ECT (elektrokonvulsiv behandling) har länge ansetts vara den mest effektiva behandlingen för svåra depressioner. Tills senare tid då meta-analyser och RCT-studier visat att ketamin skulle kunna vara ett bättre alternativ. I en rapport i The Lancet har en forskargrupp fingranskat dessa publicerade studier och kommit fram till att de innehåller metodologiska tveksamheter vilket äventyrar tilliten till evidensbaserad medicin och riskerar att leda patienter och kliniker på villovägar och erbjuda en behandling som är mindre effektiv.
ECT är enligt denna genomgång fortfarande den mest effektiva behandlingen för svår depression.
För första gången har forskare skapat en detaljerad karta över hur hjärnan avskiljer sig från stamceller under utvecklingen under den embryotiska utvecklingen i den tidiga fasen av livet. De anmärkningsvärda resultaten beskriver i flera artiklar hur hundratusentals tidigare hjärnceller i hjärnbarken, såväl humana som animala (möss) utvecklas till en blandning av neuroner och stödceller.
Hjärnforskaren Hongkui Zeng kommenterar i Nature forskningsrapporterna med att man nu för första gången ser början till en cell-karta för den utvecklande hjärnan. Det kan finnas nya möjligheter att exempelvis utforska de neurologiska bakgrunderna till såväl autism som schizofreni.
Ny statistik från Folkhälsomyndigheten visar att allt färre personer avlider till följd av förgiftningar orsakade av narkotika eller läkemedel. Mellan år 2023 och 2024 sjönk antalet dödsfall med 12 procent. Framför allt minskar antalet dödsfall bland män, och främst i gruppen unga vuxna. Dödsfallen minskar inte lika mycket bland kvinnor som bland män.
Enligt Mimmi Eriksson Tinghög, som är utredare vid myndigheten, är det en trend som troligen är resultat av insatser som ökad tillgång till naloxon mot överdoser, läkemedelsassisterad behandling och sprututbytesmottagningar.
Allt går dock inte åt rätt håll emedan de läkemedels- och narkotikarelaterade suicidtalen ökar och dödsfallen i gruppen 55 och äldre ökar.
En av de tydligaste riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom, demens och förtida död är ett obehandlat högt blodtryck. Det är en välkänd kunskap att alkoholkonsumtion bidrar till förhöjt blodtryck. En japansk longitudinell studie är publicerad i J American Collage of Cardiology där man undersökt om låg till måttlig alkoholkonsumtion kan påverka blodtrycket.
Ett synnerligen stort antal individer ingick i två grupper: den ena omfattade de som avstod (25 600 individer) från alkohol och den andra de som började dricka alkohol (31 500 individer). Låg till måttlig konsumtion innebar i denna studie ett dagligt intag av 1 glas för kvinnor, 2 för män (1 glas = 10 g etanol).
Författarna konkluderar resultaten med att även lågt alkoholintag är förknippat med högre blodtryck medan ett avslut av alkoholkonsumtionen ledde till lägre blodtryck. Resultaten talar således för att även låg till måttlig alkoholkonsumtion kan påverka blodtrycksnivåerna. Tryckförändringarna var dosberoende oavsett kön. Likaså spelade alkoholsorten ingen roll, också det oavsett kön. Författarna framhåller att för kvinnor sågs påverkan på blodtrycket vid så låga intag som 0,5 – 1 glas per dag.
I en artikel i DN kommenterar professor Johan Sundström den japanska artikeln med att det på sistone har publicerats flera genetiska studier där man inte behöver lita på enkätsvar. Denna forskning visar entydigt att det inte finns någon positiv effekt av alkohol. Och då inte bara för blodtrycket utan även för en rad andra sjukdomar och förtida död. Johan Sundström:
