År: 2018

Den 3 maj ordnas en konferens på Münchenbryggeriet i Stockholm om aktuella trender inom alkoholområdet: Hur kommer drickandet i Sverige att utvecklas? Blir vi mer hälsomedvetna och restriktiva i vår syn på alkohol? Kommer dagens stigmatisering av alkoholproblem och behandling att minska? Hur kommer det alkoholpreventiva arbetet att utvecklas? Hur kan behandlingen av beroendetillstånd bli mer lik behandlingen av andra hälsoproblem? 
   Internationellt och nationellt ledande forskare, politiker och andra opinionsbildare medverkar, projekt och workshops genomförs.
   Arrangör är Riddargatan 1, Beroendecentrum Stockholm. Info och program:
http://www.trippus.net/AlkoholeniSverige

Den nya alkohollagen som trädde i kraft 1 mars 2018 innebär stora förändringar i hur man får konsumera alkohol i Finland. Redan i januari blev det möjligt att sälja 5,5-procentiga alkoholdrycker i livsmedelsaffärerna, vilket fick alkoholförsäljningen att skjuta i höjden i kiosker, på bensinstationer och i mataffärer. Nu är hela nya lagen komplett.

   Lagen innebär bland annat att butiker som säljer alkohol får vara öppna en timme längre än tidigare och finska systembolaget Alko tillåts ha vinauktioner.
   Restauranger kan nu ansöka om fria öppettider med möjlighet att sälja alkohol (begränsad till 5,5-procentig) som man kan ta med sig ut och drickas i princip var som helst. Dock blir det inte tillåtet att sälja alkoholhaltiga drycker efter 21 och inte före klockan 9. Det är samma regler som gäller för matbutiker.
   Alkoholforskaren Peter Eriksson vid Helsingfors universitet skräder inte orden. I en radiointervju i svenska YLE säger han att det är inte bara den finska befolkningens hälsa som står på spel utan även ekonomin. Peter Eriksson är sedan decennier en av de främsta alkoholforskarna i Finland och en av de stora ur internationellt perspektiv.
   Peter Eriksson:
– Det här är det värsta beslutet som gjorts under min livstid. Skadorna kommer bombsäkert att öka och ekonomin kommer att försämras. Alkoholforskaren menar att ökad tillgänglighet leder tveklöst till ökad konsumtion.
Peter Eriksson refererar till 2004 då finska alkoholskatten sänktes, vilket ledde till en ökning av alkoholkonsumtion och de alkoholrelaterade skadorna. Den nya alkohollagen är ett liknande misstag.
   Peter Eriksson:
– Man kan ju hoppas att finländare lär sig dricka på ett vettigt sätt men det kommer nog inte att hända. Det här beslutet baserar sig inte på hälsa och välfärd. Det här är ett politiskt beslut och hur fattar man ett sånt på liv och hälsa?
SVT-nyheter 2018 och YLE 2017

Peter Eriksson/foto Sternebring

En ny studie från King’s College i London visar att 94 procent av den cannabis som nu i Storbritannien beslagtas av polisen innehåller en hög halt av den psykoaktiva substansen THC. När förra stora undersökningen genomfördes 2005 var den högpotenta andelen cannabis (kallad skunk) 51 procent.
   Dessutom visar forskargruppen på att förhållandet mellan THC (tetrahydrocannabinol) och CBD (cannabidiol) har på ett negativ sätt förskjutits från att ha varit 1:1 till 3:1. De starkaste varianterna innehöll inte mindre än 46% THC och 0,2% CBD. Det är mycket allvarligt med låg halt av CBD eftersom cannabidiol i någon mån kan, enligt forskarna, begränsa skadeverkningarna av THC.
   Forskarna varnar för att denna stora skillnad mellan THC och CBD kan orsaka att ett ökat antal användare löper risk att utveckla en psykossjukdom. Enligt den politiska chefen för United Patients Alliance, Jon Liebling, har risken med denna starkare cannabisvariant att utveckla psykos ökat från 1 på 26 000 användare till 1 på 5 000. En lite udda jämförelse gör Jon Liebling med jordnötter: att hamna på sjukhus till följd av intag av jordnötter är 1 på 1000. Naturligtvis för att understryka farligheten med den starka varianten av cannabis, som dessvärre syns förhärskande i åtminstone Storbritannien.
The Guardian 180301

Årets studieresa går till Lissabon där vi får en inblick i den nya lyckade narkotikapolitiken. Besök görs på SICAD (General Directorate for intervention on Addictive Behaviours and Dependencies), ett beroendecentrum och ett lågtröskelprogram. Många tillfällen till diskussioner med de portugisiska värdarna.
   Studieresan är öppen för medlemmar i Svensk förening för Beroendemedicin. Besöken är kostnadsfria men du eller din arbetsgivare betalar resan och boendet. Studiebesöken äger rum 11 och 12 oktober 2018. Program och annan information hittar du nedan. Välkommen att anmäla dig redan nu. För att studiebesöken ska bli meningsfulla är det ett begränsat antal som kan medfölja. 

