Två studier om medicinsk marijuana publicerades i februari 2018 i Addiction. Syftet med undersökningarna var att se om det ligger någon sanning i de vanliga påståendena att 1) med legaliseringen av medicinsk marijuana så ökar tonåringars bruk av drogen och 2) med legaliseringen minskar antalet opioidorsakade dödliga överdoser hos vuxna. Bakgrunden är att det tillkommit allt fler stater som erbjuder legalisering av medicinsk marijuana. Legaliseringen startade 1996 i Kalifornien och nu är det 29 stater som accepterar detta bruk.
   De publicerade studierna är utförda av forskare från USA, Australien och Storbritannien och är meta-analyser av ett stort antal separata undersökningar från 1991 och framåt. Sammanfattningsvis: det framkommer inte något som stödjer de två påståendena. 
   Legaliseringen av denna användning av marijuana skulle kunna ge en signal till ungdomar att marijuana inte är särskilt farligt eftersom det är en ”medicin”. Den i Addiction publicerade studien visar att ungdomars marijuanabruk påverkas inte av legaliseringen av medicinsk marijuana. Däremot finns det i ett fåtal studier en tendens att äldre ökat sitt intag av marijuana i rekreationellt syfte efter legaliseringen av medicinsk marijuana.
   Det andra påståendet att medicinsk marijuana skulle minska dödliga opioidöverdoser genom att erbjuda en mindre riskfylld smärtbehandling stämmer heller inte. Det finns inga data som stödjer detta antagande. Flera nyligen publicerade studier visar snarare att de patienter som använder cannabis i medicinskt syfte inte sänkt sina opioiddoser(!).
   Professor Hall från Australien menar att även om det är liten risk för att på ett skadligt sätt överdosera marijuana har det visat sig att medicinsk marijuana har en mycket modest effekt på smärta. Därför framhåller hon att det är för tidigt att rekommendera en utvidgning av legalisering av medicinsk marijuana.
   Tilläggas kan, att det framkommer i de här publicerade studierna också vissa sociala fördelar med medicinsk marijuana: handel och skatter. Den nya hanteringen skapar arbetstillfällen och skatterna inkomster. Nackdelar finns också. Forskargrupperna pekar på risk för utveckling av abstinens, beroende och ökad risk för trafikolyckor.
Sarvet Al, et al. Addiction doi:10.1111/add.14136
Hall W, et al. Addiction doi: 10.1111/add.14139

 

Alkoholen i Sverige: en framtidsspaning

den 11 mars 2018
Categories: Nyheter

Den 3 maj ordnas en konferens på Münchenbryggeriet i Stockholm om aktuella trender inom alkoholområdet: Hur kommer drickandet i Sverige att utvecklas? Blir vi mer hälsomedvetna och restriktiva i vår syn på alkohol? Kommer dagens stigmatisering av alkoholproblem och behandling att minska? Hur kommer det alkoholpreventiva arbetet att utvecklas? Hur kan behandlingen av beroendetillstånd bli mer lik behandlingen av andra hälsoproblem? 
   Internationellt och nationellt ledande forskare, politiker och andra opinionsbildare medverkar, projekt och workshops genomförs.
   Arrangör är Riddargatan 1, Beroendecentrum Stockholm. Info och program:
http://www.trippus.net/AlkoholeniSverige

Den nya alkohollagen som trädde i kraft 1 mars 2018 innebär stora förändringar i hur man får konsumera alkohol i Finland. Redan i januari blev det möjligt att sälja 5,5-procentiga alkoholdrycker i livsmedelsaffärerna, vilket fick alkoholförsäljningen att skjuta i höjden i kiosker, på bensinstationer och i mataffärer. Nu är hela nya lagen komplett.

