Den i början av sommaren publicerade CAN-rapporten Självrapporterade rök- och snusvanor 2003–2025 visar att tobaksrökningen i landet har under många års tid minskat och under 2025 hade 10 procent av befolkningen i åldersspannet 17 till 84 år rökt cigaretter vid minst ett tillfälle under den senaste månaden. Det var ungefär lika vanligt att röka dagligen som sporadiskt (5 %). 

Det är i de äldre årsgrupperna som dagligrökarna finns (50 – 84 år). Dagligrökningen har dock minskat kraftigt sedan 2003, vilket bl a kan utläsas av cigarettkonsumtionen som för dagligrökare 2003. Var och en inhalerade en genomsnittlig årskonsumtion på cirka 4 500 cigaretter, något som under 2025 minskade till cirka 3 500 cigaretter.

Snusvanorna har ökat sedan 2011. Störst har uppgången varit bland kvinnor där användandet ökat från 4 procent år 2007 till 14 procent år 2025. Ser vi till helheten var det under 2025 22 procent av befolkningen som uppgav sig ha snusat (antingen brunt eller vitt snus) vid minst ett tillfälle den senaste månaden. Det var betydligt fler dagliga (19 %) än sporadiska användare (3 %).

Den tämligen nya trenden med vejpning har ökat och fler som puffar inhalerar nikotin. Andelen vejpare som använder en produkt med nikotin har nämligen ökat från omkring 70 procent åren 2017–2020 till 87 procent år 2025.

Under 2025 hade 5 procent av befolkningen vejpat vid minst ett tillfälle under den senaste månaden. Majoriteten var sporadiska användare (3,4 %) medan det var mindre vanligt med daglig användning (1,9 %). Vejping var något vanligare bland kvinnor (5,9 %) än bland män (4,8 %) och klart vanligast i den yngsta åldersgruppen 17–29 år (16 %).

Under 2025 hade 30 procent av befolkningen antingen rökt, snusat eller vejpat vid minst ett tillfälle den senaste månaden. Det var vanligast i den yngsta åldersgruppen (17–29 år), där 44 procent hade gjort det.

Självrapporterade rök- och snusvanor 2003–2025 CAN Rapport 244

Folkhälsomyndigheten föreslår till regeringen att klassificera 18 olika substanser som narkotika och 2 som hälsofarlig vara. Förslaget omfattar bland annat flertalet opioider och cannabinoider.

Syntetiska opioider har orsakat flera dödsfall i Sverige de senaste åren. Flera opioider kan vid mycket små doser leda till andningsstillestånd och död. Merparten av opioiderna som föreslås bli reglerade har ännu inte identifierats i Sverige. En av cannabinoiderna som ingår i förslaget är delta-9-THCA-A som finns att köpa som exempelvis e-cigaretter och godis. Vid uppvärmning omvandlas substansen till den narkotikaklassificerade substansen delta-9-THC.

Totalt föreslår Folkhälsomyndigheten att 18 substanser klassificeras som narkotika.

Det amerikanska motsvarigheten till svenska i Läkemedelsverket godkände i våras att drogen noribogain tillåts i forskningsprojekt för att utröna effektivitet och säkerhet vid behandling av alkoholberoende. Det väckte en viss förundran eftersom ibogain (modersubstansen) är förenad med problem. Ibogain har i USA drogklass I (DEA 2026), dvs en drog som inte har någon medicinsk indikation med hög risk för missbruk och/eller beroende.

Ibogain är en naturprodukt från roten till tabernante iboga och är en psykoaktiv alkaloid. Busken har sitt ursprung i centralafrika och roten tuggades i samband med traditionella ritualer bland bwiti- och mbiri-folket. Ibogain har hallucinogena egenskaper. Ibogain har under senare år använts för att behandla opioid- och alkoholberoende.  

Noribogain är en metabolit av ibogain. Noribogain kvarstannar längre i kroppen än modersubstansen och ses som mindre toxisk och med en möjlig reparationseffekt på de nervskador som kroniskt drogintag kan leda till.

Den hittills viktigaste genomgången av ibogain/noribogain publicerades 2023. Här framkommer att forskning har visat att ibogain har en positiv effekt vid behandling av substansberoende (SUD), speciellt vid opiatavgiftning, men det är fortfarande oklarheter när det gäller effekt och toxicitet. Curr Neuropharmacology. 2023;21(11):2178-2194.

