En omfattande studie från Oxford University är ännu ett sänke för den länge omhuldade teorin om att lite alkohol är bra för hälsan. Till skillnad mot tidigare forskning visar denna engelsk-kinesiska undersökning att måttlig alkoholkonsumtion inte skyddar mot stroke, snarare tvärtom. Resultaten publicerades under våren i The Lancet. En eller två standardglas om dagen ökar risken med 10-15% för utvecklingen av stroke.
   Det är data från en halv miljon vuxna kineser som ligger till grund för studien. Patienter följdes från 2004 till början av 2017. Det som noterades var hälsa, livsstil, genetik och utveckling av hjärt-kärlsjukdomar inklusive stroke.
   Vid noggrann genomgång av resultaten fann forskargruppen att för varje ökning av veckokonsumtionen av alkohol med 280 gram så ökade risken för stroke med 38%.
   Studien har begränsningar emedan data är baserade på självrapportering och att alkoholkonsumtionen nästan uteslutande var starksprit. Det finns studier som menar att vin kan ha positiv effekt på hälsan.
   Dock framhåller professorn i kardiovaskulära sjukdomar Tim Chico vid University of Sheffield i en kommentar till The Guardian (190405) att denna undersökning ger vid handen att det finns föga evidens för att alkohol skulle vara hälsoskyddande.
The Lancet 20190404 (doi.org/10.1016/S0140-6736(18)31772-0

I år har INEBRIA (International Network on Brief Interventions for Alcohol) sin årliga konferens förlagd till Lübeck mellan 26 coh 27 september. INEBRIAs president, professor Sven Andréasson, hoppas på många svenska deltagare. Det pågår ju ett stort antal aktiviteter runt om i Sverige för att uppmärksamma alkoholvanor i hälso- och sjukvården och här ges tillfälle att diskutera med kollegor från många länder. Såväl forskare som praktiker är välkomna. Allinformation på hemsidan: www.conference2019.inebria. org/home

Nationalekonomen och konsulten David Sundén har på DN DEBATT analyserat och problematiserat kring varför tobakspolitiken varit så framgångsrik men inte alkoholpolitiken. Konsumtionen av alkohol har inte minskat och viktiga faktorer till detta är, enligt debattören, att alkoholpolitikens viktigaste verktyg för att nå en minskning inte fungerar: alkoholskatten och alkoholmonopolet.
   Staten har för dålig kontroll över svenskarnas alkoholkonsumtion, den är faktiskt mycket sämre än kontrollen över spelmarknaden. Regeringen bör därför omedelbart initiera en översyn av vilka regler som ska styra alkoholmarknaden i framtiden. Utgångspunkten bör vara att alkoholmarknaden öppnas för konkurrens med privata alkoholbutiker.
   Målet bör vara ett regelverk som ger staten kontroll över svenskarnas alkoholkonsumtion och marknaden.
Detta enligt David Sundén (DN DEBATT 26 mars 2019).

Förbundsordföranden för IOGT-NTO, Johnny Mostacero, kommenterade snabbt debattartikeln:
Här räknas för tidiga dödsfall på grund av tobak och alkohol som en samhällsekonomisk vinst och utebliven njutning vid minskad alkoholkonsumtion som en förlust. Det är ett teoretiskt och farligt resonemang som jag med kraft vänder mig mot.

Sven Andréasson, professor i Socialmedicin och överläkare vid Beroendecentrum Stockholm, kontrade Sundéns artikel med en rejäl bredsida:
   På alkoholfronten intet nytt. Inget nytt här, inga nya fakta, bara vantolkningar av forskningen. Sundén har fel i såväl stort som smått.
   Till stöd för sina slutsatser väljer Sundén mycket selektivt ut vissa forskarrapporter. Han underlåter dock att nämna att dessa kritiserats kraftigt av flertalet forskare inom detta område
   Sundén intar en extremposition i förhållande till experterna på området – WHO, OECD, Världsbanken, liksom en lång rad internationella forskningsinstitut. Lärdomen från alla dessa är den rakt motsatta till Sundéns ESO-rapport: att släppa loss alkoholförsäljningen till 1000-tals livsmedelsbutiker som arbetar under konkurrens medför självfallet ökad alkoholförsäljning, ökad konsumtion och ökade skador.

