En forskargrupp ledd av professor Joel Gelernter vid San Diego-universitetet har analyserat en (liten) del av det enorma genetiska databasregistret MVP (Million Veteran Program), som är framtaget för genetisk information kring hälsa och den största hittills som också fokuserat på alkoholkonsumtion. |
Joel Gelernter. Foto: Sternebring
|
Författare: Martin
En oroväckande tendens är att de farligaste drogerna ökar i de europeiska länderna. De senaste uppgifterna gör gällande att användningen av crack, en rökbar och medicinskt allvarligare form av kokain och har ett starkt samband med problematiskt bruk kan vara på väg att vinna mark. Antalet crackpatienter som inlett behandling sedan 2014 har ökat i Belgien, Irland, Frankrike, Italien, Portugal samt framför allt i Storbritannien.
Den opioidepidemi, i synnerhet gäller det syntetiska opioider som fentanylanaloger, som breder ut sig i USA och Kanada ser vi inte i Europa, men en allvarlig varning är att under de senaste åren har 50 nya syntetiska opioider rapporterats inom EU-systemet. Många av dessa substanser kopplas till allvarliga förgiftningar och dödsfall. Det är allt vanligare att denna typ av narkotika identifieras i samband med överdoser.
Kokainanvändningen blir allt vanligare och den ses i samband med inlämning av sprutor till sprutbytesprogram. Hälften av de sprutor som analyserades innehöll spår av två eller flera droger. Den vanligaste kombinationen var en blandning av stimulantia (företrädesvis amfetamin och/eller kokain) och opioider.
Kokainet kommer till Europa via många kanaler, men de stora volymerna smugglas via containrar till de stora hamnarna. Kokainet har under senare år även blivit renare vilket också gör drogen farligare att använda.
Nytt är att Europa har blivit allt viktigare på den globala marknaden. Det finns produktionsanläggningar i Europa av syntetiska droger för export till övriga delar av världen. Det är framför allt metamfetamin, som globalt sett utgör den största utmaningen inom syntetiska narkotikamarknaden. Metamfetamin börjar också spridas över flera europeiska länder vilka tidigare varit förskonade.
Cannabis är en av de droger som varit etablerade längst i Europa och är den vanligaste illegala narkotikatypen. Förutom legaliseringsdiskussioner har förståelsen för de potentiella hälsoriskerna med cannabisanvändning ökat, i synnerhet när det gäller användning bland unga. Cannabis är nu den substans som personer som söker specialistvård för narkotikaberoende oftast anger som främsta anledning till att de söker hjälp. Detta är oroväckande eftersom EMCDDA:s övergripande bedömning de senaste åren varit att cannabistrenden hållit sig i stort sett stabil. Nya uppgifter talar dock emot detta, ett antal länder rapporterar en ökad användning bland grupper i lägre åldrar.
En orsak till problemökningen kan vara att nya former av cannabis utvecklats. Framodlade hybridplantor med flera stammar som ger starkare cannabis har börjat ersätta de traditionella formerna. Styrkan har ökat för såväl hasch som marijuana.
Även om cannabis är en av de mest spridda och använda drogerna i världen är det föga känt när den började intas som en psykoaktiv substans. I juniupplagan (2019) av Science Advances presenteras en forskningsrapport som visar på rituell cannabisrökning vid en begravningsceremoni i Jirzankal 500 f Kr i östra Pamir i Kina. Resultatet har erhållits med hjälp av gaskromatografi-masspektrometri-metoden.
Forskarna tolkar dessa fynd som ett tecken på att den odlade och sannolikt förädlade cannabisplantan redan för 2 500 år sedan innehöll det högaktiva psykoaktiva ämnet THC (till skillnad från den vilt växande plantan). Användningen skedde troligen i samband med religiösa eller liknande ritualer.