En aktuell översiktsstudie från Portugal (2026) går igenom för- och nackdelar och när det gäller säkerhet poängteras för ibogain att det finns risk för hjärtproblem som QT-förlängning och arytmier medan det i denna översikt noteras att noribogain har en bättre säkerhetsprofil (djurstudier). DOI: 10.3390/molecules31030545

Gårdsförsäljningsreformen är tidsbegränsad till och med den 31 maj 2031 och ska innan dess utvärderas. I samband med att propositionen presenterades aviserade regeringen att Folkhälsomyndigheten får i uppdrag att utvärdera reformen. Utvärderingen ska ligga till grund för beslut om gårdsförsäljningsreformen bör förlängas eller göras permanent om det inte framkommer skäl som talar mot en förlängning.

Regeringen ger Tillväxtanalys i uppdrag att utvärdera gårdsförsäljningsreformen ur ett turism-närings- och landsbygdsperspektiv där av att Tillväxtanalys kompletterar uppdraget till Folkhälsomyndigheten. Eftersom syftet med reformen främst är näringspolitiskt bedömer regeringen att utvärderingen också bör omfatta effekter på företagande och turism.

Cannabis och tobaksrökning kombineras ofta. Båda har visat sig ha neurobiologisk påverkan men om hjärnvolymen påverkas är oklart, vilket föranledde en forskargrupp att systematiskt gå igenom aktuell forskning via tre stora databaser (SCOPUS, PubMed och PsycIMFO) och inkluderade rapporter som analyserat tvärsnittsstudier, longitudinella och mendelska randomiserade studier.

Det utfall man undersökte var eventuella förändringar av den totala hjärnvolymen liksom de cortikala och subcortikala regionernas volymer, vilka i sin tur delades upp och totalt omfattade studien 33 hjärnområden.

Forskningstudien omfattade 103 rapporter varav 57 hade fokuserat på cannabis, 45 på tobak och en hade inkluderat båda substanserna. Efter granskning kvarstod 77 studier med 72 798 individer i den här presenterade meta-analysen.

Resultat. Cannabisrökning visade sig vara kopplad till mindre amygdalavolym medan tobaksrökning kopplades till inte bara mindre amygdalavolym utan även mindre volym på insula, pallidum och den totala grå substansen.

doi.org/10.1111add.70361

Att ha sömnproblem är tämligen vanligt för patienter med alkoholberoende i samband med avgiftning och även ett bra tag därefter. Ett besvärande sömnproblem kan också vara en anledning till återfall i alkoholintag.

I en retrospektiv studie ingick sex tusen patienter i åldrarna mellan 18 och 80 som alla hade alkohoholberoende och kriterier för sömnproblem. Ytterligare ett inklusionskriterium var att det skulle finnas ett rapporterat återfall i alkoholintag som kopplades till sömnproblem. Denna grupp jämfördes med kontrollgruppen som erhöll adekvat farmakologisk behandling med sömnmedel.

Sammanfattning. Data talar för att patienter med alkoholberoende (AUD) som är i remission men har sömnproblem och får förskrivet sömnmedel återfaller i sitt skadliga alkoholbruk i betydligt mindre omfattning än gruppen som inte fick läkemedel mot sömnbrist (p=.01).

Författarna framhåller att det är viktigt att diagnostisera sömnproblemen för denna patientgrupp, men också överväga risker-fördelar med läkemedelsbehandling så att det givna läkemedlet inte i sig triggar i gång alkoholintag.

Journal of Studies on Alcohol and Drugs, 87(2), 314–322 (2026).

Den internationella vinorganisationen OIV publicerar årligen global statistik över vinproduktion och vinkonsumtion. För 2025 framkommer att vinkonsumtionen i världen sjönk med sju procent. Det är framför allt i Kina  (-13%), Frankrike (-3,2%) och USA (4,3%) som minskningen är framträdande.

Vinproduktionen ökade däremot under året med 0,6 procent. Mot bakgrunden att det var en exceptionellt låg produktion under 2024 är ökningen modest.

www.oiv.int

Sedan 1980-talets slut har polisen, via CAN:s rapporteringssystem om droger (CRD), lämnat uppgifter om priser på narkotika. Nytt för årets rapport är en jämförelse av polisens rapportering och de priser som har inhämtats vid ett antal tillfällen från en darkwebhandelsplatsen Flugsvamp 4.0.

