Kategori: Nyheter

Årets MediaDiplom tilldelas Therese Bergstedt och Johan Wicklén, vetenskapsreportrar på Sveriges Television. De erhåller diplomet för en journalistisk gärning som kännetecknas av starkt engagemang för personer med beroendesjukdomar, en gedigen sakkunskap och en förmåga att ifrågasätta etablerade sanningar.

   En utförligare presentation av diplomanderna kommer i Bulletins februarinummer.
   Svensk förening för Beroendemedicin utdelar årligen ett MediaDiplom till den som styrelsen vid omröstning utser. Valet grundar sig på person eller institution som på ett förtjänstfullt sätt med engagemang under senare tid spridit kunskap inom vårt område till grupper som vi som förening med svårighet når ut till. Årets Diplom överlämnas vid en enkel ceremoni i samband med föreningens årsmöte den 30 november. 


Therese och Johan

 

Våra politiker har ännu inte gett upp den utopiska tanken om ett narkotikafritt samhälle varför regeringen med bestörtning tvingas konstatera att dödligheten bland droganvändare ökar istället för minskar. Sverige är ett av de länder i Europa som har högsta dödligheten till följd av droger.
   Nu satsar regeringen på samarbete mellan Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen för att få en strategi som gör att man upptäcker nya droger eller förändrade missbruksmönster.
   Folkhälsomyndigheten får 1,5 miljoner under 2017 för sitt uppdrag och ytterligare 1,5 miljoner för införandet av det nya varningssystemet under 2018. Socialstyrelsen får ett tillskott på 3,5 miljoner under 2018. På ett sätt låter det som mycket pengar, men frågan är hur långt de räcker.
Så här ser uppdragen ut.
Folkhälsomyndigheten får i uppdrag:
– att i samverkan med Socialstyrelsen utreda förutsättningarna ett varningssystem så att myndigheter tillsammans i ett tidigt skede kunna upptäcka substanser eller förändrat missbruksmönster som kan orsaka plötslig ökning av dödsfall. Uppdraget ska ske i samverkan med Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen får i uppdrag:
– att presentera förslag till en kartläggning av akutmottagningarnas rutiner för fortsatt vård, behandling och uppföljning av personer som kommer till akutmottagningarna på grund av en överdos.
– att i samverkan med Folkhälsomyndigheten ta fram information om överdosrisker och säkrare användning riktad till personer som brukar narkotika eller narkotikaklassade läkemedel.
– att i samverkan med Folkhälsomyndigheten utreda möjligheterna att utveckla riktad hälsoinformation om drogmarknaden och akuta risker m.m. till personer som brukar narkotika.
– att utveckla och ta fram ett kunskapsstöd om läkemedelsbehandling vid opiatberoende samt lämna förslag till samverkansformer mellan huvudmännen. Kunskapsstödet ska beakta köns- och åldersspecifika behov hos patienterna och innehålla modeller för brukarmedverkan.
http://www.regeringen.se/pressmeddelanden

 

Cochrane Library har sammanställt studier som omfattar individanpassad digital intervention som syftar till att minska skadlig alkoholkonsumtion. Rapporten omfattar 57 arbeten i vilka forskarna jämförde resultaten från gruppen som fått råd via dator eller mobiltelefon med en kontrollgrupp som inte fick denna möjlighet. Studien fortgick i 12 månader.
   Sammanfattningsvis framkom evidens för att individer som fick den digitala rådgivningen klarade sig bättre än kontrollgruppen. Intressant resultat var också från fem studier i vilka man jämförde resultaten för digitala gruppen med en kontrollgrupp som fick råd face-to-face med läkare eller sjuksköterska: alkoholkonsumtionen minskade men det framkom ingen skillnad grupperna emellan.
   Resultatet i volymsänkning var att digitala gruppen minskade sin konsumtion med cirka 1/3 flaska vin i veckan eller motsvarande mängd öl.
   Digital rådgivning är bättre än ingen, men inte bättre än den mänskliga professionella kontakten.
   Sammanställningen gjord av Cochrane Drugs and Alcohol Group och publicerad 170925
http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/14651858.CDO11479.pub2/full

Den för närvarande starkaste syntetiska opioidanalogen karfentanil har skördat dödsoffer i Sverige. Denna fentanilvariant syntetiserades 1974 hos läkemedelsföretaget Janssen Pharma och används som veterinärmedicin för att söva stora djur (elefanter och liknande). Enligt militäranalys kan ämnet också vara ett potent kemiskt vapen.
   Karfentanil är sedan några tiotal år även ett missbrukspreparat, som är 10 000 (!) gånger starkare än morfin. Antidot är naloxon.
   SR Konflikt 171007 

