Tom Babor (foto Sternebring)

Under våren genomförde Systembolaget ett internationellt symposium under rubriken ”Vad händer inom alkoholforskningen”. Huvudtalare var alkoholforskarna och professorerna Thomas Babor och Mary O’Brien från USA. Från Sverige kom Elisif Elvinsdotter och Sören Sanz som berättade om och visade förfärande bilder från verksamheten vid Södersjukhusets antivåldsgrupp.

   Mary O’Briens presentation rörde kombinationen av energidryck och alkohol, en allt vanligare konsumtionskälla för ungdom. Kontentan av budskapet var att de som blandar alkohol och energidryck dricker mer för de känner sig inte så berusade som de promillemässigt är. Detta leder till sviktande omdöme i många ibland farliga situationer. I förlängningen lurar en högriskkonsumtion som kan leda till missbruk och beroende.

   I USA finns färdigblandade drycker av detta potentiellt farliga slag, ännu inte i Sverige men det hindrar inte att svensk ungdom blandar själv. Med samma konsekvenser. Detta presenterade Elisif Elvinsdotter från en undersökning gjord på svenska ungdomars konsumtion av blandningen.

   Thomas Babor sammanfattade resultat från sin genomgång av kunskapen inom området åtgärder och effektivitet. Inte helt oväntat visade det sig att den åtgärdsprofil som den internationella forskargruppen presenterade för det svenska etablissemanget i samband med EU-inträder fortfarande stämmer bra. De mest kraftfulla och samtidigt kostnadseffektiva strategierna är fortfarande hög  prissättning, begränsningen av tillgängligheten, åtgärder mot rattfylleri och tidig intervention av riskkonsumenter.

 

 

Statens folkhälsoinstitut har nu avslutat riskbruksprojektet, som startade 2005 och riktade sig främst till vårdcentraler och företagshälsovård. Målsättningen var att uppmärksamma frontlinjens sjukvård på riskfylld alkoholkonsumtion i förebyggande syfte.

   På kort tid har en rejäl förbättring skett när det gäller såväl läkares som sjuksköterskors intresse för att över huvud taget ställa frågor om alkohol. För sex av tio läkare och 5 av tio sköterskor tar alltid eller nästan alltid alkoholanamnes.

   Inom företagshälsovården ses samma utveckling.

   En ökad kunskap har bidragit till den positiva utvecklingen och mot denna bakgrund upplevs en ökad tilltro till den egna förmågan och tilliten.

Utvärderingen är publicerad på Statens folkhälsoinstituts hemsida.

Enligt hepatitens dag är injektionsmissbruk den vanligaste anledningen till utvecklingen av virushepatit C (HVC). Uppskattningsvis är idag en miljon individer i Europa smittade efter osäker injektionsteknik, som innefattar framför allt orena sprutor eller annat orent ”verktyg”. Den Europeiska narkotikabyrån (EMCDDA) uppskattar att det kan vara upp till 90 procent av dagens injektionsmissbrukare som är smittade och många av dessa har fått smittan redan efter den första injektionen. (EMCDDA 10-05-19)

Sverige och de övriga nordiska länderna har rönt stor framgång med sitt förslag till en världsomfattande strategi för att minska skadligt bruk av alkohol. I maj antog Världshälsoförsamlingen (WHA) en global alkoholresolution som går helt i linje med det nordiska förslaget. Folkhälsominister Maria Larsson har med sitt engagemang i frågan haft stor del i att det gick att ta detta beslut, som faktiskt röstades ner 2007.

   I sitt tal i Genève under WHA:s möte avslutade hon sitt tal:

   −I am convinced that the Global strategy on harmful use of alcohol has the potential to become a landmark in combating alcohol-related health and social harms.

   Resolutionen ger råd till världens länder att aktivt göra vad man kan för att minska alkoholskadorna. Som exempel nämns prispolitik, skatter, åldersgränser och restriktiva alkohollagar.

 

Expertgruppen i full ornat: professorerna Gabriele Bammer (Australien), Michael Gossop (England),
Mary Jeanne Kreek (USA), Ulf Rydberg (Sverige), Charles O’Brien (USA) och Jean Pierre Lepine (Frankrike)
 

Efter det att en internationell referensgrupp bestående av auktoriteter inom området hade lämnat sin rapport till hälsoministern i Holland om ett pilotprojekt, som omfattade harm reduction för heroinister, godkändes upplägget och så startade heroinassisterad behandling för mycket svåra heroinister.

