I två stora populationsstudier undersöktes om det finns ett samband mellan alkoholkonsumtion och demens. Studien omfattade totalt 559 559 vuxna i åldersspannet 56 till 72 år. Genomsnittliga uppföljningstiden var i den amerikanska gruppen 4 år och i den brittiska 12 år. Analyserna genomfördes med linjär och icke-linjär Mendeliansk randomisering. De genetiska analyserna baserades på sammanfattande statistik från GWAS (genom-wide association studies).

Under uppföljningen utvecklade 14 540 individer demens och drygt 48 000 avled. Den sammanfattande analysen visade på ökad risk för demens vid högre alkoholkonsumtion. Vidare framkom att de som utvecklade demens minskade sin alkoholkonsumtion över tid, vilket kan tänkas ge ett omvänt orsakssamband – en kognitiv försämring leder till minskad alkoholkonsumtion vilket kan vara bakomliggande förmodan att det finns en protektiv alkoholeffekt vilket ses i observationsstudier. I den genetiska analysen finns inget som stödjer den hypotesen, utan här framkommer entydigt att all alkoholkonsumtion, oavsett konsumerade mängder, bidrar till ökad risk för demens.

Doi:10.1136/bmjebm-2025-113913

I en forskningssrapport från Linköping ställdes frågan huruvida det finns en koppling mellan IQ (intelligenstest) och risken att utveckla ett alkoholberoende och om det visade sig vara så, hur kan detta samband se ut i en klinisk kontext.

Basen för forskningsunderlaget är 573 855 svenska unga män som vid militära mönstringen genomförde ett standardiserat intelligenstest. De var samtliga födda mellan 1950 och 1962 och alla var vid undersökningstillfället 18 år, ingen hade någon form av drog- eller alkoholanamnes. Uppföljningen var genomsnittligen 60,5 år.Med tre olika metoder visar forskningsresultaten på att sambandet mellan kognitiva prestanda och alkoholberoende formades inte bara av genetisk belastning utan tillskrives även bredare sociokulturella livsvillkor.

Kognitiv prestationsförmåga och IQ visade sig sålunda vara förknippade med alkoholberoende men var också beroende av sammanhanget. Forskargruppen fann att när det fanns möjlighet till utbildning och hälsovård (Sverige och Finland) kan dessa mildra men inte helt eliminera risken att utveckla alkoholberoende som är förknippad med låg kognitiv förmåga/intelligens.

Det finns anledning att såväl tolka som generalisera de genetiska resultaten med försiktighet och även ta med i den sammanfattande bedömningen det sociala sammanhanget.

Professor Markus Heilig påpekar i en DN-intervju att man måste vara försiktig så att man inte stämplar folk i pannan och säger att de är en viss sorts personer. Samtidigt är det viktigt att tidigt identifiera riskfaktorer för missbruk för att i bästa fall ha en individinriktad prevention.

doi: 10.1001/jamapsychiatry.2025.2689

Vi börjar närma oss ett svar om GLP-1-receptoragonisten semaglutid kan bli ett nytt läkemedel för alkoholberoende – minska suget efter alkohol som må leda till minskat intag för patienter med alkoholberoende?

För att utforska den möjliga effekten genomfördes en trearmad dubbel-blind randomiserad fas-2-studie med öppenvårdspatienter. Behandlingen bestod av en subcutan injektion semaglutid en gång i veckan. De deltagande fick antingen 0,25mg/v,  0,5 mg/v eller placebo.  

Resultatet är hittills lovande. I den här noggrant genomförda studien framkommer att en låg dos semaglutid kan bl a minska suget efter alkohol. Forskargruppen fastslår att det finns all anledning att göra större kliniska försök för att se om de hittills framkomna pilotstudieresultaten håller i den breda kliniska verkligheten.

Huvudansvarig för den här forskningsrapporten är professor Christian Hendershot som är Svensk förening för Beroendemedicins internationelle gäst under vetenskapskonferensen Nya läkemedel för beroende i november. Program och möjlighet att anmäla deltagande finns på hemsidan.

doi:10.1001/jamapsychiatry.2024.4789

I budgetpropositionen för 2026 föreslår regeringen 1,59 miljarder kronor för att intensifiera arbetet mot psykisk ohälsa, beroendeproblematik och suicid. Pengarna fördelas mellan regioner, myndigheter och en riktad satsning på en ny nationell funktion för suicidutredningar.

Samsjuklighetsreformen innebär att regionernas ansvar för beroendevården ska stärkas och att ansvarsfördelningen mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tydliggöras. Regionerna ska ha ansvar för all behandling av personer med ett skadligt bruk eller beroende. Ansvaret gäller alla vårdnivåer och för alla åldrar och avser både medicinska, psykosociala och psykologiska behandlingsinsatser. Socialtjänsten behåller sitt ansvar för stöd i vardagen, till exempel stöd vad gäller boende och sysselsättning.

Regeringskansliet

Tull och polis i de stora europeiska hamnstäderna har blivit allt skickligare i att upptäcka och beslagta stora mängder narkotika, främst kokain, som kommer från latinamerikanska hamnar. Samtidigt som produktionen av kokain aldrig tidigare nått sådan omfattning har priserna idag i detaljleden inom Europa aldrig varit så låga. De kriminella nätverken har inte tyckt sig ha råd att förlora de stora narkotikamängder som under senaste åren i allt högre grad beslagtagits.

