Vid årets ISBRA-möte i Paris handlade ett av de många symposierna om något så spännande som aperitif-hypotesen vid alkoholkonsumtion. Sarah Leibowitz från USA gjorde en sammanställning av de tre peptiderna galanin, enkefalin och orexin och dessas möjliga roll vid hög alkoholkonsumtion (råttforskning), eller rättare, vad kan antagonisten till respektive peptid ha för inverkan på hög alkoholkonsumtion. Svaret var tydligt: alkoholkonsumtionen minskar. Ges peptiden istället så ökar intaget av alkohol.

   Från Sverige presenterade professor Suzanne Dickson det från Göteborg utgående gemensamma forskningsprogrammet om ghrelin. Det är ett samarbete mellan fysiologiska (Dicksons grupp) och farmakologiska (Engels grupp) institutionerna vid Sahlgrenska akademin. Grundresultatet beträffande alkoholkonsumtionen är densamma som för orexin och de övriga peptiderna: alkoholkonsumtionen ökar vid tillförsel av ghrelin, minskar då antagonisten tillförs. Ghrelin påverkar på liknande sätt också kokain och amfetamin. Inom en icke alltför avlägsen framtid kan nästa generations läkemedel mot alkoholbroende vara en ghrelinreceptorantagonist. 

Suzanne Dickson
Foto Sternebring

 


Styrelsen: Julio Bobes, Jozsef Racz, Guri Spilhaug, Karl Mann, Gillian Tober, Friedrich Wurst, Emanuele Scafato (saknas: Toni Gual, Michel Lejoyeux). Foto Sternebring

 Sedan många år har tanken på en Europeisk federation av profesionella beroendesällskap funnits. En av idékläckarna var den spanske alkoholforskaren, professor Antoni Gual, men det blev hans tyske motsvarighet, professor Karl Mann, som slutförde uppdraget och den 15 september 2010 förklarades federationen instiftad. Det skedde under högtidliga former i samband med den internationella alkoholkonferensen ISBRA, som i år hade sina vetenskapliga presentationer i Paris.

 
Deborah Dawson
 
John Saunders
Foto Sternebring

 Trots att det är mer än 20 år sedan behandlingsmodellen Kort Rådgivning (Brief Intervention) introducerades och att åtskilliga forskningsrapporter visar på metodens evidens, har implementationen gått långsamt. Inebria är en världsomspännande organisation för lansering, utveckling och förbättring av tidigupptäckt och Brief Intervention. Under några septemberdagar 2010 samlades man i Göteborg till årets internationella möte.

   I Sverige finns försök att nå ut med screening och återkoppling enligt KR-konceptet via internet och e-mail. Professor Preben Bendtsen presenterade ett nationellt projekt för universitet och högskolor. Ungefär 200 000 studenter är erbjudna att vara med i forskningen via e-mail. Det är stor skillnad i svarsfrekvensen högskolorna emellan. Målsättningen är att hitta riskkonsumenterna och med en normativ feedback få dessa att förändra sina alkoholvanor till icke skadlig nivå. Mycket återstår innan metoden är klar för allmän användning.

   Inebria-gruppen kommer under professor Antoni Guals (Barcelona) ledning inom kort att starta ett internationellt europaprojekt som har som målsättning att implementera den vetenskapliga kunskapen om upptäckt av riskkonsumtion med uppföljande behandling (SBI) i den kliniska verkligheten. Projektet går under namnet ODHIN. Det är hittills en handfull länder som deltar och Sverige är ett av dessa.

   Det är stora skillnader länder emellan hur och vad man tolkar in i riskkonsumtion. Detta kan försvåra en internationell terminologi. Auktoriteten inom området riskkonsumtion, professor Deborah Dawson från amerikanska NIAAA, har sammanställt några olika länders syn på riskkonsumtion och även genomfört enormt stora studier själv (närmare 80 000 individer deltog). Dawson är huvudansvarig för de amerikanska guidelines vid riskkonsumtion. Hennes senaste sammanställning pekar på att bästa utfall för att fånga riskkonsumenter är att ha brytpunkten vid 14 glas (ett glas är 12 gram alkohol) för såväl män som kvinnor medan den dagliga konsumtionen för riskkonsumtion börjar vid 4 glas för män och 3 glas för kvinnor. Då är alla parametrar inkluderade. Det är viktigt att notera, att man inte kan lägga samman dagskonsumtionen för att få veckokonsumtionsnivån .

– Det är ingen matematisk formel mellan dagligt riskfyllt intag och veckokonsumtionen, påpekade Deborah Dawson.

   Överstiger patienten dagskonsumtionen (d.v.s. bingedrinking) ett par gånger i veckan men inte ”veckotaket” ligger patienten i den s.k. gråzonen och forskningen visar att denna grupp har tre gånger högre risk att bli beroende.

 

Ett häpnadsväckande besked gavs i slutet av augusti att läkemedlet Campral inte finns tillgängligt i Sverige under den kommande månaden. Alkoholberoende är en kronisk livshotande sjukdom som nu på grund av ett läkemedelsföretags till synes ljumma intresse för patientgruppen med denna diagnos nu står utan sin medicin som ska intas regelbundet varje dag.

 Enligt Magnus Semmelhofer vid Merck Serono, som levererar Campral, beror denna ”stock out” på att parallellimportören slutat importera läkemedlet. Nu gör Merck Serono allt för att apoteken ånyo ska kunna tillhandahålla Campral, man dammsuger europeiska marknaden samtidigt som produktionen utökas. Det betyder att inom 2 veckor ska det åter finnas Campral på apotekshyllorna.  