   Lagen innebär bland annat att butiker som säljer alkohol får vara öppna en timme längre än tidigare och finska systembolaget Alko tillåts ha vinauktioner.
   Restauranger kan nu ansöka om fria öppettider med möjlighet att sälja alkohol (begränsad till 5,5-procentig) som man kan ta med sig ut och drickas i princip var som helst. Dock blir det inte tillåtet att sälja alkoholhaltiga drycker efter 21 och inte före klockan 9. Det är samma regler som gäller för matbutiker.
   Alkoholforskaren Peter Eriksson vid Helsingfors universitet skräder inte orden. I en radiointervju i svenska YLE säger han att det är inte bara den finska befolkningens hälsa som står på spel utan även ekonomin. Peter Eriksson är sedan decennier en av de främsta alkoholforskarna i Finland och en av de stora ur internationellt perspektiv.
   Peter Eriksson:
– Det här är det värsta beslutet som gjorts under min livstid. Skadorna kommer bombsäkert att öka och ekonomin kommer att försämras. Alkoholforskaren menar att ökad tillgänglighet leder tveklöst till ökad konsumtion.
Peter Eriksson refererar till 2004 då finska alkoholskatten sänktes, vilket ledde till en ökning av alkoholkonsumtion och de alkoholrelaterade skadorna. Den nya alkohollagen är ett liknande misstag.
   Peter Eriksson:
- Man kan ju hoppas att finländare lär sig dricka på ett vettigt sätt men det kommer nog inte att hända. Det här beslutet baserar sig inte på hälsa och välfärd. Det här är ett politiskt beslut och hur fattar man ett sånt på liv och hälsa?
SVT-nyheter 2018 och YLE 2017

Peter Eriksson/foto Sternebring

Larmrapport om cannabis

den 9 mars 2018
Categories: Nyheter

En ny studie från King’s College i London visar att 94 procent av den cannabis som nu i Storbritannien beslagtas av polisen innehåller en hög halt av den psykoaktiva substansen THC. När förra stora undersökningen genomfördes 2005 var den högpotenta andelen cannabis (kallad skunk) 51 procent.
   Dessutom visar forskargruppen på att förhållandet mellan THC (tetrahydrocannabinol) och CBD (cannabidiol) har på ett negativ sätt förskjutits från att ha varit 1:1 till 3:1. De starkaste varianterna innehöll inte mindre än 46% THC och 0,2% CBD. Det är mycket allvarligt med låg halt av CBD eftersom cannabidiol i någon mån kan, enligt forskarna, begränsa skadeverkningarna av THC.
   Forskarna varnar för att denna stora skillnad mellan THC och CBD kan orsaka att ett ökat antal användare löper risk att utveckla en psykossjukdom. Enligt den politiska chefen för United Patients Alliance, Jon Liebling, har risken med denna starkare cannabisvariant att utveckla psykos ökat från 1 på 26 000 användare till 1 på 5 000. En lite udda jämförelse gör Jon Liebling med jordnötter: att hamna på sjukhus till följd av intag av jordnötter är 1 på 1000. Naturligtvis för att understryka farligheten med den starka varianten av cannabis, som dessvärre syns förhärskande i åtminstone Storbritannien.
The Guardian 180301

 

Tullverket beslagtog betydligt större mängder narkotika, alkohol, tobaksprodukter och dopningsmedel under 2017 jämfört med 2016. Det är en generell ökning med beslagen av cannabis och amfetamin som sticker ut.
   I faktiska tal är ökningen störst för cannabisharts (hasch) där tullverket noterar en beslagtagen volym på 2002 kg jämfört  med 690 kg för 2016. Marijuanabelagen minskade dock från 695 kg till 393 kg.
   Amfetaminbeslagen ökade också rejält: från 86 kg till 368 kg. Den mer potenta varianten metamfetamin ökade också stort även om volymen jämförelsevis inte är så stor.
   Den totala beslagsmängden för kokain ökade med nästan 100 procent till 97 kg och sammantagna heroinbeslaget var ungefär hälften stå stort: 37 kg, vilket är en 20-procentig ökning under 2017.
   Under 2017 beslagtogs också stora mängder läkemedel. Störst här var Tramadol med 1,3 miljoner tabletter och kapslar. Fentanyl som givit upphov till flera  allvarliga fentanylförgiftningar har under året blivit ett allt större problem, vilket också återspeglar beslagen som varit betydande under 2017 även om volymen inte är så stor.
   Tullen konfiskerade 835 tusen liter alkohol under 2017, motsvarande året före var 756 tusen liter. Ett omfattande spaningsarbete under året avslöjade och utmanövrerade ett antal oseriösa bussbolag som organiserade spritsmugglingsresor.
   Tullverket avslöjade under året bl.a. en stor illegal cigarettfabrik i Västra Götaland. Vid detta tillslag hittade man 15 miljoner cigaretter och 10 ton röktobak. Totalt beslagtogs under 2017 28 miljoner smuggelcigaretter och 32 ton röktobak. Det är en rejäl ökning jämfört med 2016.
Tullverket.se      

