sverige 9,2 liter.
   Även om konsumtionen är i diskret sjunkande är den fortfarande att betrakta som relativt hög. Det är även betydande geografiska skillnader. I de norrländska länen är konsumtionen betydligt lägre än i storstadsregionerna och Skåne, Västra Götaland och Halland.
   Systembolaget har hämtat hem en rejäl portion av marknaden. Toppåret 2004 sålde Systembolaget 46 % av landets alkoholkonsumtion. Förra året var det hela 63 %. När det gäller vinkonsumtionen, inhandlas det mesta på Systembolaget; 85 %.
   Siffrorna bygger på försäljningsstatistik och självrapportering (egen införsel, smuggel och hemtillverkning). Självrapporteringen grundar sig på en årlig förfrågan till 18 000 slumpvis valda invånare.<
www.sorad.su.se 

Den 13 april sändes en timmes långt program i P1 om alkohol. Det var programmet Kropp och själ som fokuserade på temat. Den öppna alkoholmottagningen Riddargatan 1 presenterades förtjänstfullt och dess chef, professor Sven Andréasson, fick stort utrymme í programmet för att sakligt redovisa moderna ståndpunkter kring skadligt bruk och beroende. Flera brukarintervjuer kompletterade de mer formella ståndpunkterna.

http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=1272

Probufin (en buprenorfinvariant) är en ännu så länge experimentell substans gjord för att opereras in strax under huden. Efter flera effekt- och säkerhetsstudier är läkemedlet godkänt av amerikanska motsvarigheten (FDA) till Läkemedelsverket. Ett enda tändsticksstort implantat, som placeras under huden, har effekt i upp till sex månader. Preparatet består av den aktiva substansen inbakad i en etylenvinylacetat-vehikel.
   FDA menade i sitt godkännande att probufin har en god ”benefit-risk”-profil och att denna behandlingsmodell tillgodoser ett behov som för närvarande inte kan erbjudas.

Sedan 1971 görs elevundersökningar i årskurs 9 och gymnasiet år 2 och sedan många år är det CAN som ansvarar för Skolelevers drogvanor och 2012 års undersökning visar att trenden att unga dricker mindre alkohol står sig. Andelen som debuterar tidigt med alkohol och tobak minskar, liksom andelen som dricker smuggelsprit. Dock är andelen elever som använder narkotika i stort oförändrad.
   Det är glädjande att konstatera att andelen unga som dricker alkohol sjunkit under de senaste 12 åren. År 2000 var det 80% som druckit alkohol, 2012 är det 56 %. Det är de lägst uppmätta nivåerna sedan starten 1971.
   När det gäller narkotika är det inte lika ljust. Här ses en liten ökning mellan åren 2004 och 2012. Cannabis är det i särklass vanligaste preparatet i dessa åldersklasser.
   Elevundersökningen försöker också ta reda på varifrån ungdomarna får alkoholen. Vid 00-talets början ökade smuggelspriten på den hembrändas bekostnad och fram till 2007 ökade andelen insmugglad alkohol för att sedan minska i omfattning. För första gången dominerar nu alkohol från Systembolaget i såväl årskurs 9 som gymnasiet år 2. Näst vanligaste sättet att skaffa alkohol på är genom köp av smuggelsprit. Undantag är flickor i gymnasiet år 2 som har restauranger som andra-källa.
   Elevundersökningen 2012 omfattar 4 490 i årskurs 9 och 3 358 i gymnasiet år 2.
www.can.se

Sedan delstaterna Colorado och Washington efter folkomröstning i slutet av 2012 erhållit majoritet för legalisering av marijuana har det blivit strid om såväl lämpligheten som legaliteten ur ett nationellt perspektiv. De pådrivande mot legaliseringen menar att följderna kan bli förödande ur ett hälsoperspektiv, inte minst om fler stater följer efter, vilket de ser som mycket möjlig utveckling. Ett tungt vägande skäl mot legaliseringen i de två delstaterna är naturligtvis att den strider mot den federala lagen som säger att marijuana är en illegal drog.
   Presidentens administration vet uppenbarligen inte riktigt hur de ska tackla frågan emedan ingen har hittills gett uttryck för någon ståndpunkt.

Antalet narkotika- och alkoholbeslag ökade under 2012. Jämfört med 2007 har narkotikabeslagen mer än fördubblats. Utvecklingen har varit likartad under de senaste åren, tullens ökade insatser leder till en årlig ökning av beslag. Ökningen gäller i stort sett samtliga substanser utom kat, som för första gången sedan 2005 minskar.
   När det gäller alkohol har även lagstiftningen varit tullen behjälplig. Det är nu tillåtet att söka igenom omlastningsställen och lagerlokaler och inte uteslutande själva transporten. Nu kan tullen undersöka misstänkta lager. Den nya lagstiftningen beräknas ge en fördubblad volym beslagtagen alkohol.
   Det är stor del av beslagen har beställts via internet där den importerande köparen antingen gör det av kommersiella skäl (säljer vidare) och då är det smuggling, eller tar in alkoholen för eget bruk men har inte anmält detta för beskattning. I båda fallen blir det rejält kostbart.
   www.tullverket.se

Socialdepartementets lagrådsremiss med den utomordentliga  missbruksutredningen som bakgrund ger inte uttryck för annat än en anmärkningsvärd renons på kunskap och kompetens inom beroendevården. Ett kraftfullt inlägg som ifrågasätter Socialdepartementets förmåga att inhämta utredningens grundläggande och initierade framställning finns att läsa på Svenska Dagbladet SvD Opinion 2013-02-16. Förutom Svensk förening för Beroendemedicin har även Sveriges Psykologförbund, Centrum för forskning och utbildning kring riskbruk, missbruk och beroende  och Sveriges Läkarförbund skrivit under.
   Det är ett tungt inlägg från den samlade vetenskapliga och kliniska kompetensen inom landet.  
   Läs inlägget:  Förlegad syn på missbruksvård