Hälsoriskerna med tobaksrökning är odiskutabla och tämligen väl kända och kartlagda medan motsvarande risker med alkohol har fått ett mindre genomslag i bredare kretsar. En ny engelsk studie har undersökt och beräknat den ökade absoluta risken för att utveckla cancer som ett resultat av måttlig alkoholkonsumtion för såväl män som kvinnor.
   Resultatet som redovisas i artikeln går i linje med andra forskningsprojekt. Här kommer det dock fram att med intag av en flaska vin i veckan ökar livstidsrisken för cancer för icke-rökare med 1,0% för män och 1,4% för kvinnor. Författarna lämnar ekvivalenta siffror vid en jämförelse mellan alkohol och tobaksrökning, något som är tveksamt emedan tobak förorsakar så mycket fler hälsoproblem än cancerutveckling som denna artikel fokuserar på.
   Författarna konkluderar att måttligt intag av alkohol, definierat som en flaska vin i veckan – eller motsvarande, ökar signifikant risken för kvinnor att någon gång i livet drabbas av alkoholrelaterad cancer, framför allt bröstcancer. Detta är en viktig information i det presumtiva hälsoarbetet för kvinnor. Män kommer naturligtvis inte undan, men enligt denna studie gäller högre konsumtionssiffror för att cancerrisken ska öka.

WHO: Alcohol use is a risk factor for many cancer types including cancer of the oral cavity, pharynx, larynx, esophagus, liver, colorectum and breast. Risk of cancer increases with the amount of alcohol consumed. For several types of cancer, heavy drinking of alcohol combined with tobacco use substantially increases the risks of cancer. Till denna lista vill författarna av artikeln lägga nyare rön som talar för cancerutveckling relaterad till alkoholintag även gällande melanom, gallblåsa, bukspottkörtel, lungor och prostata.
   Hydes TJ, et al. BMC Public Health 2019;19:316

 

En till synes välgjord och bra designad multicenterstudie bekräftar och utvidgar tidigare publicerad kunskap om den ökade risk för psykossjukdom som intag av cannabis innebär (se bl.a. Andréasson, et al, Lancet 1987 och DiForti, et al, Lancet 2015). Med denna rapport får vi en incidens för utvecklingen av psykossjukdom för alla i studien ingående 11 forskningscentra, vilket ger en geografisk överblick över hur cannabispsykosen framträder.
   Mellan 2010 och 2015 insamlades data från 901 patienter och 1237 kontroller på 11 europeiska forskningscentra (inklusive en i Brasilien). De i studien inkluderade individerna var mellan 18 och 64 år och insjuknade för första gången i en psykossjukdom. Det finns begränsningar i studien, men ger tveklöst ett viktigt bidrag till förståelsen för de psykiatriska problem som cannabisintag ger.  
   Patienterna indelades i två grupper: lågdos-THC (<10%) och högdos-THC (>10%).
   Huvudresultatet är att dagligt intag av cannabis ökade risken för att få en psykotisk sjukdom jämfört med kontrollgruppen. Risken var betydligt större för de som använde högdos-THC.
   Det finns stora geografiska skillnader, också mellan storstad och övriga landet. Den högsta incidensen för psykosutveckling fann man i Amsterdam, London och Paris. Här identifieras också cannabis med högre THC-halt än exempelvis i Italien, Spanien och Frankrike utanför huvudstaden.
   Om högdos-THC försvann från marknaden skulle, enligt forskargruppens uträkningar, nyinsjuknandet i en psykossjukdom minska med 20 procent (alla forskningscentra inräknade). Plockar man ut storstäderna så skulle minskningen i London vara i Amsterdam 44 procent och London 21 procent. Jämfört med Palermo som hade bland de lägsta incidenserna: 6 procent.
   En annan intressant räkneoperation är att incidensen för alla psykossjukdomar skulle i Amsterdam minska från nuvarande 37,9 till 18,8 fall per 100 000 invånare om cannabis med hög halt av THC inte längre var tillgänglig.
   Sammanfattning av studien: Starkaste prediktor för psykotisk sjukdom är daglig konsumtion av högpotent cannabis, vilket medför en 3,2 gånger högre risk jämfört med kontrollgruppen som aldrig använd cannabis.
DiForti M, et al. The contribution of cannabis use to variation in the incidence of psychotic disorder across Europe: a multicentre case-control study. The Lancet March 19, 2019