Lissabonprogram

Enligt en i januari publicerad Sifo-undersökning stödjer 9 av 10 svenskar visionen om ett narkotikafritt samhälle. Att en vision är något ouppnåeligt har nu de flesta riksdagspartierna accepterat.
   Svenska Dagbladet har granskat partiernas alkohol- och drogprogram och det visar sig att fem av partierna under denna mandatperiod lämnat delar av sin tidigare så restriktiva hållning och rört sig mot så kallad skademinskning, d.v.s. det finns nu accept (åtminstone på riksplanet) för såväl sprutbytesprogram som sänkta krav på substitutionsbehandling (LARO).
   Tydligaste reträtten från restriktiviteten är, enligt SvD, Liberalerna som på sitt landsmöte i november 2017 i sitt nya drogpolitiska program tagit bort målet om ett narkotikafritt samhälle och istället skriver att målet är ”en nollvision mot drogrelaterade dödsfall och drogrelaterat lidande”.
   De partier som fortfarande håller på en restriktiv narkotikapolitik är KD, SD och V. Vänsterpartiet är dessutom det enda riksdagspartiet som vill helt avkriminalisera bruket av narkotika. 
SvD180115

Sedan 2007 har det så kallade METIS-projektet (”Mer Teori i Specialiseringstjänstgöringen”) bidragit till att utveckla och genomföra de kurser som ingår i läkares specialistutbildning till psykiater och barn- och ungdomspsykiater. Dessa så kallade METIS-kurser kan ha olika teman, från akutpsykiatri till psykiatrisk neurovetenskap eller psykiatri och samhälle, men formatet är detsamma: kursdeltagaren förbereder sig innan och måste genomföra vissa uppgifter innan hen kommer till själva kursmötet, där alla deltagarna infinner sig fysiskt under några intensiva dagar med föreläsningar, seminarier och andra övningar. Kursen avslutas sedan med en skriftlig hemuppgift som examination.
   Ända sedan starten har METIS-kursen Beroendemedicin varit obligatorisk för alla ST-läkare i psykiatri. Kursen har getts på en rad olika orter, med lärare både från den lokala kliniken och från andra håll. När vi nu i december 2017 genomförde en ”kursrevision” konstaterades att Beroendemedicin är en av de allra mest populära kurserna, som konsekvent får mycket höga betyg av deltagarna.
   När den psykiatriska tilläggsspecialiteten beroendemedicin nu tillkommit, har vi från Svensk förening för beroendemedicin därför varit angelägna om att lika högkvalitativa kurser ska utvecklas även för dessa ST-läkare. Eftersom det är en tilläggsspecialitet kommer samtliga deltagare redan ha gått den första METIS-kursen i Beroendemedicin, men en fördjupning i form av ytterligare två kurser (plus särskild kurs i MI och återfallsprevention) behövs för att uppnå de kunskaper som enligt Socialstyrelsens riktlinjer krävs av en dubbelspecialist i psykiatri och beroendemedicin. Vi har utnyttjat det beprövade format och den infrastruktur som finns etablerad kring METIS-kurserna och planen är att under läsåret 2018-2019 genomföra den första omgången med de två kurserna, den första i Stockholm under hösten 2018, den andra i Göteborg under våren 2019. METIS, som idag ligger under SKL, har en central styrgrupp där undertecknad är medlem som representant från vår förening, men de praktiska arrangemangen genomförs av lokala kanslier i de olika sjukvårdsregionerna. Målsättningen är att METIS-kurserna ska kunna flyttas runt och genomföras på olika håll i landet, så att alla erbjuds lika goda möjligheter till utbildning.
   Arbetet med kurserna har gått hand i hand med utvecklingen av Svensk förening för Beroendemedicins rekommendationer till målbeskrivningen för ST i Beroendemedicin, som nu finns tillgängliga på vår hemsida. Vår förening har en avgörande roll i de här processerna och många av oss kommer vara engagerade i dessa fortbildningssatsningar framöver. Att ST-läkarna i beroendemedicin möts av ett högklassiskt kursutbud och får en stabil kunskapsgrund är förstås en viktig framtidsfråga för hela beroendevården.
Joar Guterstam

