Bulletin nummer 1 2018

den 29 januari 2018
Categories: Bulletin-18
Bulletin nummer 1 2018

Bulletin nummer 1 2018

 

 

 

Enligt en i januari publicerad Sifo-undersökning stödjer 9 av 10 svenskar visionen om ett narkotikafritt samhälle. Att en vision är något ouppnåeligt har nu de flesta riksdagspartierna accepterat.
   Svenska Dagbladet har granskat partiernas alkohol- och drogprogram och det visar sig att fem av partierna under denna mandatperiod lämnat delar av sin tidigare så restriktiva hållning och rört sig mot så kallad skademinskning, d.v.s. det finns nu accept (åtminstone på riksplanet) för såväl sprutbytesprogram som sänkta krav på substitutionsbehandling (LARO).
   Tydligaste reträtten från restriktiviteten är, enligt SvD, Liberalerna som på sitt landsmöte i november 2017 i sitt nya drogpolitiska program tagit bort målet om ett narkotikafritt samhälle och istället skriver att målet är ”en nollvision mot drogrelaterade dödsfall och drogrelaterat lidande”.
   De partier som fortfarande håller på en restriktiv narkotikapolitik är KD, SD och V. Vänsterpartiet är dessutom det enda riksdagspartiet som vill helt avkriminalisera bruket av narkotika. 
SvD180115

METIS-kurser i beroendemedicin

den 12 januari 2018
Categories: Nyheter

Sedan 2007 har det så kallade METIS-projektet (”Mer Teori i Specialiseringstjänstgöringen”) bidragit till att utveckla och genomföra de kurser som ingår i läkares specialistutbildning till psykiater och barn- och ungdomspsykiater. Dessa så kallade METIS-kurser kan ha olika teman, från akutpsykiatri till psykiatrisk neurovetenskap eller psykiatri och samhälle, men formatet är detsamma: kursdeltagaren förbereder sig innan och måste genomföra vissa uppgifter innan hen kommer till själva kursmötet, där alla deltagarna infinner sig fysiskt under några intensiva dagar med föreläsningar, seminarier och andra övningar. Kursen avslutas sedan med en skriftlig hemuppgift som examination.
   Ända sedan starten har METIS-kursen Beroendemedicin varit obligatorisk för alla ST-läkare i psykiatri. Kursen har getts på en rad olika orter, med lärare både från den lokala kliniken och från andra håll. När vi nu i december 2017 genomförde en ”kursrevision” konstaterades att Beroendemedicin är en av de allra mest populära kurserna, som konsekvent får mycket höga betyg av deltagarna.
   När den psykiatriska tilläggsspecialiteten beroendemedicin nu tillkommit, har vi från Svensk förening för beroendemedicin därför varit angelägna om att lika högkvalitativa kurser ska utvecklas även för dessa ST-läkare. Eftersom det är en tilläggsspecialitet kommer samtliga deltagare redan ha gått den första METIS-kursen i Beroendemedicin, men en fördjupning i form av ytterligare två kurser (plus särskild kurs i MI och återfallsprevention) behövs för att uppnå de kunskaper som enligt Socialstyrelsens riktlinjer krävs av en dubbelspecialist i psykiatri och beroendemedicin. Vi har utnyttjat det beprövade format och den infrastruktur som finns etablerad kring METIS-kurserna och planen är att under läsåret 2018-2019 genomföra den första omgången med de två kurserna, den första i Stockholm under hösten 2018, den andra i Göteborg under våren 2019. METIS, som idag ligger under SKL, har en central styrgrupp där undertecknad är medlem som representant från vår förening, men de praktiska arrangemangen genomförs av lokala kanslier i de olika sjukvårdsregionerna. Målsättningen är att METIS-kurserna ska kunna flyttas runt och genomföras på olika håll i landet, så att alla erbjuds lika goda möjligheter till utbildning.
   Arbetet med kurserna har gått hand i hand med utvecklingen av Svensk förening för Beroendemedicins rekommendationer till målbeskrivningen för ST i Beroendemedicin, som nu finns tillgängliga på vår hemsida. Vår förening har en avgörande roll i de här processerna och många av oss kommer vara engagerade i dessa fortbildningssatsningar framöver. Att ST-läkarna i beroendemedicin möts av ett högklassiskt kursutbud och får en stabil kunskapsgrund är förstås en viktig framtidsfråga för hela beroendevården.
Joar Guterstam

