Svensk förening för Beroendemedicin

Rättsmedicinalverket har på uppdrag av Folkhälsomyndigheten studerat trafikdöden under den senaste tioårsperioden.

Fyra av tio förare som dör i trafiken har alkohol eller narkotika i kroppen. Bland dessa har många tidigare varit misstänkta för drograttfylleri.

Sammanlagt avled 1 525 förare i Sverige under tioårsperioden. Alkohol och/eller narkotika återfanns hos 39 procent av de avlidna. Enbart narkotika identifierades hos 23 procent, alkohol hos 11 procent. Hos 5 procent av de avlidna identifierades både alkohol och narkotika.

Folkhälsomyndigheten

Efter en glad festkväll med berusningsdrickande är morgonen därpå inte riktigt lika glädjefylld. Hjärtat har fått sig en törn, tillståndet brukar kallas för ”holiday heart syndrome” och kännetecknas av hjärtarytmi och förmaksflimmer. En tysk prospektiv studie från Ludwig-Maximilians-universitetet i München har undersökt förloppet för alkohols påverkan under drickandet fram till återhämtandet (dagen efter).

Det var 202 frivilliga som under kontroll intog alkohol tills vederbörande nådde en alkoholkoncentration i blodet som motsvarade 1,2 g/kg. Under 48 timmar kontrollerades hjärtat med EKG. Baseline vid start, dryckesperioden omfattade nästkommande 5 timmarna och återhämtningsperioden mellan 6 och 19 timmar. EKG kontrollerades enligt protokoll.

 Data visade på ökad hjärtrytm och en rejäl ökning av förmakstakykardi under alkoholintaget. Analysen indikerar en autonom påverkan på det sympatiska nervsystemet under alkoholpåverkan medan det var aktivering av det parasympatiska som dominerade under återhämtningsperioden. Tio deltagare fick under återhämtningsperioden påtagliga arytmiska perioder inklusive förmaksflimmer.

Berusningsdrickande påverkar således hjärtat under såväl dryckestillfället som under tillnyktringsfasen. Författarna påpekar speciellt förekomsten av kliniskt relevanta arytmier under återhämtningen. Detta understryker att holiday heart syndrome är ett ur kardiologiskt synvinkel ett icke försumbart hälsoproblem.

https://doi.org/10.1093/eurheartj/ehae695

Det är från Colombia som huvudparten av all kokain härstammar. Mindre mängder kommer från Bolivia och Peru. FN-organet UNODC¹⁾ har publicerat kokainproduktionen i Colombia för 2023. Det har skett en ökning av kokaplanteringarna med 10 procent jämfört med året dessförinnan. Under de senaste tio åren har det årligen skett en ökning av den colombianska kokaproduktionen.

År 2023 var omfattningen av kokaodlingarna cirka 253 000 hektar vilket kan motsvara en potential (finns naturligtvis ingen tillförlitlig statistik) på 2 664 metrisk ton²⁾. Sedan 2022 är det en möjlig ökning av kokainproduktionen med 53 procent.

Kokabuskarna odlas på totalt sett en mindre areal inom landet, vanligen på tämligen svårtillgängliga platser, men intressant är att det sedan en tid tillbaka även odlas nära större samhällen. Detta för att den kriminella verksamheten kan utnyttja den legala (service, transporter, lager…). Denna nya samordning mellan legalt och illegalt kan fungera tack vare att den illegala kokahandeln bevakas av paramilitära förband knutna till den kriminella verksamheten

¹⁾Se BULLETIN nr 1 2024 sid 28.
²⁾En metrisk ton motsvarar 1 000 kg.

En omfattande studie publicerad i Addiction fann att opioidberoende och alkoholberoende (enligt DSM 5) som tog Ozempic eller motsvarande farmaka för diabetes/bantning utvecklade 40 procent mindre överdossymtom vid opioidintag och vid alkoholberoende var de 50 procent lägre antal förgiftningar jämfört med andra som hade samma beroende men inte tagit Ozempic eller motsvarande.

Ozempic eller substanser som är glukagonpeptid 1-receptoragonister (GLP-1RA) interagerar med det mesolimbiska systemet som minskar aptiten och ger en mättnadskänsla efter matintag. Det mesolimbiska systemet överlappar inom hjärnan den process som styr beroendebeteendet.

https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/add.16679

Elisabet Jerlhag Holm är professor i farmakologi vid Göteborgs universitet och har med sin banbrytande forskning kring sambandet mellan tarm-hjärn-axeln och belöningssystemet förändrat vår syn på beroendesjukdomar, särskilt alkoholberoende. 

Hennes forskning har lett till identifieringen av nya möjliga behandlingsmetoder för alkoholberoende. Genom att visa att tarm-hjärn-peptider inte bara påverkar kroppens energibalans utan även spelar en nyckelroll i hjärnans belöningssystem, har Elisabet Jerlhag Holm öppnat dörren för nya behandlingar mot beroende.

Hennes prekliniska forskning har nyligen fått stöd av kliniska studier som visar att läkemedel som påverkar tarm-hjärn-signalerna kan minska alkoholintaget avsevärt. Detta representerar ett viktigt genombrott i jakten på nya, innovativa behandlingar för alkoholberoende.