Regeringens särskilda utredare Gerhard Larsson publicerade i Dagens Nyheter en god sammanfattning av alkohol- och narkotikasituationen i landet. Hans utredningsuppdrag närmar sig slutet och kommer att presenteras i november 2010. Bland de kommentarer som Gerhard Larssons utredning hittills kommit fram till kan nämnas följande:
“Inom alkoholområdet finns en tendens till att inte betrakta missbruk och beroende som behandlingskrävande sjukdomstillstånd, utan som beteendeproblem hos individen eller sociala problem. I vissa landsting anses inte behandling av missbruk eller beroende vara ett ansvar för hälso- och sjukvården, utan för kommunens socialtjänst, vilken saknar möjlighet att ordinera behandling med läkemedel. Detta kan vara en orsak till att personer med problem alltför sällan eller sent söker professionell hjälp”
Läs och begrunda: DN2010-08-26

I Manchester i England menar de lokala myndigheterna att den billiga alkoholen, främst starkölen, ställer till det för den del av befolkningen som har problem: sämre hälsa och stökighet på gator och torg. Detta ligger bakom beslutet att förorda ett lägsta pris på alkohol eftersom man anser att lågpriskedjorna säljer starkölen alldeles för billigt. En prishöjning skulle minska hårddrickandet (binge drinking). Premiärminister Cameron ställer sig bakom fördömandet av billig alkohol. Flera övergripande hälsoorganisationer ställer sig också bakom manchesterpolitikerna. Däremot finns det inga planer på ett nationellt lägsta-pris.

The Guardian  (guardian.co.uk)

Brottsförebyggande rådet visar i en rapport som refereras till i Dagens Nyheter att antalet polisanmälda fall av langning ökat med mer än 500 procent sedan 2000. Från Maria Ungdom har man också sett en kraftfull ökning av antalet ungdomar som kommit in för alkoholförgiftning (Paula Liljeberg, chef för Maria Ungdom i Stockholm). Langarna nås lätt via internet och mobiltelefoner, utbudet är öppet dygnet runt. Trots statlig satsning i månghundramiljonklassen för att stoppa langning har denna illegala alkoholhantering ökat.
DN 100809

Mefedron är idag i Europa den fjärde mest använda drogen efter cannabis, ecstasy och kokain. Det framgår av en omfattande kartläggning som EMCDDA (European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction) gjort och publicerat i mitten av 2010.

   Mefedron (4-metylmetkatjon eller förkortningarna MMC eller 4-MMC) används vanligen i pulver- eller tablettform och det vanligaste administrationssättet är genom munnen (sväljes) eller näsan (sniffas). Det finns rapporter om injektionsmissbruk (im eller iv) och även att substansen tas rektalt. Vanligast är sniffning. Mefedron kombineras ibland med alkohol, kokain och/eller heroin.

   Det är för närvarande fem stater i Europa som på något sätt kontrollerar mefedron. I Sverige är mefedron narkotikaklassat sedan 29 maj 2009. Övriga länder med laglig kontroll är Danmark, Tyskland, Estland och Rumänien.

   Det finns ingen indikation för mefedron som läkemedel, varken för människa eller djur.

   Effekten efter intag av mefedron beskrivs som euforisk och allmänt stimulerande – och variationer på detta tema. Den är således jämförbar med ecstasy, amfetamin och kokain. Drogen är också behäftad med negativa effekter och de vanligaste är koncentrationssvårigheter, fokuseringsproblem, minnesproblem, förändrad medvetandeuppfattning, hallucinationer och delusioner. Det finns hittills mer än 30 fall av intoxikation rapporterade. Ett dödsfall finns beskrivet och konfirmerat. Det var en 18 år gammal kvinna från en mellansvensk stad. 

   Mefedron är i flertalet länder världen över en ”legal” drog och det finns inga planer från FN att vidta åtgärder, allt enligt narkotikabyrån för EU.
Hela rapporten hittar du på EMCDDAs hemsida. 

Utvärdering av heroin till heroinister i England

Det är en tämligen liten multicenterstudie som genomfördes mellan 2005 och 2008. Studien var randomiserad (dubbelblind går av praktiska skäl inte att genomföra) bland de 127 inkluderade individerna. De tre grupperna omfattade A. injektion heroin, B. injektion metadon, C. oralt metadon. Syftet med studien var att se om denna ”sista” möjlighet med legal heroinförskrivning kunde vara till hjälp, men också för att se om den givna konventionella metadonbehandlingen var suboptimal.

   Vid studiens slut kvarstod 88% av de som fick injektion heroin, 81% av de som fick injektion metadon och 69% av de som fick oralt metadon. Den lägre siffran för oralt metadon berodde främst på att man inte påbörjade studien snarare än drop outs.

   Författarnas konklusion av resultatet är att behandling med övervakad heroininjektion leder till signifikant och substantiellt lägre intag av illegalt heroin än övervakad metadoninjektion eller optimerad oral metadonbehandling. Injektionsbehandlingen med metadon var bättre än den vanliga orala behandlingen, men fördelen var inte stor och inte statistiskt signifikant säkerställd.

   De länder som idag tillåter heroinbehandling är Storbritannien, Schweiz och Holland men det finns på försöksbasis i Tyskland (goda resultat är hittills redovisade), Belgien, Spanien, Canada samt sedan årsskiftet Danmark.
Lancet 2010;375:1885-95