Customize Consent Preferences

We use cookies to help you navigate efficiently and perform certain functions. You will find detailed information about all cookies under each consent category below.

The cookies that are categorized as "Necessary" are stored on your browser as they are essential for enabling the basic functionalities of the site. ... 

Always Active

Necessary cookies are required to enable the basic features of this site, such as providing secure log-in or adjusting your consent preferences. These cookies do not store any personally identifiable data.

No cookies to display.

Functional cookies help perform certain functionalities like sharing the content of the website on social media platforms, collecting feedback, and other third-party features.

No cookies to display.

Analytical cookies are used to understand how visitors interact with the website. These cookies help provide information on metrics such as the number of visitors, bounce rate, traffic source, etc.

No cookies to display.

Performance cookies are used to understand and analyze the key performance indexes of the website which helps in delivering a better user experience for the visitors.

No cookies to display.

Advertisement cookies are used to provide visitors with customized advertisements based on the pages you visited previously and to analyze the effectiveness of the ad campaigns.

No cookies to display.

Årsrapporten för 2021 innehåller en summering av utvecklingsprojekt som Bättre Beroendevård arbetat med under året, våra fokusområden framåt samt relaterade artiklar och intervjuer. Här finns statistik för beroendevården i landet, med jämförelser mellan åldersgrupper, kön, beroendegrupper och regioner.

Varför inte vara med på årskonferensen den 10 februari 2023, den är digital. Du hittar allt om Bättre Beroendevård och konferensen på battreberoendevard.registercentrum.se

https://battreberoendevard.registercentrum.se/nyheter/med-kurs-mot-en-baettre-beroendevard

I slutet av året redovisade CAN för den nationella skolundersökningen för 2022. Det är som tidigare elever i årskurs 9 och gymnasieåret 2 som svarar på en omfattande enkät som tar upp framför allt intag av alkohol, narkotika, läkemedel, tobak, dopning och spel om pengar. Syftet med den årliga frågeenkäten är att ge en bild av ungdomars erfarenheter av olika substanser under en lång tidsperiod.

Alkoholkonsumtionen hos de undersökta grupperna har sedan millennieskiftet praktiskt taget halverats. I årets undersökning redovisar 38 procent i åk 9 att de under de senaste 12 månaderna druckit alkohol. Motsvarande siffra för gymnasieungdomarna var 67 procent.

Undersökningen tar också reda på om alkoholkonsumtionen ställt till med några bekymmer. Den självrapporterade problembördan har minskat i takt med konsumtionsminskningen, men intressant är att den nu för niondeklassarna ökat. Bland de vanligaste problemen är att saker och kläder gått sönder, gräl vänner eller ovänner emellan eller att man blivit fotograferad eller filmad i en pinsam eller kränkande situation.

Bland gymnasieeleverna har problembördan dock minskat successivt sedan början av 2000-talet.  

Svensk förening för Beroendemedicins årsmöte, eller föreningsmöte som det egentligen heter, hölls traditionsenligt sedan decennier under sista fredagen i november. Ett 25-tal medlemmar hade slutit upp till mötet på Svenska Läkaresällskapet.

Inför mötets öppnande bjöd föreningen på en enkel förtäring under en timmes mingel i den vackra mötessalen på Svenska Läkaresällskapet.  

Stipendium för fördjupad alkohol- och drogforskning 2022

Styrelsen beviljade två sökande utan rangordning till årets stipendium på 15 000 kronor. De delar på summan med 7 500 kronor vardera. Det var Jessie McMillion som är ST-läkare i psykiatri och Ylva Jerner, underläkare vid Beroendekliniken  i Göteborg.

Jessie McMillion har intresserat sig för psykedelikaassisterad terapi mot bland annat terapiresistent depression, PTSD och beroendesjukdom. Stipendiet ska täcka del av kostnaden till en ICPR-konferens i Amsterdam. Ämnet aktuellt och Svensk förening för Beroendemedicin kommer att ägna 2023 års vetenskapliga möte åt Droger som läkemedel? Här kommer naturligtvis behandling med psykeledika att tas upp.

Ylva Jerner ska också använda stipendiepengarna till en konferens. Det är organisationen INHSUs (International Network on Health and Hepatitis in Substance Users) glasgowkonferens om hälsofrämjande insatser för personer som använder droger. Konferensen kommer väl till pass i Ylvas kliniska arbete och blir en infallsvinkel i utveckling av sitt doktorandprojekt.

Är du medlem och önskar förkovra dig inom vårt område (alkohol- och drogforskning), varför inte söka stipendiet i år. Du hittar allt om detta och våra andra stipendier under fliken Föreningen. År 2023 är stipendiesumman höjd till 20 000 kronor.

WHO har i en hälsorapport (2018) uppskattat att hög alkoholkonsumtion noteras i cirka 14 procent av den totala dödligheten bland personer mellan 20 och 39 år.

Den toxiska effekten av alkohol kan ha en direkt och negativ påverkan på immunsystemet, speciellt på organspecifika immunceller. Hög alkoholkonsumtion är förknippad med skador på organ som hjärna, lungor, lever och tarm; de negativa effekterna kan delvis tillskrivas alkoholens felreglering av immunsvaret till dessa organ.

De organspecifika immuncellerna inkluderar mikroglia i hjärnan, alveolära makrofager i lungerna och Kupfferceller i levern. Dessa celler är vitala byggstenar i vävnadsreparationer och för uppnående av homeostas.

Denna negativa immunpåverkan ökar bl a med personens stigande ålder.

