Elever i gymnasiet år 2 som spelar om pengar fortsätter att öka, framför allt bland pojkar, enligt den årliga skolundersökningen som sammanställs av CAN. Från 2019 till årets undersökning har spelandet bland pojkar ökat från 27 till 43 procent. Även bland flickorna i gymnasiet har spel om pengar ökat om än i betydligt mindre grad – från 4 till 8 procent. Bland pojkarna i årskurs 9 har andelen som spelat om pengar de senaste 12 månaderna ökat.

Alkoholkonsumtionen har under en längre tid minskad bland svenska skolungdomar, men sedan det senaste decenniet har den nedåtgående trenden avstannat och nu planat ut.

Cannabis är den vanligaste narkotiska drogen. Gymnasieeleverna använder narkotika i dubbelt så stor omfattning som bland eleverna i årskurs 9. Under 2024 svarade 6 procent av niondeklassarna att de någon gång använt narkotika. Bland gymnasieeleverna var det motsvarande 15 procent.

År 2022 ökade användandet vejpning kraftigt medan det i årets undersökning ses ett något minskat användande, men nivåerna är fortfarande på betydligt högre nivåer än under 2010-talet. Vejping är numera vanligare bland flickor.

Snusandet har under de senaste åren ökat i båda årskurserna. Det är vanligare att pojkar snusar, men det ses en påtaglig uppgång bland flickorna som i denna undersökning når historiskt höga nivåer.

Under 2010-talet sågs en kraftig nedgång av cigarettrökning bland svenska skolungdomar. Vid genomgång av årets undersökning noteras dock att det sedan 2021 skett en uppgång bland gymnasieeleverna, något som inte ses i högstadiegruppen.

Användningen av lustgas minskar dramatiskt. Frågor om lustgas introducerades 2022 och jämfört med användningen då med årets siffror ses en signifikant minskning i båda årskurserna. År 2024 uppgav 2 procent i årskurs 9 att de använt lustgas, år 2022 var det 4 procent. För år 2 i gymnasiet var det 14 procent som använde lustgas 2022, nu var det 5 procent. Lustgasanvändning var i grova drag lika vanlig bland pojkar som bland flickor.

Selling L. (red.), CAN:s nationella skolundersökning 2024. Stockholm:
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN); 2024. Rapport 230.

Den europeiska rapporten European school survey project on alcohol and other drugs (ESPAD) har publicerats i sin helhet på EUDAs hemsida. Jämfört med junipubliceringen är denna version en fördjupning av resultaten. Undersökningen omfattar 113 000 tonåringar som är 15 – 16 år och lever i något av de 37 undersökta länderna. Rapporten redovisar ingen tung vetenskaplighet utan resultaten måste ses som en fingervisande lägesbild.

En kommentar till juniundersökningen publicerades i BULLETIN 2025, nr 3, sid. 24.

Rapporten. Glädjande är att ESPAD-rapporten 2024 visar att tonåringars användning av alkohol, tobak och cannabis fortsätter att minska i Europa. Men en rejäl dos smolk i bägaren är att nya riskbeteenden som e-cigaretter, spel (såväl gaming som gambling), sociala medier och icke-medicinsk användning av läkemedel ökar.

En förstärkning av den negativa sidan är att utvecklingen för flickor ökar. Det hittills rådande gapet mellan pojkar och flickor (till pojkarnas nackdel) tycks med åren utjämnas och för vissa droger sker ett närmast paradigmskifte – flickorna börjar gå om pojkarna.

euda.europa.eu

Sveriges Television gjorde i somras en undersökning tillsammans med forskningsinstitutet RISE en i omfattning helt unik mätning av droger i avloppsvatten. Det var prover från 49 reningsverk i 36 svenska kommuner som ingick i studien.

De droger som ingick i undersökningen var kokain, amfetamin, cannabis, MDMA (Ecstasy), ketamin, tramadol, metamfetamin och 3-CMC*

Resultaten är naturligtvis en ögonblicksbild men nog så intressanta. Strömstad är den kommun som totalt sett hade de högsta uppmätta värdena för kokain – högre än landets storstäder. Detta bekräftar bland annat det som forskarna tidigare sett om hur kokainet brett ut sig över landet – och att amfetaminet är vanligt i mindre orter med socioekonomiska problem.

Gävle har kallats för Europas amfetaminhuvudstad och har med denna undersökning lämnat topplaceringen eftersom det nu är Söderhamn som har det högsta värdet för just amfetamin. Även på orter som Orsa och Vimmerby uppmättes högre halter av amfetamin än i Gävle.

När det gäller cannabis så är det i Eskilstuna som de högsta värdena uppmätts. Staden toppar även mätningsresultaten för tramadol.Allra högst halter av cannabis uppmättes i Eskilstuna, som i SVT:s mätning även ligger högst i hela landet vad gäller halterna av Tramadol.

Eskilstuna är precis som Karlstad, en ort som har bland de tio högsta värdena på mer än hälften av de droger som analyserats i SVT:s mätning. Malmö har högsta resultaten vid en jämförelse mellan de tre största städerna.

*3-CMC (3-klormetkatinon) är en syntetisk katinon som av köparna ofta kallas för kristall, krill, Kiki eller Kristina. Intaget kan leda till döden. 

Ny statistik från CAN (Centralförbundet för Alkohol och Narkotika) visar att mängden alkohol som svenskar tar med sig vid resor tillbaka till Sverige har minskat kraftigt. Jämfört mellan åren 2019 och 2024 har det skett en minskning med drygt 40 procent.