Narkotikarelaterad död ökar igen

den 14 mars 2019
Kategorier: Nyheter

I en i mars publicerad rapport från Folkhälsomyndigheten framkommer den dystra nyheten att den narkotikarelaterade dödligheten ånyo ökar efter att vi sett en viss nedgång under senaste åren.
   Under 2017 noteras 626 dödsfall jämfört med de 590 som skedde under 2016. Män är överrepresenterade och utgör ungefär tre fjärdedelar av de narkotikarelaterade dödsfallen. Överdoser är den vanligaste orsaken och opioider förekommer i 95 procent av fallen.
   I rapporten framkommer också att den narkotikatyp som flest personer använder är cannabis och där har användningen ökat under 2000-talet. I den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2018 uppgav 3 procent av befolkningen mellan 16 och 84 år att de använt cannabis under de senaste 12 månaderna.
   Antalet nya psykoaktiva substanser som upptäcktes i Sverige under år 2017 minskade något till 41 nya substanser, jämfört med 46 stycken år 2016. Samtidigt reglerades 41 substanser som narkotika eller hälsofarlig vara under 2017. De flesta hörde till substansgruppen opioider, varav majoriteten var fentanylliknande substanser.
   Antalet personer som får läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende, LARO, ökar och fler landsting erbjuder sprututbyten.
www.folkhalsomyndigheten.se

Seminarium: Spelreklam i fokus

den 8 mars 2019
Kategorier: Nyheter

Centrum för forskning och utbildning kring riskbruk, missbruk och beroende (CERA) m fl inbjuder till ett högaktuellt seminarium: ”Spelreklam i fokus” den 15 april i Göteborg. Seminariet riktar sig till politiker, idéburna organisationer samt högre tjänstemän inom socialtjänst och hälso- och sjukvård. Sista anmälningsdag är den 1 april.
   Föreläsare och debattörer är Per Binde, docent och spelforskare, Anders Håkansson, överläkare och professor i beroendemedicin med inriktning på spelberoende, Andreas Prochazka, enhetschef på Konsumentverket i Karlstad samt ett panelsamtal med Jimmy Nilsson från Spelberoendes förening och Kristina Wennerstrand, Spelberoendeteamet Göteborg.
Förfrågningar: susanne.vannerberg@goteborgsregionen.se

Från spritland till öl- och vinland

den 6 mars 2019
Kategorier: Nyheter

Från CAN har första rapporten om alkoholkonsumtionen i landet för 2018 kommit. Trenden fortsätter: alkoholkonsumtionen i Sverige minskade med 2 % under 2018 men Systembolagets försäljning ökade med lika många procent. Däremot sjönk resandeinförsel med 25 %. Även köpen av smugglad alkohol minskade under året.
   Anledningen till den kraftigt minskade ”egenimporten” beror sannolikt på den försvagade kronan (Björn Trolldal, ansvarig för rapporten).
   Sett ur ett tioårsperspektiv har alkoholkonsumtionen minskat med 7 % och är nu nere i 8,8 liter per invånare 15 år och äldre. Konsumtionsminskningen ses tydligast i yngre åldersklasser, men gäller för alla åldersklasser.
   Sedan 1970-talet ses också en diskret men klar övergång i konsumtionsmönstret – från att ha varit ett starkspritkonsumerande land har vi blivit ett öl- och vinland.
   En detaljerad rapport om alkoholkonsumtionen under 2018 kommer under hösten.