Dataspelsberoende är snart en sjukdomsdiagnos

den 7 januari 2018
Categories:

Dataspelsberoende kommer med nästa efterlängtade revision av ICD (sannolikt i juni 2018) att erkännas som en sjukdom av världshälsoorganisationen WHO. ICD är det diagnostiska system som svensk sjukvård (och mer är 100 andra länder) använder.
   Socialdepartementet avvisade i ett interpellationssvar dataspelsberoende som en diagnos i paritet med spelberoende med pengar som drivkraft. En nyligen (2017) publicerad kandidatuppsats från Socialhögskolan i Lund drar slutsatsen att det finns både för- och nackdelar med att sjukdomsförklara dataspelsberoende.
   Tarik Jasarevic, WHO:
- Beroendet av data-, tv- eller olika onlinespel kommer att listas i den elfte upplagan av WHO:s klassificeringssystem för olika diagnoser (ICD).
   Professor Anders Håkansson, Svensk förening för Beroendemedicins vetenskaplige sekreterare, menar att det är ett viktigt ställningstagande, att bestämma sig för att det här är någonting som behöver behandlas och därför bli ett område för mer forskning.
   Sjukdomen beskrivs som "ett mönster av spelbeteende, som kan vara digitalt spel eller videospel, karaktäriserat av försämrad kontroll över spelandet, ökad prioritering av spelet framför andra aktiviteter i sådan utsträckning att spelandet går före andra intressen".
   Andra symtom som nämns är att spelandet fortsätter trots förekomsten av negativa konsekvenser.
   Anders Håkansson:
   - Metoder som fungerar på andra beteenden, och som vi jobbar med idag inom psykiatrin och i beroendesjukvården, skulle också kunna fungera när problembeteendet är dataspelsberoende.
   Enligt Jasarevic kommer de nya riktlinjerna (ICD 11) att stadga att en individ bör lida av en onormal fixering av spelande i minst ett år innan diagnosen kan ställas.
   Hur stort problemet är går ännu inte att säga enligt WHO-talesmannen.

Bild: Professor Anders Håkansson/foto Sternebring 

 

Efter nyåret var det möjligt för danska läkare att skriva ut cannabis (s.k. medicinsk cannabis) enligt vissa givna regler. Danska läkarförbundet menar att det är ett politiskt och inte ett medicinskt beslut eftersom läkare är förpliktigade att skriva ut mediciner som har vetenskapligt stöd och som är patientsäkert.
   Enligt förbundets ordförande Andreas Rudkjøbing finns det ingen vetenskaplig grund för att godkänna cannabis som läkemedel. Vidare menar han att det inte finns någon forskning som visar att cannabis har någon behandlingseffekt för någon av de sjukdomsgrupper som är godkända: multipel skleros, ryggmärgsskada, kronisk smärta, illamående-kräkningar vid cellgiftsbehandling.
   En svensk specialistpanel har vid ett seminarium 2017 sett något mer positivt på medicinsk cannabisbehandling: den kan möjligen hjälpa en del med svår smärta, men långt ifrån alla (prof. Fred Nyberg i SvD). Från Karolinska institutet planerar man en klinisk studie för att kartlägga möjlig effekt av en cannabismedicin (Bediol som innehåller 6,5% THC och 8% CBD) i en randomiserad kontrollerad undersökning med ett hundratal patienter inkluderade.
   Sedan 2011 har det i Danmark varit möjligt för specialister i neurologi att skriva ut cannabisläkemedlet Sativex på indikationen multipel skleros. Samma indikation och förskrivningsmöjlighet finns i Sverige; läkemedelsnamn här är Almirall. Sativex är en munhålespray som liksom Bediol innehåller THC och CBD).
   Det finns flera medicinska cannabisprodukter, exempelvis Marinol (syntetiskt cannabis) och Nabilon (syntetiskt cannabis). Dessa är inte godkända i Danmark.
   Det kommer att vara fri prissättning på cannabisprodukterna som kommer att vara tillåtna under de fyra år som försöksperioden omfattar. Det krävs läkarrecept för att få tillgång till produkterna, som enbart finns på apotek. Samtliga apotek kommer dock att ha samma pris.
   Något för svenska patienter? Knappast, säger Andreas Rudkjøbing i en intervju med Sydsvenskan (171230). Om man inte är i behov av akut medicinsk hjälp måste man uppsöka den danske husläkare man är listad hos för att sedan få tillgång till den specialistvård som krävs måste man ha en remiss från samme husläkare. 