De organskador som alkohol ger har flera etiologier och därmed svåra att hantera behandlingsmässigt. Det finns ingen effektiv terapeutisk strategi för att hantera detta problem. Den här publicerade översikten beskriver dock nya möjliga mekanismer som kan leda till alkoholens skadepåverkan på immunsystemet. Dock ges inga direkta vägledande svar på frågan hur man ska behandlingsmässigt hantera problemet.

Fortsatta studier är naturligtvis viktiga och kan leda till möjliga insatser.

Alc Clin Exp Res

https://doi.org/10.1111/acer.14979

Lagändringarna börjar gälla den 2 januari 2023.

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om ändringar i tystnadsplikten för personal i postverksamhet. Syftet är att underlätta för brottsbekämpande myndigheter att förhindra illegal handel via post. Ändringarna i tystnadsplikten gäller alla befordringsföretag, även de företag som bara levererar paket.

Bakgrunden till lagändringen är att det sedan början av 2000-talet har möjligheterna att köpa narkotika och andra illegala substanser över internet ökat. En stor del av den denna illegala handel transporteras via post och Polismyndigheten uppskattar att upp till en miljon försändelser med narkotika skickas med posten varje år.

I dag hindrar tystnadsplikten personal i postverksamhet från att på eget initiativ lämna uppgifter till brottsbekämpande myndigheter.

Lagförslaget innebär att den som arbetar i postverksamhet ges möjlighet att på eget initiativ bryta tystnadsplikten och lämna uppgifter som gäller misstanke om brott till en brottsbekämpande myndighet, om brottet kan ge fängelse.

I samband med amerikanska delstatsvalen hade invånarna i Colorado att ta ställning till legalisering av de psykedeliska substanserna psilocybin (den aktiva substansen är psilocin) samt DMT, ibogain och meskalin.

Det var en majoritet på mer än 2,2 miljoner individer som röstade för legaliseringen (52 procent). Lagförslaget som kommer att omsättas i verkligheten inom två år har sina begränsningar. För att få använda drogerna måste individen ha uppnått 24 års ålder och försäljning i detaljhandel får inte förekomma. Vidare är det inte tillåtet att inta drogerna på allmän plats, i skolsammanhang eller i trafiken.

Colorado blir således den andra staten i USA som legaliserar dessa droger. Oregon var först (2020) med att tillåta intag av psykedelika under övervakning i terapeutiskt syfte. Lagen kommer att träda i kraft i början av 2023.

Även om psilocybin enligt federal lag är en illegal och därmed förbjuden drog är det en hel del på gång i flera delstater. Washington DC tillsammans med ett dussintal andra städer har avkriminaliserat innehav och användning av psychedeliska svampar (psilocybin). Några stater ha godkänt behandlingsforskning med dessa droger.

USToday, nbcNews

CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) har för första gången undersökt alkoholvanor mellan olika grupper. Resultaten baseras på självrapporterade uppgifter från monitormätningarna där cirka 320 000 personer deltagit sedan 2004. I jämförelse med undersökningens startår 2004 har den självrapporterade årskonsumtionen av alkohol under undersökningsåret 2021 sjunkit med ungefär 23 procent. Nedgången har skett förhållandevis succesivt.

Män dricker nästan dubbelt så stora volymer alkohol som kvinnor, trots att konsumtionen för män under de dryga två decennierna minskat.

Män dricker öl, kvinnor vin

För män består konsumtionen till över hälften (51 procent) av öl. För kvinnor är vin den dominerande drycken (67 procent av konsumtionen). När utvecklingen i olika åldersgrupper analyseras syns tydliga konsumtionsminskningar för personer under 65 år, i synnerhet för 17–29-åringar och 30-49-åringar.

Den positiva konsumtionsutvecklingen för yngre åldrar ses inte i åldersgruppen 65-84 år. Här noteras en ökning med omkring 25 procent. Detta har sammantaget lett till att under senare år har skillnaden i konsumtionsvolymer mellan åldersgrupperna varit den minsta i undersökningens historia.

CAN Rapport 213 4 (41)  Självrapporterade alkoholvanor i Sverige 2004–2021

Svensk förening kommer att under årets föreningsmöte (årsmöte) dela ut 2022 års stipendier. Alla medlemmar i föreningen är välkomna till mötet som äger rum den 25 november på Svenska Läkaresällskapet, Klara Ö Kyrkogata 10, med start klockan 17.

MediaDiplomet 2022 tilldelas LARS LERIN. Motivering: Lars Lerin får 2022 års MediaDiplom för sin engagerade och gripande dokumentärserie Vägen ut i SVT. Han och de medverkande vännerna berättar på ett ärligt och ödmjukt sätt om hur deras liv gått från beroendets häxkittel till kampen för ett drogfritt liv.

Jörgen Engel stipendium 2020 tilldelas ESI DOMI. Motivering: Esi Domi erhåller Jörgen Engel stipendium 2022 för en artikel där hon i en djurmodell undersökt varför vissa individer fortsätter att dricka alkohol trots starkt negativa konsekvenser. Genom att manipulera de relevanta processerna experimentellt har hon kunnat bekräfta deras betydelse, och sammantaget ger studien ny viktig kunskap om alkoholberoende.

Nordic Drugs Stora Pris tilldelas MIKAEL SANDELL. Motivering: Mikael Sandell har som erfaren kliniker och inspirerande föreläsare gjort stora insatser för att höja nivån på vården av opioidberoende i Sverige. Som pionjär för ett skadereducerande perspektiv har han lyckats nå även svårt utsatta människor som tidigare ofta stått utan hjälp från vården.

Vem eller vilka som får föreningens fjärde stipendium för fördjupad alkohol- och drogutbildning beslutas på årets sista styrelsemöte och presenteras i Bulletin 1/2023.