Kategori: Nyheter

Allt talar för att verkligheten är den motsatta

En undersökning presenterad i JAMA omfattar 5 035 vuxna som röker cannabis på daglig basis eller utsätts passivt för cannabisrök. Rapporten omfattar en femårsperiod. Över tidsperioden ses en ökning av de som menar att cannabis är säkrare än tobak. Denna uppfattning motsäges av senaste års forskningsresultat.

Forskargruppen menar att detta är en oroväckande utveckling med tanke på den allt mer omfattande legaliseringen av cannabisbruk.

Verkligheten har ett annat budskap. Djurstudier visar att till och med en passiv exponering av cannabisrök i en minut ger en hämning av den endoteliala funktionen och kan därmed leda till samma kardiovaskulära påverkan som tobak.

Cannabisrökning är förknippad med ökad risk för cancer, tobak- och cannabisrök har samma kemiska carcinogena komponenter. Speciellt stor konsumtion av cannabis ökar dessutom risken för psykiatrisk sjukdom som psykos, depression och ångest.

En av USAs främsta hjärnforskare med inriktning på droger, professor Yasmine Hurd  vid Mount Sinai-universitet (stor del av sin tidiga forskning gjorde hon vid Karolinska institutet) uttrycker i en intervju i Science samma åsikt. Hon uttrycker sin frustration över att föräldrar bekymrar sig föga över sina ungdomar som brukar cannabis.

Hurd visar i en studie att det finns spår av genetisk kod hos råttor som fått sina neuron THC-exponerade som signifikant överlappar genprofiler som ses hos individer med schizofreni. Kan cannabis hos vissa individer bana väg för psykisk sjukdom? Epidemiologiska studier har antytt detta.

Forskningen kring cannabisrökens skadeverkningar är ännu i sin linda men hittills framkomna resultat är illavarslande.  

doi:10.1001/jamanetworkopen.2023.28691
doi:10.1126/science.adk5712

The Lancet är en av världens äldsta medicinska tidskrifter. Den grundades för 200 år sedan av den engelske kirurgen Thomas Wakley. Grundarens vision var att The Lancet inte bara skulle förmedla medicinska råd och rön utan även ha en social och politisk grundton som skulle gagna den medicinska forskningen framöver. Det började dock med artiklar och referat från föreläsningar som hölls på Londons sjukhus för att förmedla aktuell och viktig kunskap.

Den ärevördiga 200-åringen med sin första utgåva daterad den 5 oktober 1823 är fortfarande en av de mest tongivande peer-reviewed(sakkunniggranskade) medicinska tidskrifterna. Sedan start utkommer tidskriften veckovis.

Den närmaste konkurrenten var The British Medical Journal (The BMJ) som startade sin utgivning 18 år senare, den 3 oktober1840. Den första engelskspråkiga och kanske första medicinska tidskriften över huvud taget var Medicina Curiosa från 1684.

I nästintill alla sammanställningar som listar världens förnämsta medicinska tidskrifter toppar The Lancet. Det råder tämligen enighet om vilka de ledande tidskrifterna är: The Lancet, JAMA (1883), The BMJ och New England J Medicine (1828). Sålunda riktiga långkörare.

The Lancet idag

Wakely-familjen gav upp ägandeskapet 1908 och efter några ägarskiften är det idag giganten inom området, förlaget Elsevier som sedan 1991 driver The Lancet Group med sina 24 olika specialinriktade tidskrifter som till exempel The Lancet Psychiatry, The Lancet Digital Health.

The Lancet med sina specialutgivningar läses över hela världen med miljontals besök på någon av deras hemsidor varje år. Enligt tidskriften citeras den över 360 000 gånger i de inflytelserika mediahusen (Associated Press, BBC, CNN, Financal Times, The Guardian, The New York Times, The Washington Post, Bulletin, ja – till vår oförställda förvåning nämns inte vår skrift på The Lancets hemsida, vi ursäktar förbiseendet. Errare humanum est.