 

Folkhälsomyndigheten har under 2017 på uppdrag av Socialstyrelsen kartlagt narkotikavanor bland ensamkommande barn och unga upp till 21 år. Utredningen konstaterar att det är en heterogen grupp, varför det är svårt att uttala sig om narkotikabruk är vanligare bland ensamkommande jämfört med andra ungdomar.
   Andelen med känd narkotikaanvändning bland ensamkommande varierar mellan 2 och 11 procent. Utredarna poängterar att det redovisade resultatet är uppskattningar. De vanligaste drogerna är cannabis, alkohol och tramadol.
   Faktorer som ökar risken för narkotikabruk eller problem relaterade till narkotikabruk för ensamkommande är många, bl a självmedicinering, psykisk ohälsa, lång asylprocess, brist på fritidsaktiviteter, stora boenden och avsaknaden av en trygg levnadsbas.
   Enligt rapport från Statens institutionsstyrelse (SiS) var under 2016 var fjärde tvångsintagen en ensamkommande pojke, motsvarande under 2017 hade andelen ökat till var tredje.
   Utredarna konstaterar att narkotikabruk förekommer och måste tas på allvar. Utvecklingen betraktas som oroande bland dem som intervjuats.

 

Ungdomars spelvanor - game eller game over

den 18 december 2017
Categories: Nyheter

Den 29 januari anordnar Föreningen för Ungdomsmedicin en konferens om ungdom och spelande - påverkar dagens medievanor ungdomar hälsa? Går det att bli spelfri och var finns hjälpen? Konferensen äger rum i Stockholm i Läkarförbundets lokaler på Villagatan 5. Program och anmälningsblankett finns på föreningens hemsida http://sffu.barnlakarforeningen.se/kalender/utbildningsdag-291-2018/.

I en undersökning som genomförts av CAN har 6 124 elever i årskurs 9 svarat på 6 frågor om negativa konsekvenser av föräldrarnas alkoholvanor. Frågorna gäller hela uppväxttiden och inte tidsbegränsat som man brukar.
   Resultatet måste värderas mot bakgrunden av att det är de ungas upplevelser som kommer fram, inte föräldrarnas faktiska konsumtion.
   Det framkommer att var 5:e tonåring i studien tycker att deras föräldrar någon gång har druckit för mycket. Två av tio anser att en förälder någon gång har visat upp problematiskt drickande.Resultatet visar också att elva procent av pojkarna och sjutton procent av flickorna, enligt denna undersökningsmodell, bedömer att de lever i en missbruksmiljö.
   Forskarna menar naturligtvis att det är svårt att veta exakt när en förälder har nått en gräns. 
   Studien mäter elevernas upplevelser, så det kan säkert skilja sig mellan olika barn, men resultatet kan ändå vara värt att leda till eftertanke.