 

Enligt en i januari publicerad Sifo-undersökning stödjer 9 av 10 svenskar visionen om ett narkotikafritt samhälle. Att en vision är något ouppnåeligt har nu de flesta riksdagspartierna accepterat.
   Svenska Dagbladet har granskat partiernas alkohol- och drogprogram och det visar sig att fem av partierna under denna mandatperiod lämnat delar av sin tidigare så restriktiva hållning och rört sig mot så kallad skademinskning, d.v.s. det finns nu accept (åtminstone på riksplanet) för såväl sprutbytesprogram som sänkta krav på substitutionsbehandling (LARO).
   Tydligaste reträtten från restriktiviteten är, enligt SvD, Liberalerna som på sitt landsmöte i november 2017 i sitt nya drogpolitiska program tagit bort målet om ett narkotikafritt samhälle och istället skriver att målet är ”en nollvision mot drogrelaterade dödsfall och drogrelaterat lidande”.
   De partier som fortfarande håller på en restriktiv narkotikapolitik är KD, SD och V. Vänsterpartiet är dessutom det enda riksdagspartiet som vill helt avkriminalisera bruket av narkotika. 
SvD180115

METIS-kurser i beroendemedicin

den 12 januari 2018
Categories: Nyheter

Sedan 2007 har det så kallade METIS-projektet (”Mer Teori i Specialiseringstjänstgöringen”) bidragit till att utveckla och genomföra de kurser som ingår i läkares specialistutbildning till psykiater och barn- och ungdomspsykiater. Dessa så kallade METIS-kurser kan ha olika teman, från akutpsykiatri till psykiatrisk neurovetenskap eller psykiatri och samhälle, men formatet är detsamma: kursdeltagaren förbereder sig innan och måste genomföra vissa uppgifter innan hen kommer till själva kursmötet, där alla deltagarna infinner sig fysiskt under några intensiva dagar med föreläsningar, seminarier och andra övningar. Kursen avslutas sedan med en skriftlig hemuppgift som examination.
   Ända sedan starten har METIS-kursen Beroendemedicin varit obligatorisk för alla ST-läkare i psykiatri. Kursen har getts på en rad olika orter, med lärare både från den lokala kliniken och från andra håll. När vi nu i december 2017 genomförde en ”kursrevision” konstaterades att Beroendemedicin är en av de allra mest populära kurserna, som konsekvent får mycket höga betyg av deltagarna.
   När den psykiatriska tilläggsspecialiteten beroendemedicin nu tillkommit, har vi från Svensk förening för beroendemedicin därför varit angelägna om att lika högkvalitativa kurser ska utvecklas även för dessa ST-läkare. Eftersom det är en tilläggsspecialitet kommer samtliga deltagare redan ha gått den första METIS-kursen i Beroendemedicin, men en fördjupning i form av ytterligare två kurser (plus särskild kurs i MI och återfallsprevention) behövs för att uppnå de kunskaper som enligt Socialstyrelsens riktlinjer krävs av en dubbelspecialist i psykiatri och beroendemedicin. Vi har utnyttjat det beprövade format och den infrastruktur som finns etablerad kring METIS-kurserna och planen är att under läsåret 2018-2019 genomföra den första omgången med de två kurserna, den första i Stockholm under hösten 2018, den andra i Göteborg under våren 2019. METIS, som idag ligger under SKL, har en central styrgrupp där undertecknad är medlem som representant från vår förening, men de praktiska arrangemangen genomförs av lokala kanslier i de olika sjukvårdsregionerna. Målsättningen är att METIS-kurserna ska kunna flyttas runt och genomföras på olika håll i landet, så att alla erbjuds lika goda möjligheter till utbildning.
   Arbetet med kurserna har gått hand i hand med utvecklingen av Svensk förening för Beroendemedicins rekommendationer till målbeskrivningen för ST i Beroendemedicin, som nu finns tillgängliga på vår hemsida. Vår förening har en avgörande roll i de här processerna och många av oss kommer vara engagerade i dessa fortbildningssatsningar framöver. Att ST-läkarna i beroendemedicin möts av ett högklassiskt kursutbud och får en stabil kunskapsgrund är förstås en viktig framtidsfråga för hela beroendevården.
Joar Guterstam

