Svensk förening för Beroendemedicin bidrog med tvenne föreläsningar under årets psykiatridagar i Göteborg. En kongress som inte liknade någon föregående – i år till stor del utan åhörare (coronaviruset).
Det var Sven Wåhlin som utvecklade utförligt kunskapen kring riskbruk, skadligt bruk och beroende under rubriken Alkoholberoende. Lätt att behandla – svårt att uppmärksamma. De tre stadierna analyserades ur problemsynvinkel och förslag till vad man som behandlare kan göra, från det rådgivande samtalet till behandling.
Markus Heilig tog upp hur evidensbaserad narkotikapolitik ser ut med fokus på opioidberoende och dess behandling. Detta beroende är förknippat med den högsta morbiditeten och mortaliteten som accentueras med ökande dödlighet vid ökande bruk och bristande behandling. Evidensläget för metadonunderhållsbehandling är gott för såväl metadon som buprenorfin. Markus kunde med tillförsikt konstatera att Socialstyrelsens föreskrifter och nationella riktlinjer till sist kommit ifatt verkligheten, men ännu finns tre flaskhalsar: pengar, personal och kompetensutveckling. Den sistnämnda har Svensk förening för Beroendemedicin tagit sig an genom att erbjuda professionell utbildning för all personal inom LARO-verksamheterna.
Månad: mars 2020
Jämfört med tidigare år har mängden upptäckta droger i avfallsvatten ökat under 2019. De droger som analyserats är kokain, amfetamin/metamfetamin och MDMA (Ecstasy).
I Londonområdet kokain har minskat även om det fortfarande är högt, men nu mindre än i såväl Antwerpen som Amsterdam. Det är i väster och söder inom EU som redovisar högsta resultaten, framför allt i städer i Belgien, Nederländerna, Spanien och Storbritannien. Det finns en viss ökning österut, men fortfarande låga koncentrationer. Sverige hamnar långt ner i statistiklistan medan Danmark ligger betydligt högre om än inte bland de främsta.
Geografiskt ses i stort samma för amfetamin, det är i nordliga och östra delen inom EU-området som har de högsta koncentionerna i det analyserade avfallsvattnet. Undantag är södra Europa som har låga halter. Sverige håller sig framme med Stockholm, som intar den mindre hedrande förstaplatsen med Gävle på andra, båda en bra bit före de övriga städerna i undersökningen.
Metamfetamin har historiskt sina EU-rötter i Tjeckien och Slovakien, men nu får dessa länder sällskap med Cypern, östra delen av Tyskland och Spanien. Även i norra Europa ökar metamfetamin. Tjeckien leder statistiken följt av Tyskland. Norge ligger förhållandevis högt medan Sverige kommer långt bak i tabellen.
För MDMA ser högsta mängderna i Nederländerna, Belgien och Tyskland. Tre nederländska städer intar de tre första platserna. Sverige och Stockholm kommer på 25:e plats, strax därefter kommer Uppsala.
emcdda.europa.eu
En undersökning som gjordes bland högstadie- och gymnasieeleverna i Karlshamns kommun 2016 visade att 42 procent av flickorna i gymnasiet hade provat narkotikaklassade läkemedel. Förra året hade antalet minskat till sex procent.
Detta är enligt de sociala myndigheterna i staden ett resultat av information och en handlingsplan för alla elever, vårdnashavare och personalgrupper i de kommunala skolorna.
I länets residensstad verkar det vara tvärtom enligt polisen: droganvändandet ökar bland ungdomar i Karlskrona. Kanske man ska ta en titt 6 mil österut.
SVT Nyheter Blekinge
I en välformulerad artikel i Svenska Dagbladets Debatt tycker de två professorerna Agneta Öjehagen och Claudia Fahlke att nu räcker det: trots olika statliga satsningar och utredningar under mer än 20 år har knappast problemen med det delade huvudmannaskapet vid beroende minskat – snarast ökat.
De skriver:
– Vi menar att hälso- och sjukvården i Sverige självklart bör behandla alla hälsoproblem, även beroendeproblematik, precis som sker i nästan alla andra länder. Det finns ingen anledning att särbehandla patienter med beroendesjukdomar i förhållande till andra patientgrupper.
Agneta Öjehagen och Claudia Fahlke ger uttryck i sin artikel samma som Svensk förening för Beroendemedicin ständigt framhållit – att realisera den utomordentliga Missbruksutredningen från 2011 som Socialdepartementet i princip utan åtgärd satte in i bokhyllan, längst in.
Svenska Dagbladet Debatt 200304