Meng Ren, et al. The origins of cannabis smoking… Science Advances 2019. DOI: 10.1126/sciadv.aaw1391
På uppdrag av Systembolaget har Sifo genomfört en undersökning om alkohol på arbetsplatsen. Undersökningen har besvarats av 3000 yrkesverksamma personer, varav 2000 medarbetare och 1000 chefer.
I denna undersökning framgår att över hälften av de 2000 tillfrågade medarbetarna misstänkt att en kollega eller chef har alkoholproblem. Men bara 36 procent av dem informerade en chef eller någon med personalansvar.
Mer än var tredje medarbetare uppger att en kollega eller chef någon gång har varit full och och betett sig olämpligt på en personalfest.
Ulric Hermansson, socionom och alkoholforskare vid Karolinska Institutet, menar att denna undersökning visar att företagshälsovården kan spela en central roll. Alla vinner på om alkoholproblem kan identifieras och hanteras på ett tidigt stadium, och företagshälsovården har utmärkta förutsättningar att ställa frågor om alkoholvanor i samband med de vanliga hälsoundersökningarna.
Undersökning är gjord av Kantar Sifo som slumpmässigt rekryterat via en webbpanel mellan 24 januari och 5 februari 2019. Undersökningen ingår i Systembolagets Alkoholrapport 2019.
Systembolaget.se
Systembolagets Alkoholforskningsråd delar årligen ut anslag till olika forskningsprojekt. Samhällsvetenskaplig och folkhälsovetenskaplig alkoholforskning prioriteras, tillsammans med forskning som är av särskild betydelse för det förebyggande arbetet mot alkoholskador.
Från och med 2017 delas tio miljoner kronor ut per år, varav två miljoner viks för fokusområden som Systembolaget identifierat som särskilt angelägna och två miljoner för ansökningar från juniora forskare.
Alla ansökningspremisser finner på www.can.se/systembolagets-alkoholforskningsrad/ Eller fråga direkt till alkoholforskning@systembolaget.se
|
Det svenska Systembolaget säljer inte enbart alkohol, utan har även ett samhällsuppdrag i vilket ingår att informera och sprida kunskap om alkoholens risker och negativa effekter, bland annat genom ökad samverkan mellan forskare och resten av samhället. Inom detta uppdrag utdelar man årligen ett Kunskapspris på 100 000 kronor och ett stipendium på 50 000 kronor. |
Patienter som lider av beroende och samtidigt har andra psykiatriska problem bollas runt mellan olika instanser. Vi menar att ansvaret för behandling av beroendetillstånd bör läggas inom sjukvården. Och att socialtjänsten bör fokusera på insatser som skapar goda betingelser för behandlingen.
Vi kan inte ha kvar en ordning där sjukvården nekar människor psykiatrisk hjälp om de använder droger och kategoriskt hänvisar dem till en ofta handfallen socialtjänst som saknar denna kompetens.
Ta gärna del av den gedigna utredning Gerhard Larsson presenterade 2011 – fortfarande rykande aktuell (Missbruksutredningen SOU 2011:35)
Det globala målet som FN har satt som riktmärke att minska skadligt alkoholbruk kommer sannolikt inte att uppnås. Det fastslås i en artikel i The Lancet där man med hjälp av WHO försöker beräkna världens totala alkoholkonsumtion 2030. Studien tar sin grund i vad som hänt mellan 1990 och 2017 som kan förebåda en konsumtionsnivå ett decennium framåt.
Undersökningsdata kommer från 149 länder med beräkning enligt regressionsskala för livtidsprevalens för nykterhet och aktuell alkoholkonsumtion. När det gäller berusningsdrickande kommer data från 118 länder. Det är vuxna individer som inräknas (15 år och äldre).
Resultatet visar på att en global per kapitakonsumtion ökar från 5,9 till 6,5 liter årligen mellan åren 1990 och 2017. År 2030 uppskattas konsumtionen ligga på 7,6 liter. Livtidsnykterheten minskar från 46% till 43% (1990-2017). Under samma tidsperiod ökar prevalensen för alkoholkonsumtion från 45% till 47%.
I ett framtidsperspektiv behålls trenderna och forskargruppen uppskattar att 2030 har totalnykterhetsprevalensen minskat till 40% och alkoholkonsumtionen ökat till 50%. Andelen individer med berusningsdrickande kommer att nå 23% år 2030, vilket är en ökning från 1990 med 4,3%. Om studiens uppskattning förverkligas, betyder det att år 2030 kommer varannan vuxen i världen att dricka alkohol och var fjärde ha ett alkoholmönster som kan betecknas som berusningsdrickande minst en gång per månad.
Ökningen av konsumtionen ändrar genom åren fokus. Det har varit höginkomstländerna som hittills stått för den högsta konsumtionen, nu är det i framtiden låg- och mellaninkomstländerna.
Det är tre nya länder som ökar sin alkoholkonsumtion markant: Kina, Indien och Vietnam. Idag har Kina en konsumtion på 7 liter per år och vuxen, vilket är en 70-procentig ökning jämfört med 1990. Kommer denna trend att stå sig har man om ett decennium gått om såväl USA som Frankrike (10 respektive 12 liter/år/invånare). Samma trend ses i Indien som rusar iväg mot höga alkoholhöjder.
Europa mister sin position som ledande i alkoholintaget. Nu tar Sydostasien ledningen.
Ser vi till nationer så är det Kuwait som har lägsta alkoholkonsumtion med 0,005 liter per invånare och år och den mindre smickrande ettan är Moldavien med 15 liter per invånare och år. En intressant minskning av alkoholkonsumtionen fram till 2017 står länder från forna Sovjetunionen för: Azerbaijan, Kyrgyzstan, Ukraina, Belarus och Ryssland.
The Lancet 20190507, The Guardian 20190508, The Journal 20190508
Milan Valverius Stiftelses ändamål är att främja olika former av vetenskaplig forskning inom ämnesområdet alkohol, andra droger och trafiksäkerhet.
I detta syfte delar Stiftelsen ut anslag, pris eller utmärkelser som kan utgå för forskning i överensstämmelse med Stiftelsens syfte eller såsom ersättning för resa inom och utom riket för fullgörande av studier inom ämnesområdet.
Ansökan skall vara inne senast 15 oktober 2019. Maximalt belopp att söka är 50 000 SEK. Medel kan sökas för 1 år i taget. Ansökan skickas till: Milan Valverius stiftelse c/o CAN Box 704 12 107 25 Stockholm
För frågor kontakta mia.sundelin@can.se eller johan.franck@ki.se
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) har presenterat prisutvecklingen av narkotikasubstanser under 30 år. År 2018 var priset för amfetamin och heroin nere på omkring en tredjedel av den prisnivå som gällde för 30 år sedan.
Intressant är att även om priset på cannabis ökat något under det senaste decenniet så i ett trettioårsperspektiv är drogen betydligt billigare nu – och farligare: halten THC har ökat och medför ökad farlighet samtidigt som förhållandet mellan THC:CBD har vidgats med samma ökad risk för skadeutveckling.
Enligt rapporten har hasch och amfetamin varit väl spridda i landet de senaste 30 åren. Lika vanligt förekommande var det 2018 med marijuana och kokain, vilka sedan millennieskiftet rapporterats allt oftare. Vad gäller heroin, ecstasy och LSD, som också mäts i undersökningen, har dessa blivit något vanligare de senaste 5 åren.
De två narkotikaklassade läkemedelssubstanserna tramadol och alprazolam ingår i rapporten. Tramadol är vanligast i landet. Cirka två tredjedelar av polisområdena har rapporterat in tramadol medan alprazolam finns i hälften av områdena.
Det är Sveriges polisområden som rapporterar in narkotikapriserna via webenkät två gånger per år.
CAN 20190508