– Minskningen beror på att det är färre personer som tar med sig alkohol från utlandet, säger Björn Trolldal som är forskare och utredare på CAN.

Det är framförallt införseln av spritdrycker som minskat men även införseln av vin och starköl har sjunkit under perioden.

Under 2024 var det 72 procent som köpte alkohol på Systembolaget, 11,3 procent intog alkohol på restaurang och på tredje plats kommer resandeimport med 7,3 procent. Köp av smugglad alkohol omfattade 1,6 procent och internethandeln uppgick till 1,4 procent.

Data från CAN och Systembolaget

I två stora populationsstudier undersöktes om det finns ett samband mellan alkoholkonsumtion och demens. Studien omfattade totalt 559 559 vuxna i åldersspannet 56 till 72 år. Genomsnittliga uppföljningstiden var i den amerikanska gruppen 4 år och i den brittiska 12 år. Analyserna genomfördes med linjär och icke-linjär Mendeliansk randomisering. De genetiska analyserna baserades på sammanfattande statistik från GWAS (genom-wide association studies).

Under uppföljningen utvecklade 14 540 individer demens och drygt 48 000 avled. Den sammanfattande analysen visade på ökad risk för demens vid högre alkoholkonsumtion. Vidare framkom att de som utvecklade demens minskade sin alkoholkonsumtion över tid, vilket kan tänkas ge ett omvänt orsakssamband – en kognitiv försämring leder till minskad alkoholkonsumtion vilket kan vara bakomliggande förmodan att det finns en protektiv alkoholeffekt vilket ses i observationsstudier. I den genetiska analysen finns inget som stödjer den hypotesen, utan här framkommer entydigt att all alkoholkonsumtion, oavsett konsumerade mängder, bidrar till ökad risk för demens.

Doi:10.1136/bmjebm-2025-113913

I en forskningssrapport från Linköping ställdes frågan huruvida det finns en koppling mellan IQ (intelligenstest) och risken att utveckla ett alkoholberoende och om det visade sig vara så, hur kan detta samband se ut i en klinisk kontext.

Basen för forskningsunderlaget är 573 855 svenska unga män som vid militära mönstringen genomförde ett standardiserat intelligenstest. De var samtliga födda mellan 1950 och 1962 och alla var vid undersökningstillfället 18 år, ingen hade någon form av drog- eller alkoholanamnes. Uppföljningen var genomsnittligen 60,5 år.Med tre olika metoder visar forskningsresultaten på att sambandet mellan kognitiva prestanda och alkoholberoende formades inte bara av genetisk belastning utan tillskrives även bredare sociokulturella livsvillkor.

Kognitiv prestationsförmåga och IQ visade sig sålunda vara förknippade med alkoholberoende men var också beroende av sammanhanget. Forskargruppen fann att när det fanns möjlighet till utbildning och hälsovård (Sverige och Finland) kan dessa mildra men inte helt eliminera risken att utveckla alkoholberoende som är förknippad med låg kognitiv förmåga/intelligens.

Det finns anledning att såväl tolka som generalisera de genetiska resultaten med försiktighet och även ta med i den sammanfattande bedömningen det sociala sammanhanget.

Professor Markus Heilig påpekar i en DN-intervju att man måste vara försiktig så att man inte stämplar folk i pannan och säger att de är en viss sorts personer. Samtidigt är det viktigt att tidigt identifiera riskfaktorer för missbruk för att i bästa fall ha en individinriktad prevention.

doi: 10.1001/jamapsychiatry.2025.2689

Vi börjar närma oss ett svar om GLP-1-receptoragonisten semaglutid kan bli ett nytt läkemedel för alkoholberoende – minska suget efter alkohol som må leda till minskat intag för patienter med alkoholberoende?

För att utforska den möjliga effekten genomfördes en trearmad dubbel-blind randomiserad fas-2-studie med öppenvårdspatienter. Behandlingen bestod av en subcutan injektion semaglutid en gång i veckan. De deltagande fick antingen 0,25mg/v,  0,5 mg/v eller placebo.  

Resultatet är hittills lovande. I den här noggrant genomförda studien framkommer att en låg dos semaglutid kan bl a minska suget efter alkohol. Forskargruppen fastslår att det finns all anledning att göra större kliniska försök för att se om de hittills framkomna pilotstudieresultaten håller i den breda kliniska verkligheten.

Huvudansvarig för den här forskningsrapporten är professor Christian Hendershot som är Svensk förening för Beroendemedicins internationelle gäst under vetenskapskonferensen Nya läkemedel för beroende i november. Program och möjlighet att anmäla deltagande finns på hemsidan.

doi:10.1001/jamapsychiatry.2024.4789

I budgetpropositionen för 2026 föreslår regeringen 1,59 miljarder kronor för att intensifiera arbetet mot psykisk ohälsa, beroendeproblematik och suicid. Pengarna fördelas mellan regioner, myndigheter och en riktad satsning på en ny nationell funktion för suicidutredningar.

Samsjuklighetsreformen innebär att regionernas ansvar för beroendevården ska stärkas och att ansvarsfördelningen mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tydliggöras. Regionerna ska ha ansvar för all behandling av personer med ett skadligt bruk eller beroende. Ansvaret gäller alla vårdnivåer och för alla åldrar och avser både medicinska, psykosociala och psykologiska behandlingsinsatser. Socialtjänsten behåller sitt ansvar för stöd i vardagen, till exempel stöd vad gäller boende och sysselsättning.

Regeringskansliet