Det är ur vetenskaplig synvinkel numera ingen tveksamhet att alkoholintag ökar risken för utveckling av cancer. Förutom en genetisk orsaksbakgrund räknar man även med att etanol och acetaldehyd är höggradiga carcinogena agens och därtill etanols påverkan på P450 2E1, som har flerfaldiga mutagena egenskaper.
   Enligt World Cancer Report 2014 (professor Jürgen Rehm från Kanada är huvudansvarig) ligger alkohol bakom 3,5 % av världens cancersjukdomar (i siffor: 1 av 30 fall). Ser vi till dödligheten i alkoholrelaterad cancer har det under senare år skett en ökning. Rapporten tolkar att ökningen beror på att antalet alkoholkonsumenter har ökat inte minst bland kvinnor.
   Alkohol ökar risken för utveckling av följande cancertyper: munhåla, svalg, struphuvud, matstrupe, bröst, tjocktarm, ändtarm, gallblåsa och lever. Det finns också forskning, om än inte entydig, att alkohol kan öka risken för utveckling av bukspottkörtelcancer. Aktuell forskning antyder dessutom att alkohol kan öka risken för melanom, mag-, lung- och prostatacancer. De sistnämnda cancerformerna dock hos patienter med hög alkoholkonsumtion – till skillnad från övriga cancerformer där även mindre mängd intagen alkohol kan bidra till utvecklingen,
   Dagens forskning visar inte bara på den redan kända kunskapen att stora mängder alkohol ökar risken för cancer utan att även mindre mängder ökar risken. Det finns sålunda ingen säker lägre nivå på alkoholintag ur cancersynvinkel.
Professor Rehm:
- Indeed, less is better is becoming an increasingly common refrain.
   I Storbritannien har man också tagit fasta på senaste forskningen inom området i sin helhet och kommer med nya alkoholriktlinjer under 2016, bl.a. kommer man (NICE) att föreslå 2-3 alkoholfria dagar i veckan för alla (Independent 16.01.01).  
Rehm J, et al. World Cancer Report 2014. Lyon, Frankrike. Klatsky AK, et al. Perm J 2015;19:28-34. Yin Cao,et al. BMJ 2015;351:h4238

Bulletin 3 2018










Månadslista