SvD171213

Nytt förslag om medlemskap i Svenska Läkaresällskapet! 

Läs och begrunda

information SLS.pdf 

1.   Föreningen är en sammanslutning av läkare i Sverige med intresse för alkohol- och narkotikafrågor. Den fungerar som Svenska Läkaresällskapets sektion för alkohol- och narkotikafrågor och är en specialistförening inom Sveriges läkarförbund.

 2.  Föreningens uppgift är att befordra hälso- och sjukvårdens ändamålsenliga utveckling inom medlemmarnas speciella område och att tillvarata medlemmarnas fackliga och vetenskapliga intressen.

 3.   MEDLEMSKAP
Ansökan om medlemskap ställes till styrelsen, som avgör ärendet. Även annan än läkare kan beviljas medlemskap. En person, som på framstående sätt befrämjat föreningens syfte, kan på styrelsens förslag utses till hedersledamot av föreningen genom beslut vid föreningsmöte. Utträde ur föreningen sker genom skriftlig anmälan till styrelsen.

 4.   Endast medlem av Sveriges läkarförbund har rätt att delta i beslut i ärenden som föreningen behandlar i egenskap av specialistförening i förbundet.

5.   MEDLEMSAVGIFT
Till bestridande av föreningens utgifter erlägger medlemmarna en årsavgift, vars storlek bestäms vid föreningsmöte. En medlem som underlåter att erlägga förfallen avgift kan av styrelsen uteslutas ur föreningen. Om medlemsavgiften inte erlägges tre år i följd medför detta automatiskt utträde ur föreningen. Hedersmedlemmar är befriade från årsavgift.

 6.   FÖRENINGSMÖTE/STYRELSEMÖTE
Ordinarie föreningsmöte hålles en gång årligen. I övrigt hålles föreningsmöte när styrelsen så bedömer lämpligt.
   Styrelsen bestämmer tid och plats för föreningsmöte och svarar för att medlemmarna kallas till mötet. I kallelsen, som utsändes senast en månad före mötet, skall anges vilka ärenden som skall behandlas vid mötet.

7.   Med den inskränkning som anges i paragraf 4 har varje närvarande medlem en röst vid föreningsmöte. Omröstning vid mötet är öppen. Val kan dock förrättas med slutna sedlar om någon begär det.

 8.   STYRELSENS SAMMANSÄTTNING
Föreningens angelägenheter handhas mellan föreningsmötena av en vid ordinarie föreningsmöte vald ordförande, vice ordförande, facklig sekreterare, vetenskaplig sekreterare, kassör och ytterligare högst sju ledamöter. Samtliga ledamöter väljes för två år i sänder. Ordföranden, kassören och tre ledamöter vartannat år och vice ordföranden, facklige sekreteraren, vetenskaplige sekreteraren och fyra ledamöter vartannat år.

9.   Styrelsen är beslutför om minst fem ledamöter är närvarande. Omröstning i styrelsen är alltid öppen. Vid lika röstetal gäller den mening som ordföranden biträder. Styrelsens protokoll skall redovisas för medlemmarna via föreningens hemsida.

 10.    RÄKENSKAPER/REVISION
Föreningsmötet bestämmer om räkenskaperna nästkommande år ska granskas av revisorer, som i förekommande fall utses av föreningsmötet för tiden till och med nästa ordinarie föreningsmöte, vid vilket de har att avge berättelse om granskningen. Föreningsmötet avgör ansvarsfrihet för styrelsen i sin helhet.

 11.    STADGEÄNDRINGAR
Förslag till ändring i dessa stadgar skall redovisas i kallelsen till det föreningsmöte som skall behandla frågan. För att föreslagen ändring skall anses antagen fordras att beslutet biträtts av minst två tredjedelar av de närvarande medlemmarna. Beslut om ändring skall underställas Sveriges läkarförbund och Svenska Läkaresällskapet för godkännande.

Reviderade 20180101

Augusti 2018 anm










Månadslista