Dataspelsberoende kommer med nästa efterlängtade revision av ICD (sannolikt i juni 2018) att erkännas som en sjukdom av världshälsoorganisationen WHO. ICD är det diagnostiska system som svensk sjukvård (och mer är 100 andra länder) använder.
   Socialdepartementet avvisade i ett interpellationssvar dataspelsberoende som en diagnos i paritet med spelberoende med pengar som drivkraft. En nyligen (2017) publicerad kandidatuppsats från Socialhögskolan i Lund drar slutsatsen att det finns både för- och nackdelar med att sjukdomsförklara dataspelsberoende.
   Tarik Jasarevic, WHO:
– Beroendet av data-, tv- eller olika onlinespel kommer att listas i den elfte upplagan av WHO:s klassificeringssystem för olika diagnoser (ICD).
   Professor Anders Håkansson, Svensk förening för Beroendemedicins vetenskaplige sekreterare, menar att det är ett viktigt ställningstagande, att bestämma sig för att det här är någonting som behöver behandlas och därför bli ett område för mer forskning.
   Sjukdomen beskrivs som ”ett mönster av spelbeteende, som kan vara digitalt spel eller videospel, karaktäriserat av försämrad kontroll över spelandet, ökad prioritering av spelet framför andra aktiviteter i sådan utsträckning att spelandet går före andra intressen”.
   Andra symtom som nämns är att spelandet fortsätter trots förekomsten av negativa konsekvenser.
   Anders Håkansson:
   – Metoder som fungerar på andra beteenden, och som vi jobbar med idag inom psykiatrin och i beroendesjukvården, skulle också kunna fungera när problembeteendet är dataspelsberoende.
   Enligt Jasarevic kommer de nya riktlinjerna (ICD 11) att stadga att en individ bör lida av en onormal fixering av spelande i minst ett år innan diagnosen kan ställas.
   Hur stort problemet är går ännu inte att säga enligt WHO-talesmannen.

Bild: Professor Anders Håkansson/foto Sternebring 

Efter nyåret var det möjligt för danska läkare att skriva ut cannabis (s.k. medicinsk cannabis) enligt vissa givna regler. Danska läkarförbundet menar att det är ett politiskt och inte ett medicinskt beslut eftersom läkare är förpliktigade att skriva ut mediciner som har vetenskapligt stöd och som är patientsäkert.
   Enligt förbundets ordförande Andreas Rudkjøbing finns det ingen vetenskaplig grund för att godkänna cannabis som läkemedel. Vidare menar han att det inte finns någon forskning som visar att cannabis har någon behandlingseffekt för någon av de sjukdomsgrupper som är godkända: multipel skleros, ryggmärgsskada, kronisk smärta, illamående-kräkningar vid cellgiftsbehandling.
   En svensk specialistpanel har vid ett seminarium 2017 sett något mer positivt på medicinsk cannabisbehandling: den kan möjligen hjälpa en del med svår smärta, men långt ifrån alla (prof. Fred Nyberg i SvD). Från Karolinska institutet planerar man en klinisk studie för att kartlägga möjlig effekt av en cannabismedicin (Bediol som innehåller 6,5% THC och 8% CBD) i en randomiserad kontrollerad undersökning med ett hundratal patienter inkluderade.
   Sedan 2011 har det i Danmark varit möjligt för specialister i neurologi att skriva ut cannabisläkemedlet Sativex på indikationen multipel skleros. Samma indikation och förskrivningsmöjlighet finns i Sverige; läkemedelsnamn här är Almirall. Sativex är en munhålespray som liksom Bediol innehåller THC och CBD).
   Det finns flera medicinska cannabisprodukter, exempelvis Marinol (syntetiskt cannabis) och Nabilon (syntetiskt cannabis). Dessa är inte godkända i Danmark.
   Det kommer att vara fri prissättning på cannabisprodukterna som kommer att vara tillåtna under de fyra år som försöksperioden omfattar. Det krävs läkarrecept för att få tillgång till produkterna, som enbart finns på apotek. Samtliga apotek kommer dock att ha samma pris.
   Något för svenska patienter? Knappast, säger Andreas Rudkjøbing i en intervju med Sydsvenskan (171230). Om man inte är i behov av akut medicinsk hjälp måste man uppsöka den danske husläkare man är listad hos för att sedan få tillgång till den specialistvård som krävs måste man ha en remiss från samme husläkare.