Källor: Britannica, wikipedia, The Lancet. The BMJ.

En omfattande dansk cohortstudie har undersökt hur olika dryckesmönster av alkohol kan öka risken för akut och kronisk pankreatit (inflammation av bukspottskörteln). I studien inkluderades närmare 317 000 kvinnor och män. Data hämtades från nationella hälsoregistret.

Resultatet visar att såväl akut som kronisk pankreatit ökade med alkoholintag. Signifikant ökning sågs för de som avstår helt från alkohol¹⁾ och de som dricker mer än 14 standardglas (1 stdglas = 12 g alkohol, samma som i Sverige) i veckan jämfört med de som veckovis intar 1 – 7 stdglas. Resultatet visar på en J-formad (ibland beskriven som U-formad) kurva förknippad med alkoholintaget och utvecklingen av pankreatit.

– Dagligt berusningsdrickande eller dagligt alkoholintag ökar risken för  akut och kronisk pankreatit jämfört med gruppen som intar alkohol 2 – 4 dagar i veckan.

– Intag av mer än 14 stdglas i veckan ökar risken för utveckling av akut och kronisk pankreatit.

– Intag av mer än 14 stdglas öl i veckan ökar risken för utveckling av kronisk pankreatit.

– Intag av vin var i denna studie inte förknippad med utveckling av akut eller kronisk pankreatit.

Författarnas sammanfattning av forskningsresultaten ur pankreassynvinkel visar att intag av stora mängder öl och starksprit synes vara skadligare än intag av vin.

https://doi.org/10.1093/alcalc/agad012

¹⁾ Resultat av detta slag kan vara bestickande och beskrivs ibland som att liten alkoholkonsumtion är ofarlig medan att helt avstå är riskfyllt. Flera forskningsrapporter visar att så inte är fallet utan det är ett tolkningsproblem som professor Sven Andréasson beskriver i en artikel i Läkartidningen6/2016:

”Det mest välkända exemplet på sådan snedvridning är »sick quitter«-effekt, där tidigare konsumenter blandas med livslånga icke-konsumenter. Eftersom de som slutat dricka alkohol har betydligt större hälsoproblem, leder denna sammanblandning till att icke-konsumentgruppen ser sjukare ut än den annars skulle vara och måttlighetskonsumenterna friskare än de annars skulle vara.” 

Från Malmö universitet och Institutionen för socialt arbete har projektet Urbana drogscener som riskmiljöer som startade 2019 mynnat ut i drygt tio delstudier. Ett sund eller en ocean? Skillnader och likheter i droganvändares vardagsliv i Malmö och Köpenhamn är den tredje som syftar till att undersöka likheter och skillnader i droganvändares sociala situation, risker och tillgång till vård och behandling i Malmö kontra Köpenhamn.

Docent Torkel Richert är ansvarig för projektet och i denna delstudie har forskarkollegor i Sverige och Danmark intervjuat 231 brukare i Malmö och 243 i Köpenhamn.Sverige har av WHO kritiserats för att man inte uppfyller mänskliga rättigheter med för få skadebegränsande insatser. Torkel Richert menar att även om Sverige fortfarande har en relativt restriktiv narkotikapolitik så har det inom sjukvården hänt mycket under de senaste åren: bättre tillgång till underhållsbehandling genom LARO (läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende) och fler mottagningar för sprutbyten. På den lagliga sidan har dock inte hänt någonting. Som ett exempel på detta menar Torkel Richert att den lagstiftande församlingen inte ens tänker utvärdera frågan om att avkriminalisera eget bruk. Torkel Richert:

̶  Ett sådant uttalande kan jag tycka är lite kunskapsfrånvänt.

Enligt en forskningsrapport i Alcohol Alcoholism erbjuder en ny metabol biomarkör förbättrad diagnostik och prognos vid allvarlig alkoholhepatit, vilken kan vara svår att skilja från en dekompenserad alkoholcirros eftersom biokemin är likartad.

