Milan Valverius Stiftelses ändamål är att främja olika former av vetenskaplig forskning inom ämnesområdet alkohol, andra droger och trafiksäkerhet.
   I detta syfte delar Stiftelsen ut anslag, pris eller utmärkelser som kan utgå för forskning i överensstämmelse med Stiftelsens syfte eller såsom ersättning för resa inom och utom riket för fullgörande av studier inom ämnesområdet.
   Ansökan skall vara inne senast 15 oktober 2019. Maximalt belopp att söka är 50 000 SEK. Medel kan sökas för 1 år i taget. Ansökan skickas till: Milan Valverius stiftelse c/o CAN Box 704 12 107 25 Stockholm
För frågor kontakta mia.sundelin@can.se eller johan.franck@ki.se

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) har presenterat prisutvecklingen av narkotikasubstanser under 30 år. År 2018 var priset för amfetamin och heroin nere på omkring en tredjedel av den prisnivå som gällde för 30 år sedan.
   Intressant är att även om priset på cannabis ökat något under det senaste decenniet så i ett trettioårsperspektiv är drogen betydligt billigare nu – och farligare: halten THC har ökat och medför ökad farlighet samtidigt som förhållandet mellan THC:CBD har vidgats med samma ökad risk för skadeutveckling.
   Enligt rapporten har hasch och amfetamin varit väl spridda i landet de senaste 30 åren. Lika vanligt förekommande var det 2018 med marijuana och kokain, vilka sedan millennieskiftet rapporterats allt oftare. Vad gäller heroin, ecstasy och LSD, som också mäts i undersökningen, har dessa blivit något vanligare de senaste 5 åren.
   De två narkotikaklassade läkemedelssubstanserna tramadol och alprazolam ingår i rapporten. Tramadol är vanligast i landet. Cirka två tredjedelar av polisområdena har rapporterat in tramadol medan alprazolam finns i hälften av områdena.
   Det är Sveriges polisområden som rapporterar in narkotikapriserna via webenkät två gånger per år.
CAN 20190508

Flera företag har ansetts skyldiga till felaktig hantering av smärtstillande opioidläkemedel som lett till ett i USA förödande ökat missbruk och opioidrelaterad död. Det hela började med Oxykontin.
   I år har en uppmärksammad rättegången mot Insys Therapeutics och dess grundare, miljardären John Kapoor, fått ett kraftfullt medialt genomslag i framför allt amerikansk och engelsk press. Kapoor greps redan 2017 men har inte fått sin dom förrän 2019, tillsammans med ytterligare i företaget fyra högt uppsatta chefer. De har överklagat domen som kan leda till 20 års fängelse.
   Bakgrunden är att Insys fentanylläkemedel Subsys, som är 100 gånger starkare än morfin, har skrivits ut på felaktiga indikationer av läkare som på olika sätt blivit mutade av företaget att förskriva läkemedlet på felaktigt sätt eller i för höga koncentrationer.
   Läkemedelsföretaget Insys har under senare år varit mycket populärt på Wall Street eftersom försäljningen av framför allt Subsys uppgått årligen till mer än 300 miljoner dollar.
   Den tio dagar långa rättegången och domen är unik i kampen mot opioidproblemen i USA. I New York Times säger juridikprofessor Richard C Ausness att detta är sannolikt toppen på ett isberg när det gäller läkemedelsföretags felaktiga marknadsföring. Det nya nu är att åklagare och domstolar når i sina åtalspunkter in i ägarfamiljerna. Domen kan leda till fler utredningar.
   Flera domstolsärenden i samma anda har gällt Purdue Pharma, som tillverkar OxyContin. Läkemedelsföretaget har enligt det amerikanske rättssystemet haft en allt för aggressiv marknadsföring med framför allt rekommendationer till läkare att skriva ut höga icke farmakologiskt försvarbara doser. Domstol har fastslagit att företaget bidragit till den i USA höga opioidrelaterade dödligheten. Även här har nyligen statsåklagaren i Massachusettes åtalat ägarfamiljen (Sackler).
The New York Times 20190502, BBC 20190503. Se även Bulletin nr 2 2019, sid 9.

Kokainräkor

den 1 maj 2019
Kategorier: Nyheter

Forskare från King’s College har undersökt halten av kemikalier i några floder och vattendrag i områden i grevskapet Suffolk genom att analysera räkor. Till stor förvåning fann man att samtliga kontrollerade räkor innehöll spår av kokain och många hade även spår av ketamin. Totalt fann man 50 olika kemikalier i vattnet via räkorna, bland annat även bekämpningsmedel och läkemedel.
   Det är inget nytt att hitta narkotika- och läkemedelsspår i vatten, men hittills har det varit i tättbebyggda områden som London och flera andra europeiska städer, men inte såhär ute på den brittiska landsbygden. Detta tycker forskargruppen enligt en av huvudansvariga, dr Leon Barron vid Rättsmedicinska institutionen vid King’s College, är anmärkningsvärt och han ställde sig frågan i en intervju i BBC hur det är beställt runt om i kungadömet.
Environment International May 1 2019 doi:10.1016/j.envint.2019.04.038