Efter nyåret var det möjligt för danska läkare att skriva ut cannabis (s.k. medicinsk cannabis) enligt vissa givna regler. Danska läkarförbundet menar att det är ett politiskt och inte ett medicinskt beslut eftersom läkare är förpliktigade att skriva ut mediciner som har vetenskapligt stöd och som är patientsäkert.
   Enligt förbundets ordförande Andreas Rudkjøbing finns det ingen vetenskaplig grund för att godkänna cannabis som läkemedel. Vidare menar han att det inte finns någon forskning som visar att cannabis har någon behandlingseffekt för någon av de sjukdomsgrupper som är godkända: multipel skleros, ryggmärgsskada, kronisk smärta, illamående-kräkningar vid cellgiftsbehandling.
   En svensk specialistpanel har vid ett seminarium 2017 sett något mer positivt på medicinsk cannabisbehandling: den kan möjligen hjälpa en del med svår smärta, men långt ifrån alla (prof. Fred Nyberg i SvD). Från Karolinska institutet planerar man en klinisk studie för att kartlägga möjlig effekt av en cannabismedicin (Bediol som innehåller 6,5% THC och 8% CBD) i en randomiserad kontrollerad undersökning med ett hundratal patienter inkluderade.
   Sedan 2011 har det i Danmark varit möjligt för specialister i neurologi att skriva ut cannabisläkemedlet Sativex på indikationen multipel skleros. Samma indikation och förskrivningsmöjlighet finns i Sverige; läkemedelsnamn här är Almirall. Sativex är en munhålespray som liksom Bediol innehåller THC och CBD).
   Det finns flera medicinska cannabisprodukter, exempelvis Marinol (syntetiskt cannabis) och Nabilon (syntetiskt cannabis). Dessa är inte godkända i Danmark.
   Det kommer att vara fri prissättning på cannabisprodukterna som kommer att vara tillåtna under de fyra år som försöksperioden omfattar. Det krävs läkarrecept för att få tillgång till produkterna, som enbart finns på apotek. Samtliga apotek kommer dock att ha samma pris.
   Något för svenska patienter? Knappast, säger Andreas Rudkjøbing i en intervju med Sydsvenskan (171230). Om man inte är i behov av akut medicinsk hjälp måste man uppsöka den danske husläkare man är listad hos för att sedan få tillgång till den specialistvård som krävs måste man ha en remiss från samme husläkare. 

 

Folkhälsomyndigheten har under 2017 på uppdrag av Socialstyrelsen kartlagt narkotikavanor bland ensamkommande barn och unga upp till 21 år. Utredningen konstaterar att det är en heterogen grupp, varför det är svårt att uttala sig om narkotikabruk är vanligare bland ensamkommande jämfört med andra ungdomar.
   Andelen med känd narkotikaanvändning bland ensamkommande varierar mellan 2 och 11 procent. Utredarna poängterar att det redovisade resultatet är uppskattningar. De vanligaste drogerna är cannabis, alkohol och tramadol.
   Faktorer som ökar risken för narkotikabruk eller problem relaterade till narkotikabruk för ensamkommande är många, bl a självmedicinering, psykisk ohälsa, lång asylprocess, brist på fritidsaktiviteter, stora boenden och avsaknaden av en trygg levnadsbas.
   Enligt rapport från Statens institutionsstyrelse (SiS) var under 2016 var fjärde tvångsintagen en ensamkommande pojke, motsvarande under 2017 hade andelen ökat till var tredje.
   Utredarna konstaterar att narkotikabruk förekommer och måste tas på allvar. Utvecklingen betraktas som oroande bland dem som intervjuats.

 

Ungdomars spelvanor - game eller game over

den 18 december 2017
Categories: Nyheter

Den 29 januari anordnar Föreningen för Ungdomsmedicin en konferens om ungdom och spelande - påverkar dagens medievanor ungdomar hälsa? Går det att bli spelfri och var finns hjälpen? Konferensen äger rum i Stockholm i Läkarförbundets lokaler på Villagatan 5. Program och anmälningsblankett finns på föreningens hemsida http://sffu.barnlakarforeningen.se/kalender/utbildningsdag-291-2018/.

protokoll jan 18









Månadslista