Resultatet blev ur många synvinklar bra och vid ett nyligen genomfört symposium framkom bland annat att det var betydligt fler individer som fullföljde heroinprogrammet än det sedvanliga metadonprogrammet. Även kostnadsmässigt var det en framgång: den årliga kostnaden för individen i metadonprogrammet var 12 793 euro högre än för individ ingående i harm reductionprogrammet.

Se hela studien: European Neuropsychopharmacology vol 20, suppl 2, 2010.

 

Eftersom det finns en ökande oro för att pregabalin (Lyrica) kan ha en beroendepotential, har Läkemedelsverket gjort en grundläggande genomgång av substansen. Det finns hittills dock endast 13 rapporter om missbruk eller motsvarande.

   Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s farmakologigrupp konstaterar efter utredning att det förekommer missbruk och rekommenderar försiktighet hos patienter med anamnes på missbruk eller beroendeproblematik. Samma rekommendation ger svenska Läkemedelsverket.

– Vi bedömer att det i dagsläget inte finns underlag för narkotikaklassning men följer utvecklingen, säger Bo Bergman från Läkemedelsverket.

   I den kliniska vardagen börjar läkemedelsråden vid landets olika landsting mana till försiktighet.

Lars Schultz, Läkemedelsrådet i Region Skåne:

– Det finns alltför många rapporter om missbruk, doshöjningar, utsättningssvårigheter, diagnosglidning och vidareförsäljning för att inte överväga begränsningar.

   När det gäller Lyrica råder det uppenbarligen stor enighet om försiktighet till missbrukare.


Anna Fugelstad
Foto Sternebring

Anna Fugelstad och medarbetare presenterade i sin senaste forskningsrapport om att alltfler dör till följd av metadonintag. Redan på riksstämman 2008, vid vår förenings vetenskapliga program, höjde Ingemar Thiblin från Rättsmedicinska kliniken i Uppsala ett varnande finger:

−Metadon har en rejäl intoxikationspotential och forskningen visar att ju fler lågtröskelprogram med fritt metadon det finns, desto fler dödsfall registreras. Men, även i Sverige utan lågtröskelprogram ökar metadondöden.

   Detta har nu verifierats i en fördjupad nationell undersökning från Beroendecentrum Stockholm. Ser vi problemet i ett europeiskt perspektiv, konstaterar EU:s narkotikaorgan EMCDDA i Lisabon samma trend.

   Det finns anledning att fundera över den ökande dödligheten ur ett behandlingsperspektiv. I studien visar Fugelstad att 80 procent av de döda har inte fått metadonet förskrivet på legal väg.
Se Läkartidningen 2010;18:1225-8

Jerry Moe från Betty Ford Center i USA var huvudtalare vid konferensen Hands On i Stockholm i början av maj 2010. Hans huvudbudskap var att barn till missbrukare skadas först och får hjälp sist. Jerry Moe är mannen bakom den evidensbaserade behandlingsmodellen Childrens Program, som han beskrev i sitt framförande. En utmärkt moderator för konferensen var skådespelaren Benny Haag, förra årets vinnare av Svensk förening för Beroendemedicins MediaDiplom, som inledningsvis tyckte att cowboysnacket om hands off inte gäller längre – det är numera hands on.

   Bland talarna framträdde äldre- och folkhälsoministern Maria Larsson, författaren Katerina Janouch, som, för ett par år sedan, för sina insatser inom beroendeområdet också erhållet föreningens MediaDiplom.

I slutet av april publicerade EMCDDA (EU:s narkotikaorgan med säte i Lisabon) en imponerande state-of-the-art-sammanställning om harm reduction – dess europeiska historia två decennier bakåt i tiden, i nutid och i en möjlig framtid. Det är över 50 författare som är ansvariga för publikationen Harm reduction moves to the mainstream.

   Sammanfattningsvis framkommer att harm reduction nu är en integrerad del i den europeiska drogpolitiken. Man försöker också se harm reduction inte bara för heroin, som väl mest förknippas med begreppet, utan även för övriga aktuella droger, inklusive tobaksrökning(!). Skriften omfattar 462 sidor och kan laddas ner från nätet (www.emcdda.europa.eu).

 

Fakta: Med harm reduction menas att den fysiska och psykiska skada som drogen ger reduceras men metoden är inte i sig ämnad åt att minska missbruket. Heroin till heroinister är ett exempel på harm reduction.