Panelen inför avslutande diskussion: Christina Gynnå Oguz, Jonna Sohlmér,
Magnus Linton och Sven Andrèasson

Efter sex år flyttade Svensk förening för Beroendemedicins årliga augustikonferens från Göteborg till Stockholm Som alltid var programmet präglat av ett aktuellt och angeläget ämne med största fokus på klinik, mindre på forskning, även om de båda delarna alltid går hand i hand.
   Ett stående inslag i augustikonferenserna är att de inleds med en internationell storhet inom ämnet för dagen. I år var det David Epstein från amerikanska NIDA (National Institute on Drug and Abuse), som sedan decennier är ett av de mest välmeriterade forskningscentra för narkotika. Hans magnifika föreläsning hade rubriken Tracking Addiction through Space, Time, and Society.
   De tre nationella bidragen täckte ett anmärkningsvärt stort område och höll samma höga standard. Det var Markus Heilig som inledde med fokus på utanförskap och stressorer som framkallar återfall, Jan Gladh illustrerade med egna erfarenheter hur vårdapparaten stigmatiserar en beroendepatient. Sara Wallhed Finn försökte tolka problemet och se vad vården kan göra för att reducera stigmatiseringen.
   En ovanligt spännande och givande paneldiskussion avslutade dagen. Det var fyra kunniga debattörer som visste vad de talade om och gjorde det med eftertryck: skådespelaren och blivande socionomen Jonna Sohlmér, författaren och journalisten Magnus Linton, departementsrådet mm Christina Gynnå Oguz och professor Sven Andréasson.
   Ett späckat dagsprogram som fördjupade allas vår kunskap och ledde till eftertanke. 
   En utförligare sammanfattning kommer i nästa nummer av medlemstidningen Bulletin.

 

För sjätte året i rad utdelades Stora Priset som är instiftat av Nordic Drugs i samarbete med Svensk förening för Beroendemedicin. Priset, som består av diplom och 50 000 kronor, tilldelades i år till lundapågen, professor Markus Heilig, nyligen hemkommen från ett produktivt och givande arbete i Washington som forskningschef vid NIAAA.
   Markus har en lång och bred erfarenhet av såväl preklinisk som klinisk forskning med ett forkus på translationella frågeställningar och modeller för läkemedelsutveckling inom psykiatri och beroendemedicin. Han har framför allt intresserat sig för behandling av alkoholberoende och opioidberoende.
   Det är en tillgång för Sverige, svensk beroendeforskning och beroendevård att ha fått tillbaka honom efter den alltför långa utlandssejouren.
   Markus Heilig berättade i sitt tacktal om sin personliga professionella resa från högstadieskolan i Lund till professuren i Linköping. Vägen gick via Stockholm och Washington. Markus gav också en rejäl hommage till sina ”mentorer” som Erik Widerlöv, Lars Gunne, Jörgen Engel, George Koob och Marie Åsberg.
   Bakgrunden till att Markus över huvud taget kom att ägna sig åt forskning var hans nyfikenhet: varför gör människor saker trots vetskap om negativa konsekvenser? Denna fråga har varit en ledstjärna i hela hans gärning.

 

 
Markus Heilig
/
foto: Sternebring

 

Storbritannien har stora alkoholproblem. En analysgrupp från universitetet i Sheffield förutsäger att minst 63 000 individer i landet kommer att dö inom de närmaste fem åren till följd av alkohol som leder till leverskador – dvs om inget görs! Det skulle betyda att 35 människor dör varje dag till följd av hög alkoholkonsumtion.
   Leversjukdom är en av Storbritanniens ”folkdödare” som skördar ungefär 12 000 liv varje år enbart i England. Det är en ökning med 400 procent sedan 1970. Kopplat till den höga dödligheten och alkoholkonsumtionen är hälsosituationen i landet, som enligt expertgruppen, är en av de värsta i hela västra Europa.
   Den medicinska professionen i Storbritannien vädjar till det politiska etablissemanget att göra något för att undvika denna dystra framtidsprofetia.
Guardian 20170724

 