 

De vanligaste narkotiska drogerna i Europa är fortfarande cannabis, kokain, ecstasy, amfetaminer och heroin, men ett kraftfullt orosmoln är de syntetiska opioiderna, som dykt upp under senare år. Det är internetmarknaden och till viss del även den illegala ”gatuförsäljningen” som står för utbudet.
   De nya psykoaktiva substanserna (NPS) blir allt mer potenta och senaste tillskottet, karfentanil, är våldsamt starkt: ungefär 10 000(!) gånger starkare än morfin. De syntetiska cannabinoidvarianterna (som inte får förväxlas med växten cannabis med slutprodukterna marijuana och hasch) har en starkare och betydligt farligare medicinsk profil än cannabis.
   Enligt den genomgång som EU-organet EMCDDA har gjort ses en allmän nedgång i omfattningen av NPS-drogerna men detta till trots finns det belägg för att tillgången och användningen av dessa substanser ökar bland marginaliserade grupper och personer med kroniska narkotikaproblem. 
   I Europa är cannabisanvändningen bland ungdomar lägre än i USA, som dock har lägre tobaksförbrukning än i vår del av världen. Även alkoholkonsumtionen skiljer sig åt – i Europa dricker ungdomen mer åt berusningshållet än kompisarna på andra sidan Atlanten.
   Den sedan några år allt starka THC-halten i marijuana och hasch håller i sig, vilket dessvärre också är kopplad till hälsoproblem. Sjukvårdsmässigt står cannabis som orsak till den största sjukvårdinsatsen i Europa när det gäller andelen nya patienter som får narkotikabehandling.
   Europas narkotikamarknad är geografiskt tämligen skiftande. För exempelvis kokain gäller att denna drog är vanligast i d sydliga länderna medan amfetamin dominerar norröver. Det finns också stora skillnader de europeiska länderna emellan när det gäller heroin, men allmänt ses en nedgång för injektion som administrationsväg. Det är en nedgång som håller i sig sedan några år tillbaka.
   Även om det är problem med läkemedel i substitutionsbehandlingen (metadon och buprenorfin) för individer med beroende av opiater/opioider konstateras med eftertryck att det finns god evidens som stödjer användningen. Denna minskar såväl sjuklighet och dödlighet som kriminalitet.
www.emcdda.org 

 

 
Panelen inför avslutande diskussion: Christina Gynnå Oguz, Jonna Sohlmér,
Magnus Linton och Sven Andrèasson

Efter sex år flyttade Svensk förening för Beroendemedicins årliga augustikonferens från Göteborg till Stockholm Som alltid var programmet präglat av ett aktuellt och angeläget ämne med största fokus på klinik, mindre på forskning, även om de båda delarna alltid går hand i hand.
   Ett stående inslag i augustikonferenserna är att de inleds med en internationell storhet inom ämnet för dagen. I år var det David Epstein från amerikanska NIDA (National Institute on Drug and Abuse), som sedan decennier är ett av de mest välmeriterade forskningscentra för narkotika. Hans magnifika föreläsning hade rubriken Tracking Addiction through Space, Time, and Society.
   De tre nationella bidragen täckte ett anmärkningsvärt stort område och höll samma höga standard. Det var Markus Heilig som inledde med fokus på utanförskap och stressorer som framkallar återfall, Jan Gladh illustrerade med egna erfarenheter hur vårdapparaten stigmatiserar en beroendepatient. Sara Wallhed Finn försökte tolka problemet och se vad vården kan göra för att reducera stigmatiseringen.
   En ovanligt spännande och givande paneldiskussion avslutade dagen. Det var fyra kunniga debattörer som visste vad de talade om och gjorde det med eftertryck: skådespelaren och blivande socionomen Jonna Sohlmér, författaren och journalisten Magnus Linton, departementsrådet mm Christina Gynnå Oguz och professor Sven Andréasson.
   Ett späckat dagsprogram som fördjupade allas vår kunskap och ledde till eftertanke. 
   En utförligare sammanfattning kommer i nästa nummer av medlemstidningen Bulletin.