Långtidsverkande buprenorfin är på väg

En utomordentligt intressant studie som visar att man får ett tydligt samband mellan plasmakoncentration och effekt. Syftet med studien var att undersöka effektiviteten hos olika Sublucate-doser (BUP-XR; extended-release buprenorphine) hos deltagare med opioidberoende. Behandlingen består av subkutan injektion av BUP-XR en gång i månaden.
   Undersökningen är randomiserad dubbelblind placebokontrollerad fas trestudie som genomfördes på 36 centra i USA. De inkluderade var mellan 18 och 65 år med moderat till allvarligt opioidberoende (DSM5). BUP-XR administrerades som subkutan injektion med två olika beredningar: sex injektion med 300 mg aktiv substans i ena gruppen och 300 mg vid två injektion plus fyra injektioner med 100 mg. Placebogruppen fick motsvarande volymer men naturligtvis utan aktiv substans.
   Den primära end-point var total avhållsamhet från opioider. Drogfrihet klara drygt 40 procent i båda BUP-XR-grupperna medan den stannade vid 5 procent för placebogrupperna.
   Drogfriheten var signifikant högre i båda grupperna jämfört med placebo. Det var också en god tolerans till BUP-XR. Den mest förekommande biverkan var huvudvärk. Något sidointag av andra droger förekom inte under behandlingsperioden på 24 veckor. Inget tillägg av peroral buprenorfin tilläts.
   Fördelen med denna beredning är att patienten får en optimal och stabil plasmakoncentration (2-3 ng/mL) under de fyra veckorna, men också att risken för drogläckage till andra minimeras. Behandlingsmässigt vinner klinikerna mycket eftersom åtgången av sjukskötersketid minskas rejält.
   I Europa har i december en annan depåberedning av buprenorfin godkänts av EMA. Det är det svenska lundaföretaget Camurus som utvecklat denna beredning och som kommer att marknadsföras under namnet Buvidal. Se notis i Bulletin nr 1 2019:27.
   Det svenska preparatet kommer att lanseras till en början i Tyskland, England och Norden med början någon gång under första halvåret 2019. Det är i skrivande stund oklart när det amerikanska Sublocade kan väntas finnas på den europeiska marknaden, men sannolikt om ett år. Sublocade används redan nu i USA.
Haight BR, et al. Efficacy and safety of a monthly buprenorphine depot injection… The Lancet, feb 18, 2019. Dx.doi.org/101016/S0410-6736(18)32259-1.

Alkoholberoende – neurologisk djupdykning

den 28 februari 2019
Kategorier: Nyheter

Från en forskargrupp kring professor Karen Szumlinski vid University of California Santa Barbara har studier på möss resulterat i upptäckten av en möjlig ny mekanism inom BNST (The bed nucleus of the stria terminalis - en del av limbisk-hypotalamiska systemet), som kan ha betydelse för förståelsen för de som fortsätter inta alkohol utan att reflektera över risker och konsekvenser, dvs det finns ingen ”stoppmekanism”.
   Den i februari presenterade studien visar forskargruppen på att hög alkoholkonsumtion ger en signal till mGlu5 (glutamatreceptor) som finns i BNST-området som leder till en begränsning av alkoholkonsumtionen. Motsatsen visas också, nämligen att en påverkan på den extracellulära signalreducerande substansen ERK genom förändring av mGlu5-fosforylering leder till ökad alkoholkonsumtion. Enligt forskargruppen betyder det att denna mGlu5-skada förorsakar en okänslighet för effekten av alkoholintoxikation.
   En forskargrupp från University of North Carolina publicerade 2015 en studie som visar att kroniskt alkoholintag leder till bestående förändringar i BNST (djurstudier). Redan här menar författarna att det finns underlag för att se möjliga behandlingsaspekter för bl a alkohol.
   Professor Markus Heilig: Den nyligen publicerade artikeln (Campell) tillför en mycket specialiserad kunskap om vad mGluR5-receptorerna i BNST gör och hur deras fosforulering via ERK tycks vara en endogen broms. Inte säkert att det här har några kliniska implikationer utöver det vi vetat sedan närmare tio år.
Campell R, et al. Increased alcohol-drinking induced by manipulations of mGlu5 phosphorylation within the bed nucleus of the stria terminalis. J Neuroscience 2019. DOI: 10.1523/JNEUROSCI.1909-18.2018
Pleil K, et al. NPY signaling inhibits extended amygdala CRF neurons to suppress binge alcohol drinking. Nat Neurosci 2015. DOI:101038/nn.3972.Epub 2015 Mar 9.

 

 

Bulletin nr 2 2019






Månadslista