Den 7 - 8 november i år träffas vi för årets höjdpunkt, nämligen det vetenskapliga mötet som gemensamt planeras av Svensk föreningen för Alkohol- och Drogforskning och Svensk Förening för beroendemedicin. Vi ses för att lyssna på intressanta föredrag och för att nätverka.
   Programmet för dag 1 kommer att handla om “Det kroniska sjukdomsbegreppet vid beroende – till nytta eller skada?” Fullständigt program hittar du i Bulletin nr 2 (majnumret) och 3 (augustinumret) och på föreningens hemsida.
   Nytt för i år
   är att dag två planeras för
”fria föredrag”. Tolv abstrakt kommer att väljas ut och du inbjuds att presentera ditt projekt på 10 - 15 minuter. Forskning från beroendefältets samtliga områden kommer att presenteras. Vi premierar abstrakt gällande pågående eller icke-publicerad forskning.
   Du som doktorand, postdoc, projektledare eller annan position kan skicka in abstrakt, men endast en person per projekt kan komma att väljas ut. Du kan skriva abstrakt på svenska eller engelska, men vi vill att du presenterar dina resultat på svenska men med engelska slides.
Anmälningsdetaljer hittar du här!

En omfattande studie från Oxford University är ännu ett sänke för den länge omhuldade teorin om att lite alkohol är bra för hälsan. Till skillnad mot tidigare forskning visar denna engelsk-kinesiska undersökning att måttlig alkoholkonsumtion inte skyddar mot stroke, snarare tvärtom. Resultaten publicerades under våren i The Lancet. En eller två standardglas om dagen ökar risken med 10-15% för utvecklingen av stroke.
   Det är data från en halv miljon vuxna kineser som ligger till grund för studien. Patienter följdes från 2004 till början av 2017. Det som noterades var hälsa, livsstil, genetik och utveckling av hjärt-kärlsjukdomar inklusive stroke.
   Vid noggrann genomgång av resultaten fann forskargruppen att för varje ökning av veckokonsumtionen av alkohol med 280 gram så ökade risken för stroke med 38%.
   Studien har begränsningar emedan data är baserade på självrapportering och att alkoholkonsumtionen nästan uteslutande var starksprit. Det finns studier som menar att vin kan ha positiv effekt på hälsan.
   Dock framhåller professorn i kardiovaskulära sjukdomar Tim Chico vid University of Sheffield i en kommentar till The Guardian (190405) att denna undersökning ger vid handen att det finns föga evidens för att alkohol skulle vara hälsoskyddande.
The Lancet 20190404 (doi.org/10.1016/S0140-6736(18)31772-0

I år har INEBRIA (International Network on Brief Interventions for Alcohol) sin årliga konferens förlagd till Lübeck mellan 26 coh 27 september. INEBRIAs president, professor Sven Andréasson, hoppas på många svenska deltagare. Det pågår ju ett stort antal aktiviteter runt om i Sverige för att uppmärksamma alkoholvanor i hälso- och sjukvården och här ges tillfälle att diskutera med kollegor från många länder. Såväl forskare som praktiker är välkomna. Allinformation på hemsidan: www.conference2019.inebria. org/home

Nationalekonomen och konsulten David Sundén har på DN DEBATT analyserat och problematiserat kring varför tobakspolitiken varit så framgångsrik men inte alkoholpolitiken. Konsumtionen av alkohol har inte minskat och viktiga faktorer till detta är, enligt debattören, att alkoholpolitikens viktigaste verktyg för att nå en minskning inte fungerar: alkoholskatten och alkoholmonopolet.
   Staten har för dålig kontroll över svenskarnas alkoholkonsumtion, den är faktiskt mycket sämre än kontrollen över spelmarknaden. Regeringen bör därför omedelbart initiera en översyn av vilka regler som ska styra alkoholmarknaden i framtiden. Utgångspunkten bör vara att alkoholmarknaden öppnas för konkurrens med privata alkoholbutiker.
   Målet bör vara ett regelverk som ger staten kontroll över svenskarnas alkoholkonsumtion och marknaden.
Detta enligt David Sundén (DN DEBATT 26 mars 2019).

Förbundsordföranden för IOGT-NTO, Johnny Mostacero, kommenterade snabbt debattartikeln:
Här räknas för tidiga dödsfall på grund av tobak och alkohol som en samhällsekonomisk vinst och utebliven njutning vid minskad alkoholkonsumtion som en förlust. Det är ett teoretiskt och farligt resonemang som jag med kraft vänder mig mot.

