Sedan många år tillbaka har Svensk förening för Beroendemedicin haft förmånen att i samband med Riksstämman kunna bjuda in en internationellt erkänd forskare inom beroendefältet. Det är genom ekonomiskt bidrag från Svenska Läkaresällskapet som denna möjlighet kunnat förverkligas.

   Årets gästföreläsare vid föreningens vetenskapliga dag var den mest betydande forskaren inom missbruket av anabola androgena steroider, professor Harrison G Pope Jr från Boston. Han presenterade en lysande föreläsning om Missbruk av anabola androgena steroider - evidensläge och framtid. Med sig till Sverige hade han sin forskarkollega sedan många år, japanamerikanen Gen Kanayama.

Harrison G Pope/Foto Sternebring
 

Anabola steroider.pdf (12,13 kb)

Leif Grönblad första NordicDrug-stipendiat

den 9 december 2011
Kategorier: Nyheter

 

Det blev Leif Grönblad från Ulleråker som erhöll Nordic Drugs stora pris för 2011. Det är ett stipendium som avser att belöna upptäckter eller arbete som på olika sätt bidrar till bättre vård och behandling av patienter med opiat/opioidberoende i Sverige.
   Leif Grönblad är en av de mest kompetenta inom området läkemedelsassisterad underhållsbehandling vid heroinberoende. Stipendiekommitténs motivering: Nordic Drugs stora pris tilldelas Leif Grönblad för projektet Kombination av farmakologiska effekter och psykococial behandling vid opiatberoende, som belyser och starkt bidrar till att säkra och förlänga patientens kvalitativa behandling.
Leif Grönblad/Foto Sternebring 
 

 

Årets Jörgen Engelstipendium utdelades till Pia Steensland, som har sin forskargärning knuten till Karolinska institutet i Stockholm. Stipendiekommitténs motivering var kärnfull: Pia Steensland får årets stipendium för sitt bidrag med ny spelare i den vetenskapliga belöningsorkestern. Stipendiet är på 10 000 kronor. 
   Stipendiet utdelas till en forskare som har sitt vetenskapliga arbete knutet till svensk akademisk institution och som under året före stipendieutdelandet publicerat en originalartikel inom beroendeforskning i en internationell referentgranskad tidskrift.

Pia Steensland/Foto Sternebring 

Föreningens stipendium för 2011 utdelat

den 5 december 2011
Kategorier: Nyheter
 

Svensk förening för Beroendemedicin utdelar årligen ett stipendium på 10 000 kronor till medlem för fördjupad alkohol- och drogforskning.  Syftet är att främja forskning och kunskap samt personlig utveckling för aktiva inom alkohol- och narkotikaområdet. Sista ansökningsdagen för 2012 är den 1 oktober. Ansökningsblankett finns under fliken Ansökningar.
   Föreningens stipendium för 2011 utdelades till göteborgsforskaren Elisabet Jerlhag. Grattis!

Elisabet Jerlhag/Foto Sternebring 

MediaDiplomet 2011 till Therése Hercules

den 3 december 2011
Kategorier: Nyheter

 

Vår förening har sedan 1996 årligen delat ut ett diplom som ett hedersbevis och erkännande för synnerligen goda insatser för att sprida kunskap inom vårt område, inte minst till grupper vi aldrig i vår profession når. Styrelsen för Beroendemedicin går under sommaren igenom årets kandidater och har i uppdrag att utse bästa nominerade. Förutom diplomet överlämnas en bokgåva. Och som diplomand erhålles ständigt medlemskap i vår illustra förening.
   I år erhåller Therése Hercules MediaDiplomet för sin förtjänstfulla skildring Vill inte gå hem, i vilken hon ur ett barns perspektiv ömsint och gripande beskrivit en verklighet som visar hur den dysfunktionella missbruksfamiljen far illa.
   Utförlig presentation i nästa nummer av medlemstidningen Bulletin. 

Therése Hercules/Foto Sternebring

I slutet av november publicerade SBU en sammanfattning av senaste forskningsrönen kring de två substanserna akamprosat och naltrexon vid behandling av alkoholberoende. Det är en sammanfattning av en översikt från Cochrane Collaboration 2010. Senaste rappporten från SBU är från 2001, men något dramatiskt ur klinisk synvinkel har knappast hänt.
   I rapporten slås fast att det inte går att säga vilket av de två preparaten som är bäst för den enskilde patienten.
   Sammanfattningsvis konstateras i rapporten att det inte finns några signifikanta skillnader mellan akamprosat och naltrexon när det gäller återfall i alkoholkonsumtion eller antalet alkoholfria dagar.
   För båda läkemedlem gäller, att de kan användas generellt inom hälso- och sjukvården i kombination med ett omhändertagande som innefattar medicinska råd och stöd, sålunda behövs inga avancerade terapeutiska interventioner. Inget av preparaten har svårare biverkningar, akamprosat har lite mer diarré medan naltrexon ger oftare illamående, kräkningar och trötthetssymtom. Dock noteras att det är fler patienter som avbryter akamprosatbehandling på grund av biverkningar, men räknat på antalet avbrutna behandlingar totalt var det lite fler för naltrexon.
   Naltrexon finns för injektionsbehandling, men forskningen är ännu för liten för att konklusioner om effekten ska kunna dras.

