Professorn och nobelpristagaren Arvid Carlsson ligger inte på latsidan. Sina 89 år till trots arbetar han vidare med signalsubstansen dopamin. På väg är en medicin (arbetsnamn OSU6162) som ska stabilisera dopaminet. Det unika med denna nya substans är att den kan såväl höja som sänka dopaminnivåerna beroende på hur tillgången ser ut i hjärnan.
   Forskningen kring OSU6162 är inriktad på alkoholberoende, men då dopamin är involverat i hjärnans belöningssystem är det sannolikt att substansen också är effektiv vid andra beroendeformer.
   Effekten som den nya substansen åstadkommer är att den berusning eller ruskänsla som uppstår försvagas och teorin är att då individen inte känner av ruset är intresset av fortsatt konsumtion rejält minskat.
   Under hösten kommer en forskargrupp under docent Pia Steensland (förra årets Jörgen Engelstipendiat, se Bulletin nr 1/12) att monitorera en studie på alkoholberoende patienter. Resultaten hittills (bl.a. råttor och biverkningsstudier) har varit synnerligen lovande. Biverkningsprofilen är låg, men ännu finns inget svar på om denna substans i sig har en missbrukspotential.
   Något universalmedel mot alkoholberoende är det naturligtvis inte, men ett nog så viktigt komplement till övriga insatser i behandlingen av denna komplexa sjukdomsbild.  
   Hittills finns endast tre läkemedel registrerade mot alkoholberoende: disulfiram, naltrexon och acamprosat. Många fler har dock prövats med mer eller mindre framgångsrika resultat och försöken fortsätter även med ett antal av dessa redan etablerade (men i första hand mot andra sjukdomstillstånd) läkemedlen. 


Arvid Carlsson/foto Sternebring

 

bulletin 3 19







Månadslista