Sven Andréasson, professor i Socialmedicin och överläkare vid Beroendecentrum Stockholm, kontrade Sundéns artikel med en rejäl bredsida:
   På alkoholfronten intet nytt. Inget nytt här, inga nya fakta, bara vantolkningar av forskningen. Sundén har fel i såväl stort som smått.
   Till stöd för sina slutsatser väljer Sundén mycket selektivt ut vissa forskarrapporter. Han underlåter dock att nämna att dessa kritiserats kraftigt av flertalet forskare inom detta område
   Sundén intar en extremposition i förhållande till experterna på området – WHO, OECD, Världsbanken, liksom en lång rad internationella forskningsinstitut. Lärdomen från alla dessa är den rakt motsatta till Sundéns ESO-rapport: att släppa loss alkoholförsäljningen till 1000-tals livsmedelsbutiker som arbetar under konkurrens medför självfallet ökad alkoholförsäljning, ökad konsumtion och ökade skador.

Hälsoriskerna med tobaksrökning är odiskutabla och tämligen väl kända och kartlagda medan motsvarande risker med alkohol har fått ett mindre genomslag i bredare kretsar. En ny engelsk studie har undersökt och beräknat den ökade absoluta risken för att utveckla cancer som ett resultat av måttlig alkoholkonsumtion för såväl män som kvinnor.
   Resultatet som redovisas i artikeln går i linje med andra forskningsprojekt. Här kommer det dock fram att med intag av en flaska vin i veckan ökar livstidsrisken för cancer för icke-rökare med 1,0% för män och 1,4% för kvinnor. Författarna lämnar ekvivalenta siffror vid en jämförelse mellan alkohol och tobaksrökning, något som är tveksamt emedan tobak förorsakar så mycket fler hälsoproblem än cancerutveckling som denna artikel fokuserar på.
   Författarna konkluderar att måttligt intag av alkohol, definierat som en flaska vin i veckan – eller motsvarande, ökar signifikant risken för kvinnor att någon gång i livet drabbas av alkoholrelaterad cancer, framför allt bröstcancer. Detta är en viktig information i det presumtiva hälsoarbetet för kvinnor. Män kommer naturligtvis inte undan, men enligt denna studie gäller högre konsumtionssiffror för att cancerrisken ska öka.

WHO: Alcohol use is a risk factor for many cancer types including cancer of the oral cavity, pharynx, larynx, esophagus, liver, colorectum and breast. Risk of cancer increases with the amount of alcohol consumed. For several types of cancer, heavy drinking of alcohol combined with tobacco use substantially increases the risks of cancer. Till denna lista vill författarna av artikeln lägga nyare rön som talar för cancerutveckling relaterad till alkoholintag även gällande melanom, gallblåsa, bukspottkörtel, lungor och prostata.
   Hydes TJ, et al. BMC Public Health 2019;19:316

 

En till synes välgjord och bra designad multicenterstudie bekräftar och utvidgar tidigare publicerad kunskap om den ökade risk för psykossjukdom som intag av cannabis innebär (se bl.a. Andréasson, et al, Lancet 1987 och DiForti, et al, Lancet 2015). Med denna rapport får vi en incidens för utvecklingen av psykossjukdom för alla i studien ingående 11 forskningscentra, vilket ger en geografisk överblick över hur cannabispsykosen framträder.
   Mellan 2010 och 2015 insamlades data från 901 patienter och 1237 kontroller på 11 europeiska forskningscentra (inklusive en i Brasilien). De i studien inkluderade individerna var mellan 18 och 64 år och insjuknade för första gången i en psykossjukdom. Det finns begränsningar i studien, men ger tveklöst ett viktigt bidrag till förståelsen för de psykiatriska problem som cannabisintag ger.  
   Patienterna indelades i två grupper: lågdos-THC (<10%) och högdos-THC (>10%).
   Huvudresultatet är att dagligt intag av cannabis ökade risken för att få en psykotisk sjukdom jämfört med kontrollgruppen. Risken var betydligt större för de som använde högdos-THC.
   Det finns stora geografiska skillnader, också mellan storstad och övriga landet. Den högsta incidensen för psykosutveckling fann man i Amsterdam, London och Paris. Här identifieras också cannabis med högre THC-halt än exempelvis i Italien, Spanien och Frankrike utanför huvudstaden.
   Om högdos-THC försvann från marknaden skulle, enligt forskargruppens uträkningar, nyinsjuknandet i en psykossjukdom minska med 20 procent (alla forskningscentra inräknade). Plockar man ut storstäderna så skulle minskningen i London vara i Amsterdam 44 procent och London 21 procent. Jämfört med Palermo som hade bland de lägsta incidenserna: 6 procent.
   En annan intressant räkneoperation är att incidensen för alla psykossjukdomar skulle i Amsterdam minska från nuvarande 37,9 till 18,8 fall per 100 000 invånare om cannabis med hög halt av THC inte längre var tillgänglig.
   Sammanfattning av studien: Starkaste prediktor för psykotisk sjukdom är daglig konsumtion av högpotent cannabis, vilket medför en 3,2 gånger högre risk jämfört med kontrollgruppen som aldrig använd cannabis.
DiForti M, et al. The contribution of cannabis use to variation in the incidence of psychotic disorder across Europe: a multicentre case-control study. The Lancet March 19, 2019

bulletin 3 19






Månadslista