Narkotikarelaterad död ökar

den 15 juni 2017
Categories: Nyheter

EU:s narkotikabyrå i Lissabon (EMCDDA) publicerade under juni årets narkotikarapport som grundar sig på senast insamlade data (2015). Det som oroar mest är att antalet dödsfall till följd av överdoser ökar och att tillgången till de nya psykoaktiva drogerna med de mycket starka syntetiska opioiderna är hot mot människors hälsa.
   Rapporten konstaterar att droger fortfarande är ett stort problem i det europeiska samhället. Det är mer än 93 miljoner individer som någon gång i livet provad på en olaglig drog. Den vanligaste drogen är cannabis (87,7 miljoner européer har någon gång provat), som nu också är den drog som står för den största andelen (45 procent) av förstagångsklienter till narkotikabehandling i EU (inklusive Norge och Turkiet). Det var 76 000 individer som sökte vård under 2015 medan det var 43 000 under 2006. Trots ökat intresse i världen för legalisering av rekreationsbruk av cannabis finns det ingen nationell regering i Europa som uttryckt stöd för att göra cannabis tillåtet för rekreationellt bruk.
   Den narkotikarelaterade döden ökar för tredje året i följd. I siffror är det 8 441 personer som 2015 avlidit på grund av överdoser av framför allt heroin och andra opioider. Det är en ökning med 6 procent jämfört med 2014. Sverige tillhör de länder som rapporterade om ökat antal dödsfall tillsammans med Tyskland, Litauen, Nederländerna, Storbritannien och Turkiet.
   Det finns åtgärder som minskar risken att dö i överdos. EMCDDA nämner sprutrum (övervakad narkotikakonsumtion), som för närvarande finns sex EU-länder (inte Sverige) och program för utdelning av naloxon (tio länder erbjuder detta, nu även Sverige).
   Av de nya psykoaktiva substanserna (NPS – New Psychoactive Substances) har intaget av de mycket starka syntetiska opioiderna ökat oroväckande. Fortfarande en liten del av den illegala marknaden, men dessa substanser (fentanyler), som kan vara upp till 50-60 gånger starkare än heroin, utgör allvarliga förgiftningsrisker. För ett par av dessa substanser finns ett femtiotal dödsfall rapporterade.
    De vanligast förekommande NPS-substanserna som tillsammans svarar för 60 procent av marknaden är syntetiska cannabinoider (går bl.a. under namnet spice) och syntetiska katinoner med försäljningsnamn som badsalt.
   Europas vanligaste stimulantia är kokain, ecstasy (MDMA) och amfetaminer (amfetamin och metamfetamin). Det finns geografisk preferens för dessa droger: kokain används oftare i västra och södra Europa och amfetaminer är vanligare norra och östra Europa. Mycket tyder på att kokain åter ökar i vissa delar av Europa.
www.emcdda.europa.eu

 

Den 9 juni i år godkände Läkemedelsverket att naloxonspruta får i samband med intoxikation användas av och till heroinberoende. Snabbt och lovvärt agerat. Se Läkemedelsverkets hemsida

Den totala alkoholkonsumtionen i befolkningen i Sverige har minskat sedan mitten av 00-talet. Från ”toppåret” 2004 har den totala alkoholkonsumtionen minskat med 1,4 liter per invånare som är 15 år eller äldre. Under senare år har nästan sex procent av den svenska befolkningen beräknats vara beroende av eller missbruka alkohol. I trafiken har i genomsnitt, under den senaste 10-årsperioden, nästan 19 procent av avlidna motorfordonsförare haft en otillåten alkoholhalt i blodet. Den alkoholrelaterade dödligheten ökade bland män och kvinnor under 1970-talet för att därefter minska bland männen.
   I jämförelse med andra europeiska länder är den totala alkoholkonsumtionen under europasnittet (enl. WHO 2014).
   Andelen som provat narkotika har varit relativt oförändrad under 2000-talet efter en uppgång under föregående årtionde, Det finns tecken på att användningen blivit något mer intensiv bland yngre vuxna. Enligt de indikationer som finns (sjukhusstatistik, dödsorsaksstatistik och kriminalstatistik) förefaller det som om narkotikasituationen i landet försämrats ytterligare under 2000-talet. Andelen problemanvändare är sannolikt av genomsnittlig europeisk nivå, men anmärkningsvärt är att dödligheten i Sverige ligger avsevärt högre än europagenomsnittet. Data inom narkotikaområdet är svårt att få helt rättvisande.
   Sniffning är en företeelse framför allt bland yngre tonåringar. De som prövat de olika medlen (thinner, lösningsmedel, aerosoler, lim mm) har minskat under 00-talet. Ur europeiskt perspektiv ligger Sverige i mittenläge.
   Dopning av anabola androgena steroider är i Sverige sällan förekommande. Mindre än en procent har använt/prövat och det är främst yngre och medelålder män.
   Tobaksbruket (inklusive snusning) har minskat successivt under lång tid. Störst sker minskningen bland män. Ur ett internationellt perspektiv är Sverige unikt såtillvida att det är fler kvinnor mer än män som röker (8 procent av männen, 10 av kvinnorna). Det är dock få kvinnor som använder snus. Antalet män som dör i lungcancer har länge varit på nedåtgående, men tvärtom bland kvinnor. Det finns en förhoppning att läget stabiliserats, en lätt minskning av cancerfallen bland kvinnor har noterats för 2015.
CAN 2017

