Månad: december 2017

Folkhälsomyndigheten har under 2017 på uppdrag av Socialstyrelsen kartlagt narkotikavanor bland ensamkommande barn och unga upp till 21 år. Utredningen konstaterar att det är en heterogen grupp, varför det är svårt att uttala sig om narkotikabruk är vanligare bland ensamkommande jämfört med andra ungdomar.
   Andelen med känd narkotikaanvändning bland ensamkommande varierar mellan 2 och 11 procent. Utredarna poängterar att det redovisade resultatet är uppskattningar. De vanligaste drogerna är cannabis, alkohol och tramadol.
   Faktorer som ökar risken för narkotikabruk eller problem relaterade till narkotikabruk för ensamkommande är många, bl a självmedicinering, psykisk ohälsa, lång asylprocess, brist på fritidsaktiviteter, stora boenden och avsaknaden av en trygg levnadsbas.
   Enligt rapport från Statens institutionsstyrelse (SiS) var under 2016 var fjärde tvångsintagen en ensamkommande pojke, motsvarande under 2017 hade andelen ökat till var tredje.
   Utredarna konstaterar att narkotikabruk förekommer och måste tas på allvar. Utvecklingen betraktas som oroande bland dem som intervjuats.

 

Den 29 januari anordnar Föreningen för Ungdomsmedicin en konferens om ungdom och spelande – påverkar dagens medievanor ungdomar hälsa? Går det att bli spelfri och var finns hjälpen? Konferensen äger rum i Stockholm i Läkarförbundets lokaler på Villagatan 5. Program och anmälningsblankett finns på föreningens hemsida http://sffu.barnlakarforeningen.se/kalender/utbildningsdag-291-2018/.

I en undersökning som genomförts av CAN har 6 124 elever i årskurs 9 svarat på 6 frågor om negativa konsekvenser av föräldrarnas alkoholvanor. Frågorna gäller hela uppväxttiden och inte tidsbegränsat som man brukar.
   Resultatet måste värderas mot bakgrunden av att det är de ungas upplevelser som kommer fram, inte föräldrarnas faktiska konsumtion.
   Det framkommer att var 5:e tonåring i studien tycker att deras föräldrar någon gång har druckit för mycket. Två av tio anser att en förälder någon gång har visat upp problematiskt drickande.Resultatet visar också att elva procent av pojkarna och sjutton procent av flickorna, enligt denna undersökningsmodell, bedömer att de lever i en missbruksmiljö.
   Forskarna menar naturligtvis att det är svårt att veta exakt när en förälder har nått en gräns. 
   Studien mäter elevernas upplevelser, så det kan säkert skilja sig mellan olika barn, men resultatet kan ändå vara värt att leda till eftertanke.

SvD171213