www.sbu.se 

Syntetiska opioider tar plats

den 26 november 2011
Kategorier: Nyheter

Enligt senaste rapporter från EU-länderna via EMCDDA framkommer det att i vissa länder inom unionen har heroinmissbruket minskat på bekostnad av ökat missbruk av syntetiska opioider. Fortfarande är dock heroinet det största missbruket, vilket leder till flest drogrelaterade sjukdomstillstånd och död.
   Opioidmissbruket är fortfarande tämligen stabilt i omfattning men det håller på att ske en förändring i användandet. De som går i behandling blir äldre och allt färre injicerar heroin och så ökar rapporteringen att i vissa länder byts heroinet mer och mer ut mot syntetiska opioider, framför allt fentanyl, som dessvärre bedöms vara mer potent än heroin. För samtliga EU-länder (inklusive Norge) gäller nu att 5 % av de som börjar i ett behandlingsprogram har annan opioid än heroin som huvuddrog.
   Det är nu fem EU-länder som erbjuder heroinbehandling till heroinister: Danmark, Tyskland, Spanien, Holland och Storbritannien.  För samtliga länder gäller att det är en mycket liten andel individer och för alla gäller att all annan behandling misslyckats.

www.emcdda.org

Full bakom ratten

den 12 november 2011
Kategorier: Nyheter

Full bakom ratten - du blir inte bättre förare men om olyckan är framme får du betydligt lägre straff än om du är nykter

   I en nyligen publicerad rapport från VTI har Mohammad-Reza Yahya och Ulf Hammarström sammanställt skillnader mellan nyktra och onyktra förare då det gäller straffpåföljden för trafikbrott. Någon sådan jämförelse finns hittilldags inte publicerad.

   Den undersökta gruppen bestod av personer mellan 18 och 64 år som mellan 1995 och 2005 dömts för trafikbrotten vållande till annans död, vållande till kroppsskada/sjukdom eller framkallande av fara för annan.

   Totalt hade under tioårsperioden 1 995 individer dömts varav 88 procent var män och 12 procent kvinnor.

   Rapporten visar otvetydigt att ju mer berusad föraren varit desto lägre blev straffet. De som dömts för grovt rattfylleri får kortaste strafftiden, de med noll promille (nyktra) får längsta. Vi talar om stora skillnader: 308 dagar för den nyktre och 191 dagar för den rattfulle - för samma brott (vållande till kroppsskada).

   Om all fängelsetid vid kroppsskada respektive dödsfall slås ut på samtliga dömda, även andra påföljder än fängelse, blir det genomsnittliga straffet för onyktra minst 10 gånger större än för nyktra.
Hela rapporten på www.vti.se/publikationer

Även om skadorna till följd av hög alkoholkonsumtion blir lika för män som för kvinnor, dstrueras serotoningsystemet betydligt snabbare hos kvinnor: redan efter fyra års regelbunden riskkonsumtion av alkohol ses en markant (50-procentig) nedsatt funktion; för att notera samma skador hos män krävs en motsvarande konsumtion först efter 12 års regelbunden konsumtion!

   Det är forskargruppen kring Kristina Berglund som sammanställt en tvärvetenskaplig forskningsinsats inom projektet Göteborg Alcohol Research Project (Psykologiska institutionen och Sahlgrenska akademien).

   Om hjärnans serotoninsystem kan återhämta sig efter en längre tids nykterhet vet forskarna inte, men mycket talar för det.

kristina.berglund@psy.gu.se

Upp med huvudet ur busken

den 9 november 2011
Kategorier: Nyheter

 

En miljon svenskar dricker skadligt mycket alkohol, men det är bara 1 av 5 som över huvud taget får behandling. Majoriteten når helt enkelt inte fram till kunskapen om vad riskkonsumtion är och att det finns effektiva behandlingsmodeller. Det är nämligen enligt svensk tradition socialtjänsten som har ansvaret för individer med alkoholproblem - trots att flertalet inte har några sociala problem. Detta avslöjar missbruksutredningen. En stockholmsundersökning (intervjuer) visar att den fullständigt övervägande delen av svaren på frågan "vart skulle du söka om du upplevde att du har alkoholproblem": inom hälso- och sjukvården! (se Sven Andréasson, LT 2011;45:2296-).
   Läkarförbundets ordförande, Marie Wedin, kommenterar missbruksutredningen i samma nummers ledare: "Det systemfel som utredningen beskrivit visar emellertid nog så starka skäl för att reformen bör förverkligas, oberoende av tveksamma kommuner och landsting. Förbundet kan konstatera att det finns ett brett stöd bland läkare. Särskilt stort stöd finns det från läkare som förväntas svara för en viktig del av det praktiska arbetet med att ge missbrukarna en bättre och mer tidsenlig vård."






Månadslista