 

Samhällets stöd vid missbruk och beroende är otillräckligt. Den höga narkotikarelaterade dödligheten är en effekt. Fler skadebegränsande insatser och bättre tillgång till kunskapsbaserad och samordnad vård krävs för att fler liv ska kunna räddas, skriver generaldirektörerna Johan Carlson, Folkhälsomyndigheten och Olivia Wigzell, Socialstyrelsen i en artikel på DNdebatt.
   Narkotika- och läkemedelsförgiftningar har de senaste åren tagit över 900 personers liv årligen i Sverige. Det är en oacceptabel situation som kräver agerande.
   DN debatt 24 april 2017

Konsensusdokument kring hepatit C

den 20 april 2017
Categories: Nyheter

Uppsala universitet (U-FOLD) och Apotekarsocieteten inbjuder till ett seminarium den 27 april i Stockholm, där svensk expertis samtalar om och redovisar ett konsensusdokument med föreslagna riktlinjer om hur Sverige kan bidra till att nå fram till WHO-målet att kunna avföra hepatit C som ett globalt hälsohot år 2030.
   Expertgruppen som representerar olika delar inom psykiatrin, beroendevård och infektionskliniker har med utgångspunkt från sina individuella specialiteter bidragit med text till den skrift som presenteras vid ett seminarium i Stockholm den 27 april<
   Bakgrund: WHO har satt upp ett mål att eliminera HCV till år 2030, vilket innebär 90% minskning av nya infektioner och 65% minskning av dödlighet på grund av HCV till dess. För att lyckas med detta krävs att majoriteten HCV-infekterade personer behandlas, oavsett nivå av leverfibros och att stort fokus läggs på att behandla de patientgrupper som driver epidemin. De nya DAA behandlingar öppnar alltså upp för helt nya möjligheter att behandla PWID och LARO-patienter med HCV. För en framgångsrik nationell strategi för att behandla dessa patientgrupper och nå WHOs mål för eliminering behövs ett konsensusdokument för samordning av insatser från missbruksvård, psykiatri, sociala myndigheter, rättsvårdande instanser och sjukvården. 

 

 

Social utslagning - stigmatisering. Bidrar vården till utslagning?
Svensk förening för Beroendemedicin ordnar för 6:e året i rad en endagars augustikonferens. Programmet är nu klart och du hittar det genom att trycka här! Augustikonferens Program

   Anmälan till deltagande gör du via rutan till höger. Du får bekräftelse per mail eftersom antalet deltagare är maximerat till 100 (lokalen rymmer inte fler). VARMT VÄLKOMMEN ATT DELTA!

25 AUGUSTI 2017  (09.00 - 16.30) Stockholm (Citykonferensen, Ingenjörshuset, Malmskillnadsgatan 46).
Reducerad deltagaravgift för medlemmar i Svensk förening för Beroendemedicin och/eller Psykiatriska föreningen. 

Grattis Karolinska!

den 8 mars 2017
Categories: Nyheter

Den internationella universitetsrankingen för 2017 är klar. Indelningen görs för olika specialiteter och för den medicinska har Karolinska institutet i år klättrat upp till hedervärda 6:e platsen. Förra året kom KI på 10:e plats. De tre första platserna belades i år av samma universitet som förra året: etta Harvard i USA, tvåa Oxford, GB och trea Cambridge, GB. Bästa nordiska universitet efter KI var Köpenhamns, som tilldelades 37:e plats.

Berostip 2017




Månadslista