Systembolagets Alkoholforskningsråd delar årligen ut anslag till olika forskningsprojekt. Samhällsvetenskaplig och folkhälsovetenskaplig alkoholforskning prioriteras, tillsammans med forskning som är av särskild betydelse för det förebyggande arbetet mot alkoholskador.

Från och med 2017 delas tio miljoner kronor ut per år, varav två miljoner viks för fokusområden som Systembolaget identifierat som särskilt angelägna och två miljoner för ansökningar från juniora forskare.
   Alla ansökningspremisser finner på www.can.se/systembolagets-alkoholforskningsrad/ Eller fråga direkt till alkoholforskning@systembolaget.se

 

Det svenska Systembolaget säljer inte enbart alkohol, utan har även ett samhällsuppdrag i vilket ingår att informera och sprida kunskap om alkoholens risker och negativa effekter, bland annat genom ökad samverkan mellan forskare och resten av samhället. Inom detta uppdrag utdelar man årligen ett Kunskapspris på 100 000 kronor och ett stipendium på 50 000 kronor.
   Även i år tilldelades priserna till två betydande alkoholforskare, en något äldre och en något yngre. Pristagarna utses av en extern stipendiekommitté bestående av forskare som representerar olika forskningsdiscipliner.
   Systembolagets seniora pris (Kunskapspriset) 2019, om vi får kalla det så, gick till professor Peter Allebeck. Han får priset för sina betydande insatser inom alkoholforskningen som har bidragit till samhällets arbete för att minska alkoholskador.
   Peter Allebeck, professor i socialmedicin vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet, tilldelas Systembolagets Kunskapspris 2019. Allebeck har sedan 1980-talet bedrivit forskning med tonvikt på alkohol, men också andra droger. Hans vetenskapliga gärning präglas av ett starkt engagemang i samhällsdebatten, inte minst kring alkoholens risker och konsekvenser. Forskningen har bidragit till ett omfattande kunskapsunderlag till det förebyggande folkhälsoarbetet.
   Systembolagets juniora stipendium 2019 tilldelas psykolog Sara Wallhed Finn som disputerade 2018 vid Karolinska Institutet. Stipendiet delas ut för WallhedFinns fortsatta och fördjupande forskning rörande insatser om både prevention och behandling, med fokus på hälso- och sjukvården. 

 

 

Patienter som lider av beroende och samtidigt har andra psykiatriska problem bollas runt mellan olika instanser. Vi menar att ansvaret för behandling av beroendetillstånd bör läggas inom sjukvården. Och att socialtjänsten bör fokusera på insatser som skapar goda betingelser för behandlingen.
   Vi kan inte ha kvar en ordning där sjukvården nekar människor psykiatrisk hjälp om de använder droger och kategoriskt hänvisar dem till en ofta handfallen socialtjänst som saknar denna kompetens.
   Ta gärna del av den gedigna utredning Gerhard Larsson presenterade 2011 – fortfarande rykande aktuell (Missbruksutredningen SOU 2011:35) 

Det globala målet som FN har satt som riktmärke att minska skadligt alkoholbruk kommer sannolikt inte att uppnås. Det fastslås i en artikel i The Lancet där man med hjälp av WHO försöker beräkna världens totala alkoholkonsumtion 2030. Studien tar sin grund i vad som hänt mellan 1990 och 2017 som kan förebåda en konsumtionsnivå ett decennium framåt.
   Undersökningsdata kommer från 149 länder med beräkning enligt regressionsskala för livtidsprevalens för nykterhet och aktuell alkoholkonsumtion. När det gäller berusningsdrickande kommer data från 118 länder. Det är vuxna individer som inräknas (15 år och äldre).
   Resultatet visar på att en global per kapitakonsumtion ökar från 5,9 till 6,5 liter årligen mellan åren 1990 och 2017. År 2030 uppskattas konsumtionen ligga på 7,6 liter. Livtidsnykterheten minskar från 46% till 43% (1990-2017). Under samma tidsperiod ökar prevalensen för alkoholkonsumtion från 45% till 47%.
   I ett framtidsperspektiv behålls trenderna och forskargruppen uppskattar att 2030 har totalnykterhetsprevalensen minskat till 40% och alkoholkonsumtionen ökat till 50%. Andelen individer med berusningsdrickande kommer att nå 23% år 2030, vilket är en ökning från 1990 med 4,3%. Om studiens uppskattning förverkligas, betyder det att år 2030 kommer varannan vuxen i världen att dricka alkohol och var fjärde ha ett alkoholmönster som kan betecknas som berusningsdrickande minst en gång per månad.
   Ökningen av konsumtionen ändrar genom åren fokus. Det har varit höginkomstländerna som hittills stått för den högsta konsumtionen, nu är det i framtiden låg- och mellaninkomstländerna.
   Det är tre nya länder som ökar sin alkoholkonsumtion markant: Kina, Indien och Vietnam. Idag har Kina en konsumtion på 7 liter per år och vuxen, vilket är en 70-procentig ökning jämfört med 1990. Kommer denna trend att stå sig har man om ett decennium gått om såväl USA som Frankrike (10 respektive 12 liter/år/invånare). Samma trend ses i Indien som rusar iväg mot höga alkoholhöjder.
   Europa mister sin position som ledande i alkoholintaget. Nu tar Sydostasien ledningen.
   Ser vi till nationer så är det Kuwait som har lägsta alkoholkonsumtion med 0,005 liter per invånare och år och den mindre smickrande ettan är Moldavien med 15 liter per invånare och år. En intressant minskning av alkoholkonsumtionen fram till 2017 står länder från forna Sovjetunionen för: Azerbaijan, Kyrgyzstan, Ukraina, Belarus och Ryssland.
The Lancet 20190507, The Guardian 20190508, The Journal 20190508

Milan Valverius Stiftelses ändamål är att främja olika former av vetenskaplig forskning inom ämnesområdet alkohol, andra droger och trafiksäkerhet.
   I detta syfte delar Stiftelsen ut anslag, pris eller utmärkelser som kan utgå för forskning i överensstämmelse med Stiftelsens syfte eller såsom ersättning för resa inom och utom riket för fullgörande av studier inom ämnesområdet.
   Ansökan skall vara inne senast 15 oktober 2019. Maximalt belopp att söka är 50 000 SEK. Medel kan sökas för 1 år i taget. Ansökan skickas till: Milan Valverius stiftelse c/o CAN Box 704 12 107 25 Stockholm
För frågor kontakta mia.sundelin@can.se eller johan.franck@ki.se

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) har presenterat prisutvecklingen av narkotikasubstanser under 30 år. År 2018 var priset för amfetamin och heroin nere på omkring en tredjedel av den prisnivå som gällde för 30 år sedan.
   Intressant är att även om priset på cannabis ökat något under det senaste decenniet så i ett trettioårsperspektiv är drogen betydligt billigare nu – och farligare: halten THC har ökat och medför ökad farlighet samtidigt som förhållandet mellan THC:CBD har vidgats med samma ökad risk för skadeutveckling.
   Enligt rapporten har hasch och amfetamin varit väl spridda i landet de senaste 30 åren. Lika vanligt förekommande var det 2018 med marijuana och kokain, vilka sedan millennieskiftet rapporterats allt oftare. Vad gäller heroin, ecstasy och LSD, som också mäts i undersökningen, har dessa blivit något vanligare de senaste 5 åren.
   De två narkotikaklassade läkemedelssubstanserna tramadol och alprazolam ingår i rapporten. Tramadol är vanligast i landet. Cirka två tredjedelar av polisområdena har rapporterat in tramadol medan alprazolam finns i hälften av områdena.
   Det är Sveriges polisområden som rapporterar in narkotikapriserna via webenkät två gånger per år.
CAN 20190508

Flera företag har ansetts skyldiga till felaktig hantering av smärtstillande opioidläkemedel som lett till ett i USA förödande ökat missbruk och opioidrelaterad död. Det hela började med Oxykontin.
   I år har en uppmärksammad rättegången mot Insys Therapeutics och dess grundare, miljardären John Kapoor, fått ett kraftfullt medialt genomslag i framför allt amerikansk och engelsk press. Kapoor greps redan 2017 men har inte fått sin dom förrän 2019, tillsammans med ytterligare i företaget fyra högt uppsatta chefer. De har överklagat domen som kan leda till 20 års fängelse.
   Bakgrunden är att Insys fentanylläkemedel Subsys, som är 100 gånger starkare än morfin, har skrivits ut på felaktiga indikationer av läkare som på olika sätt blivit mutade av företaget att förskriva läkemedlet på felaktigt sätt eller i för höga koncentrationer.
   Läkemedelsföretaget Insys har under senare år varit mycket populärt på Wall Street eftersom försäljningen av framför allt Subsys uppgått årligen till mer än 300 miljoner dollar.
   Den tio dagar långa rättegången och domen är unik i kampen mot opioidproblemen i USA. I New York Times säger juridikprofessor Richard C Ausness att detta är sannolikt toppen på ett isberg när det gäller läkemedelsföretags felaktiga marknadsföring. Det nya nu är att åklagare och domstolar når i sina åtalspunkter in i ägarfamiljerna. Domen kan leda till fler utredningar.
   Flera domstolsärenden i samma anda har gällt Purdue Pharma, som tillverkar OxyContin. Läkemedelsföretaget har enligt det amerikanske rättssystemet haft en allt för aggressiv marknadsföring med framför allt rekommendationer till läkare att skriva ut höga icke farmakologiskt försvarbara doser. Domstol har fastslagit att företaget bidragit till den i USA höga opioidrelaterade dödligheten. Även här har nyligen statsåklagaren i Massachusettes åtalat ägarfamiljen (Sackler).
The New York Times 20190502, BBC 20190503. Se även Bulletin nr 2 2019, sid 9.

Forskare från King’s College har undersökt halten av kemikalier i några floder och vattendrag i områden i grevskapet Suffolk genom att analysera räkor. Till stor förvåning fann man att samtliga kontrollerade räkor innehöll spår av kokain och många hade även spår av ketamin. Totalt fann man 50 olika kemikalier i vattnet via räkorna, bland annat även bekämpningsmedel och läkemedel.
   Det är inget nytt att hitta narkotika- och läkemedelsspår i vatten, men hittills har det varit i tättbebyggda områden som London och flera andra europeiska städer, men inte såhär ute på den brittiska landsbygden. Detta tycker forskargruppen enligt en av huvudansvariga, dr Leon Barron vid Rättsmedicinska institutionen vid King’s College, är anmärkningsvärt och han ställde sig frågan i en intervju i BBC hur det är beställt runt om i kungadömet.
Environment International May 1 2019 doi:10.1016/j.envint.2019.04.038

Den 7 – 8 november i år träffas vi för årets höjdpunkt, nämligen det vetenskapliga mötet som gemensamt planeras av Svensk föreningen för Alkohol- och Drogforskning och Svensk Förening för beroendemedicin. Vi ses för att lyssna på intressanta föredrag och för att nätverka.
   Programmet för dag 1 kommer att handla om “Det kroniska sjukdomsbegreppet vid beroende – till nytta eller skada?” Fullständigt program hittar du i Bulletin nr 2 (majnumret) och 3 (augustinumret) och på föreningens hemsida.


   Nytt för i år
är att dag två planeras för
”fria föredrag”. Tolv abstrakt kommer att väljas ut och du inbjuds att presentera ditt projekt på 10 – 15 minuter. Forskning från beroendefältets samtliga områden kommer att presenteras. Vi premierar abstrakt gällande pågående eller icke-publicerad forskning.
 

 Du som doktorand, postdoc, projektledare eller annan position kan skicka in abstrakt, men endast en person per projekt kan komma att väljas ut. Du kan skriva abstrakt på svenska eller engelska, men vi vill att du presenterar dina resultat på svenska men med engelska slides.
Anmälningsdetaljer hittar du här!