Rapporten sammanfattar att det under 2025 inte skett några större förändringar när det gäller gatupriserna för de vanligaste narkotikasorterna jämfört med föregående år även om undantag finns. I ett litet längre perspektiv om hänsyn tas till inflationen (2025 års penningvärde) har prisläget dock generellt sjunkit jämfört med innan pandemin. Går vi ännu längre tillbaka i tiden, återigen med hänsyn till inflationen, är kostnadsläget förhållandevis lågt för narkotikaköparna.

I rapporten framhålles ett extremexempel när det gäller gatupriset. Det är för amfetamin som idag har ett pris som utgör en knapp femtedel av det som gällde i slutet av 1980-talet: en nedgång i nominella priser från 400 till 175 kronor per gram.

Även för heroin och kokain har det skett stora realprisnedgångar under denna period. Även cannabis (hasch och marijuana) uppvisar vissa minskningar men inte lika kraftiga och konsekventa. Sannolikt beror den aktuella prisbilden på att det över tid skett en ökning av styrkan på cannabisprodukterna. Det är främst THC-halterna som ökat.

I grova drag rapporteras gatupriserna ligga tre gånger högre än grossistpriserna, även om det varierar beroende på narkotikasort. Med hänsyn tagen till inflationen har kostnadsläget på grossistnivå för hasch och marijuana varit förhållandevis oförändrat sedan 2010, medan det sjunkit med runt 40 procent för kokain och ecstasy samt 70 procent för amfetamin och heroin.

Nytt för i år är att undersökningen också omfattar drogpriserna på den svenska darkwebhandelsplatsen Flugsvamp 4.0. Substanser som såldes härifrån var till nästan 90 procent narkotikaklassade. En mindre del, cirka fem procent, som utbjöds till försäljning var anabola androgena steroider och viktminskningsläkemedel.

På Flugsvamp 4.0 var det övervägande amfetamin, kokain, ecstasy, tramadol och alprazolam  som marknadsfördes. I jämförelse med polisrapporteringen var priserna, med visst undantag för hasch och marijuana, i regel lägre på webben. Detta gällde i synnerhet för amfetamin, ecstasy och LSD (över 60 procent billigare) medan skillnaderna var mindre för kokain och heroin (omkring 20 procent lägre priser). Eftersom relativt stora mängdrabatter förekommer ger detta lägre enhetspriser på köp här.

Guttormsson U & Åström V (2026). Drogprisutvecklingen i Sverige 1988–2025. CAN Rapport 243.

Även om flertalet av beslagtagna e-cigaretter innehåller enbart nikotin eller ofarliga fruktblandningar, noterar Tullverket återigen en rejäl ökning när det gäller beslagen av e-cigaretter som innehåller narkotikaklassade preparat. En e-cigarett vars rök både luktar och smakar hallon kan verka oskyldig men allt fler e-vätskebehållare innehåller i stället THC eller cannabisrelaterade ämnen som tagits fram på syntetisk väg.

Tullverkets har genom provtagningar upptäckt att flera e-vätskebehållare innehåller syntetiska eller semisyntetiska cannabinoider. De flesta av dessa ämnen är ännu inte narkotikaklassade och vissa kan vara särskilt farliga.

Under rekordåret 2023 stoppade Tullverket 17 615 stycken e-cigaretter som innehöll cannabinoider. Hela 17 344 av dessa innehöll syntetiska cannabinoider.

Året därpå var det 3 725 beslag och under 2025 skedde en markant ökning då beslaget e-cigaretter som innehöll cannabinoider var 10 156 varav 6 709 visade sig vara syntetiska eller semisyntetiska.

Avsiktliga förgiftningar bland unga flickor fortsätter att ligga på en hög nivå. Det handlar om ungefär 800 slutenvårdade fall om året enligt en nyligen rapport från Folkhälsomyndigheten. Positivt är att ökningen nu har planat ut, men det är fortfarande betydligt fler flickor än pojkar i åldern 15 – 19 år som vårdas för avsiktliga förgiftningar. För pojkar rör det sig om ungefär 150 fall.

Med avsiktlig förgiftning menas att drogen intas med eller utan avsikt att ta sitt liv.