 

För sjätte året i rad utdelades Stora Priset som är instiftat av Nordic Drugs i samarbete med Svensk förening för Beroendemedicin. Priset, som består av diplom och 50 000 kronor, tilldelades i år till lundapågen, professor Markus Heilig, nyligen hemkommen från ett produktivt och givande arbete i Washington som forskningschef vid NIAAA.
   Markus har en lång och bred erfarenhet av såväl preklinisk som klinisk forskning med ett forkus på translationella frågeställningar och modeller för läkemedelsutveckling inom psykiatri och beroendemedicin. Han har framför allt intresserat sig för behandling av alkoholberoende och opioidberoende.
   Det är en tillgång för Sverige, svensk beroendeforskning och beroendevård att ha fått tillbaka honom efter den alltför långa utlandssejouren.
   Markus Heilig berättade i sitt tacktal om sin personliga professionella resa från högstadieskolan i Lund till professuren i Linköping. Vägen gick via Stockholm och Washington. Markus gav också en rejäl hommage till sina ”mentorer” som Erik Widerlöv, Lars Gunne, Jörgen Engel, George Koob och Marie Åsberg.
   Bakgrunden till att Markus över huvud taget kom att ägna sig åt forskning var hans nyfikenhet: varför gör människor saker trots vetskap om negativa konsekvenser? Denna fråga har varit en ledstjärna i hela hans gärning.

 

  
Markus Heilig
/foto: Sternebring

 

Storbritannien har stora alkoholproblem. En analysgrupp från universitetet i Sheffield förutsäger att minst 63 000 individer i landet kommer att dö inom de närmaste fem åren till följd av alkohol som leder till leverskador – dvs om inget görs! Det skulle betyda att 35 människor dör varje dag till följd av hög alkoholkonsumtion.
   Leversjukdom är en av Storbritanniens ”folkdödare” som skördar ungefär 12 000 liv varje år enbart i England. Det är en ökning med 400 procent sedan 1970. Kopplat till den höga dödligheten och alkoholkonsumtionen är hälsosituationen i landet, som enligt expertgruppen, är en av de värsta i hela västra Europa.
   Den medicinska professionen i Storbritannien vädjar till det politiska etablissemanget att göra något för att undvika denna dystra framtidsprofetia.
Guardian 20170724

 

EU:s narkotikabyrå i Lissabon (EMCDDA) publicerade under juni årets narkotikarapport som grundar sig på senast insamlade data (2015). Det som oroar mest är att antalet dödsfall till följd av överdoser ökar och att tillgången till de nya psykoaktiva drogerna med de mycket starka syntetiska opioiderna är hot mot människors hälsa.
   Rapporten konstaterar att droger fortfarande är ett stort problem i det europeiska samhället. Det är mer än 93 miljoner individer som någon gång i livet provad på en olaglig drog. Den vanligaste drogen är cannabis (87,7 miljoner européer har någon gång provat), som nu också är den drog som står för den största andelen (45 procent) av förstagångsklienter till narkotikabehandling i EU (inklusive Norge och Turkiet). Det var 76 000 individer som sökte vård under 2015 medan det var 43 000 under 2006. Trots ökat intresse i världen för legalisering av rekreationsbruk av cannabis finns det ingen nationell regering i Europa som uttryckt stöd för att göra cannabis tillåtet för rekreationellt bruk.
   Den narkotikarelaterade döden ökar för tredje året i följd. I siffror är det 8 441 personer som 2015 avlidit på grund av överdoser av framför allt heroin och andra opioider. Det är en ökning med 6 procent jämfört med 2014. Sverige tillhör de länder som rapporterade om ökat antal dödsfall tillsammans med Tyskland, Litauen, Nederländerna, Storbritannien och Turkiet.
   Det finns åtgärder som minskar risken att dö i överdos. EMCDDA nämner sprutrum (övervakad narkotikakonsumtion), som för närvarande finns sex EU-länder (inte Sverige) och program för utdelning av naloxon (tio länder erbjuder detta, nu även Sverige).
   Av de nya psykoaktiva substanserna (NPS – New Psychoactive Substances) har intaget av de mycket starka syntetiska opioiderna ökat oroväckande. Fortfarande en liten del av den illegala marknaden, men dessa substanser (fentanyler), som kan vara upp till 50-60 gånger starkare än heroin, utgör allvarliga förgiftningsrisker. För ett par av dessa substanser finns ett femtiotal dödsfall rapporterade.
    De vanligast förekommande NPS-substanserna som tillsammans svarar för 60 procent av marknaden är syntetiska cannabinoider (går bl.a. under namnet spice) och syntetiska katinoner med försäljningsnamn som badsalt.
   Europas vanligaste stimulantia är kokain, ecstasy (MDMA) och amfetaminer (amfetamin och metamfetamin). Det finns geografisk preferens för dessa droger: kokain används oftare i västra och södra Europa och amfetaminer är vanligare norra och östra Europa. Mycket tyder på att kokain åter ökar i vissa delar av Europa.
www.emcdda.europa.eu