Den aktuella studien antyder att förhållandet mellan prostaglandin E2 och  sfingosinreceptormodulatorn 1P [(PGE2(minskad)/S1P(ökad)] skiljer ut alkoholhepatit från alkoholcirros. Det framkom även att låga nivåer av ursodeoxycholsyra kan förutsäga ökad dödlighet vid hepatitsjukdomen.

doi.org/10.1093/alcalc/agad034

Nyligen publicerades federala data från NIAAA (National Institute on Alcohol Abuse and Alcoholism) som visar att alkoholkonsumtionen i USA årligen har ökat och även accelererat under pandemin. Den ökande alkoholkonsumtionen har också lett till en kraftigt ökad alkoholrelaterad död. Under 2021 var alkoholintaget primära orsaken till döden för mer än 54 000 amerikaner vilket är nästan 17 000 fler än några år tidigare. Konsumtion och alkoholrelaterad död varierar mellan de olika delstaterna.

Chefen för NIAAA (professor George F Koob) menar att alkoholsituationen har blivit allt sämre i USA och att pandemin gjorde det hela värre. Enligt NIAAA har alkoholkonsumtionen ökat med 6,6 procent mellan 2018 och 2021. Det är starksprit som under pandemin ökat mest med 17 procent medan vin och öl har ökat med mindre än en procent.

Från Tyskland rapporteras flera dödsfall och ungdomar som intagits på IVA (Intensivvårdsavdelning) under juni. Det handlar om MDMA (Ecstasy) med anmärkningsvärt hög halt av den aktiva substansen som egentligen i dessa koncentrationer är ett allvarligt nervgift vilket framhålles från IVA vid Klinikum Neubrandenburg där man har haft flera förgiftningar på 14-15-åringar på avdelningen och även måst konstatera en 13 år gammal flicka som avlidit till följd av ecstasyintag.

Från Mecklenburg-Vorpommern rapporterar Der Spiegel att en 13-åring avlidit och en jämnårig ligger på intensivvårdsavdelningen efter intag av Ecstasy.

I Halle har en 18-årig flicka avlidit efter intag av Ecstasy.

Enigt undersökningar handlar det om ecstasy-tabletter med mycket hög halt av MDMA, som cirkulerar bland ungdomar i Tyskland. De blåa kristalliknande tabletterna går under namnet  Blauer Bestrafer (Blue Punisher).

Der Spiegel, MDR.de, NDR1

Postdocforskare i USA känner sig inte uppskattade. NIH (US National Institutes of Health) har sett en klar minskning av forskare och fått motta en rejäl skopa klagomål vid ett online-möte under försommaren. Postdocgruppen känner sig underbetalda och utarbetade samtidigt som man vill bilda familj och tänka på ålderdomen ur ekonomisk synvinkel (pensioneringen).  

Intressant: 53 procent av alla postdocforskare i USA är utlänningar och här jäser också missnöjet – svårt att få visering och svårt att få vissa meriterande forskartjänster.

doi: https://doi.org/10.1038/d41586-023-02202-7

I en omfattande klinisk prövning visas lovande resultat för ett läkemedlet vid cannabisberoende. Även om det finns några intressanta substanser på gång så är den dystra verkligheten att det för närvarande inte finns något godkänt läkemedel för behandling av cannabisberoende.

Den aktuella artikeln gäller en substans (AEF0117) som för första gången tagits fram och är en specifik inhibitor av cannabinoidreceptorn och benämnes CB₁-SSi. Det är en allosterisk modulator som stänger av ett antal intracellulära effekter från THC-bindningen utan att förändra själva receptorbeteendet.

Från 1 juli 2023 är det tillåtet för auktoriserade läkare att skriva ut MDMA (Ecstasy) och psilocybin (del i hallucinogena svampar) till patienter med diagnoserna depression och PTSD (posttraumatiskt stressyndrom). Utvärdering kommer att ske under kommande treårsperiod. Det lagliga beslutet är inte helt okontroversiellt inom forskargrupper.