Att transportera kokainet lätt förklätt i exempelvis banancontainrar har således blivit ett allt riskablare smugglingskoncept. Därför har de kriminella nätverken behövt bli mer uppfinningsrika och till viss del lyckats. Drogerna har gömts på olika sofistikerade sätt, bl a genom kemisk modifiering eller genom att ”baka in” kokainet i det lagliga exportgodset. Dessa nya trafikvägar har varit svåra att upptäcka och därmed ställt till problem för de mottagande ländernas myndigheter. De kriminella arbetar globalt och så gör nu även de legala myndigheterna i de båda berörda kontinenterna, oftast med europol som samordnare.

Aktuellt tillslag. Europol har tillsammans med tull och polis i Portugal och Spanien efter nästan ett års spaning framgångsrikt tillintetgjort två grossistligor med varuutbudet kokain. Beslaget omfattade drygt 4 ton kokain och mer än 60 individer anhölls vid det omfattande tillslaget i september.

Europol.europa.eu

CAN har presenterat en rapport om narkotikautvecklingen i Sverige under 2000-talet. Den bygger på flera olika statistiska underlag och frågeundersökningar. En slutsats som framkommer i rapporten är att det jämfört med tiden före pandemin finns tecken på att narkotikaanvändningen är mindre utbredd i befolkningen som helhet, inte minst inom åldersgruppen 16–29 år.

Tillgängligheten till narkotika har ökat under 2000-talet i form av lägre priser och ökad tillgång till droger, inte minst beroende på ett ständigt tillflöde av nya syntetiska substanser. Tillgängligheten till drogerna cannabis, amfetamin och kokain har i grova drag tiodubblats sedan milleniumskiftet. Tillgängligheten av narkotika är idag således mycket hög men trots detta finns indikatorer som visar att utvecklingen i sjuklighet och dödlighet inte ökat i samma omfattning under 2000-talet.

Statistiken gällande dödlighet och sjuklighet har andelen för personer under 30 år sjunkit, jämfört med tiden före pandemin. Detta tyder på att nyrekryteringen av narkotikaanvändare har avmattats under senare år, vilket stöds av att antalet som för första gången vårdats med narkotikadiagnos sjunkit med 13 procent mellan 2019 och 2023.

– Det är intressant att notera att även skolungdomar i Europa och USA har rapporterat sjunkande narkotikaerfarenheter under senare tid, säger Ulf Gottormsson som har sammanställt rapporten.
www.can.se

Konferens om spelproblem arrangeras av medicinska fakulteten vid Lunds universitet. Mötet hålls på Skånes universitetssjukhus i Malmö den 25 – 25 november 2025. Konferensen sätter det svenska arbetet med spelproblem i ett större internationellt sammanhang genom föreläsningar och panelsamtal med gäster från våra nordiska grannländer.

Deltagandet är kostnadsfritt och inkluderar kaffe och lunch. https//forms.office.com/e/rC72RBcdbR

Svensk förening för Beroendemedicins vetenskapliga endagarskonferens i Stockholm 2025 gör en djupdykning i de viktigaste aktuella forskningsstudierna om nya läkemedel för beroende. Det blir en spännande dag på elitnivå med forskare från Sverige och USA.

Docent Joar Guterstam håller i trådarna som moderator och kommer att presentera göteborgsprofessorerna Bo Söderpalm och Elisabet Jerlag, linköpingsprofessorn Markus Heilig liksom docent Sara Wallhed Finn från Stockholm och dagens internationella gäst –  professor Christian Hendershot från Kalifornien.

Under förmiddagen utdelas årets Jörgen Engel Stipendium, som går till Ana Domi.

Du erbjuds deltagande mot en modest deltagaravgift på 900 kronor som inkluderar kaffe och lunch. MEN – är du medlem i föreningen kostar det dig ingenting! Vänta inte för länge, det är dessvärre begränsat antal deltagare som får plats i Läkaresällskapets föreläsningssal.

Program och anmälningsblankett finns här på hemsidan till höger.  

De senast uppdaterade siffrorna om antalet självmord i Sverige visar att 1 328 personer avled av suicid under 2023. Av dessa dog 300 till följd av en avsiktlig läkemedels- och narkotikaförgiftning.

Folkhälsomyndigheten har i ett faktablad sammanfattat en litteraturöversikt och metaanalys om sambandet mellan suicid och skadligt bruk av alkohol, narkotika och tobak. Resultaten som bygger på 47 svenska och internationella vetenskapliga studier visar att risken att dö i suicid är sammantaget nästan sex gånger högre bland personer som har en beroendediagnos eller andra indikationer på skadligt bruk eller beroende. I gruppen är även samsjuklighet vanlig. Många har både beroendediagnoser och andra psykiatriska tillstånd som till exempel depression eller ångestsyndrom.

Faktabladet riktar sig i första hand till beslutsfattare och andra aktörer som arbetar främjande och förebyggande inom sakområdena alkohol, narkotika, dopning och tobak och med suicidprevention i kommuner, i regioner och på länsstyrelser.

Folkhalsomyndigheten.se

Varje år dör 20 – 30 personer i opioidrelaterade överdoser. Lika många överlever överdosen. Sedan 2018 har personer i Skåne som riskerar att drabbas av opioidöverdoser försetts med motgiftet naloxon. En överdos av opioider kan orsakas av illegala droger som heroin eller opium, men också starka smärtstillande läkemedel som morfin, fentanyl, oxykodon eller metadon.

Genom att utbilda ett tusental frivilliga som kan rycka ut vid misstänkta överdoser, tar Region Skåne nu ytterligare steg mot att rädda fler liv med naloxon. Det är till en början ett forskningsprojekt (Responder) med start i september 2025.

Personer som deltar i projektet får gå en endagsutbildning där bland annat första hjälpen, hjärt- och lungräddning och kunskap om överdoser ingår. Deltagarna får också ladda ner en app till sina telefoner som förmedlar larm vid misstänkta opioidöverdoser.

www.skane.se