Sedan 1970-talets totala repression av cannabisanvändning, allt var illegalt, har det i USA blivit alltmer liberalt tänkande kring cannabisintag. Vid en lägesgenomgång i augusti 2024 visar det sig att medicinsk användning av cannabis är tillåten i 39 delstater, tre territorier och District of Columbia (där huvudstaden ligger) och när det gäller rekreationellt bruk är det tillåtet i 24 stater och District of Columbia.

Med tanke på denna successivt ökande användning av cannabis har nu en studie genomförts i syfte att undersöka hur och om cannabis påverkar utvecklingen av cancer.

Den cancerform som hittills är mest frekvent för cannabisanvändare är den i sig ovanliga non-seminoma testikelcancern, en cancerform som i nästan hälften av fallen är spridd när den väl upptäcks – till skillnad från den seminoma. Testikelcancer är den vanligaste cancerformen hos yngre män.

Det finns en begynnande evidens för ökad cancerrisk av ett flertal andra typer hos cannabisanvändare.Med tanke på att flera av cancertyperna redan vid upptäckten till stor del är spridda är det, enligt författarna, av största vikt att nå den cancerdiagnostiserade patientgruppen för preventiva åtgärder, dvs avsluta intaget av cannabis.

Fortsatta studier viktiga då evidensen inte är stabil för sambandet mellan cannabisintag och cancerutveckling. Forskarteamet framhåller vikten av att replikera studien med ett än mer noggrannare protokoll för att få bort faktorer som förvillar resultaten.

doi.org/10.1016/S2468-2667(24)00223-8

En dansk studie har kompletterat tidigare resultat att en livslång helnykterhet som referensgrupp för att undersöka alkohols hälsorelaterade konsekvenser medför flera tveksamheter.

Flera longitudinella studier har visat att den självrapporterade livslånga avhållsamheten från alkohol inte är tillförlitlig. I en studie var det mer än hälften av kohorten som svarade att de aldrig hade intagit alkohol trots att samma personer i själva verket i början av studien rapporterade om alkoholkonsumtion.

Syftet med den nu publicerade översikten var att se hur konsekvent den självrapporterade livslånga nykterheten egentligen är. Man tittade även på berusningsdrickandet ur samma perspektiv.

Från den danska hälsoundersökningen 2019 gjordes en uppföljning året därpå då samma individer fick besvara ett liknande självadministrerat frågeformulär. I studien valdes slumpvis 14 000 personer som var äldre än 15 år. Forskargruppen menar att den snäva uppföljningstiden är bästa måttet på hur konsekvent rapportering är.

Den här studien bekräftar med eftertryck tidigare studier att individer med självrapporterad livslång helnykterhet är en icke tillförlitlig grupp att ha som referensgrupp i alkoholforskningssammanhang. Än mer anmärkningsvärt må vara att en inte försumlig grupp som påstod sig ha ett livslångt helnyktert leverne visade sig ha alkoholrelaterade diagnoser.

https://doi.org/10.1111/acer.15433

Nordic Drugs i samarbete med Svensk förening för Beroendemedicin delar årligen ut ett stipendium som avser att belöna upptäckter eller arbete som på olika sätt bidrar till bättre vård och behandling av patienter med opiat/opioidberoende i Sverige. Arbetet skall ha eller skall ha haft som målsättning att förbättra diagnos, behandling, och/eller patientomhändertagande inom beroendevården vid opioidmissbruk. Stipendiemedlet skall användas för fortbildning och utveckling inom respektive område.

Nordic Drugs Stora Pris 2024 tilldelas den mobila substitutionsmottagningen i Göteborg, ett nydanande initiativ för att öka tillgängligheten till LARO, men också sprida naloxon och nå patienter som annars inte kommit till beroendevården.

Det nya mobila teamet, som drog i gång sin verksamhet 17 april 2023 och erbjuder åtgärder för att förhindra dödliga överdoser och minska skadorna som droganvändning medför. I bussen kan patienter få tillgång till provtagning av hepatit och Hiv, information om tryggt användande av droger och tillgång till motgiftet Naloxon.

Utdelningen av stipendiet sker i samband med Svensk förening för Beroendemedicins och Svenska föreningen för Alkohol- och Drogforsknings vetenskapliga möte i Göteborg den 14 november.

Inom Skåne finns idag 26 leverantörer av LARO-vård. Av dessa bedrivs sex i regionens regi.

Efter Sydsvenskans granskning har Region Skåne tagit initiativet till en egen utredning och då har man valt att fokusera på tre mottagningar med samma huvudägare med verksamhet i Helsingborg, Landskrona och Malmö. Den beställda utredningen blev ingen uppmuntrande läsning.

Skåne är den enda regionen i landet som har fritt vårdval för LARO-behandling. Nu har Region Skåne sammanställt för- och nackdelar med det fria vårdvalet. Det sammanvägda resultatet är, enligt regionrådet Anna Mannfalk (M) att all privat verksamhet ska avvecklas under en 12-månadersperiod. Sydsvenskan var först med att förmedla detta (9 oktober).

All LARO-verksamhet ska fortsättningsvis bedrivas av regionen.