Bertil Göransson var ordförande i Systembolagets styrelse mellan 1984-1999. För att hedra hans insats och stimulera forskning om ungdom, alkohol och idrott har Systembolagets styrelse inrättat ett resestipendium  på 30 000 kronor för unga alkoholforskare.
   Stipendiet delas ut till en ung forskare som utmärkt sig genom framstående forskning inom området ungdom och alkohol. Anknytning till idrott ska väga särskilt tungt vid bedömningen. Ansökan kan ske fram till 27 oktober 2020.
   Är du intresserad av söka? All information får du från cecilia.gravin@med.lu.se eller 040-33 29 78

 

THC-halten i cannabis har successivt ökat under senare år på den illegala marknaden i såväl länder som har legaliserat cannabis som icke tillåtande länder. Detta kan leda till ökade medicinska problem.
   Studier har visat att THC-förgiftning är dosberoende. Högre doser ger större skada på exempelvis minnet och kan framkalla en övergående psykosliknande symtomatologi. Från de som rökt högpotent cannabis finns rapporter om livslångt depressionstillstånd och utveckling av beroende.
   Sammantaget finns således stor risk att med högpotent cannabis (hög THC-halt) försämras den mentala hälsan, beroende skapas och behov av behandling.
   I en unik studie från Storbritannien (University of Bristol) har en forskargrupp undersökt den mentala hälsan i en generell population som intagit högpotent cannabis. I studien inkluderades engelska ungdomar som var födda i landet mellan 1 april 1991 och siste december 1992. Data insamlades för denna grupp mellan juni 2015 och oktober 2017. De var således 24 år gamla och ur gruppen togs cannabisrökarna ut. De var till antalet 1087.
   Av dessa rapporterade 141 att de använde högpotent cannabis, som också var kopplat till ökat intag av drogen och utveckling av cannabisproblem som beroende. 
   Resultatet visar på en ökad risk för ångestdiagnos. Det fanns inget samband mellan högpotent cannabis och alkoholsjukdom eller depression. 
   Forskargruppen menar att det finns all anledning att försöka få bort eller reducera högpotent cannabis från marknaden. Då skulle risken för mentala hälsoproblem minska.
JAMA Psychiatry. doi:10.1001/jamapsychiatry.2020.1035

 

Kanada legaliserade cannabis i oktober 2018. I juli 2018 har en nationell attitydundersökning från University of British Columbia publicerats i J Drug Issues. Forskargruppen har kartlagt hur legaliseringen av rekreationellt bruk av cannabis påverkat unga vuxna. En undersökning gjord före legaliseringen (2017) jämförs med vad motsvarande åldersgrupp tyckte efter legaliseringen (2018). 
   Ungdomarna fick besvara frågor om hur de upplevde legaliseringen, var den bra eller dålig. Varje individ fick alternativen mycket bra, bra, dålig eller mycket dålig. Analys av resultatet ger vid handen att de unga vuxna upplevde legaliseringen negativt. Det framkom ingen signifikant attitydskillnad mellan pre- och post-grupperna.
J Drug Issues. https://doi.org/10.1177%2F0022042620908200

Skiftesarbete är en känd riskfaktor för olika såväl somatiska som psykiska besvär, speciellt sömnproblem. Upp mot 40 procent av skiftesarbetare sover sämre än de som arbetar dagtid. 

För att hantera sömnproblemen är det vanligt att inta alkohol. Till en början ges sömn, men problemet är att hälsorisken ökar och denna strategi leder i förlängningen till ännu sämre sömn. 

Artikelförfattarna har gått igenom den litteratur som finns inom området och sammanställt de 14 rapporterna som stod till buds.

Resultatet visar på att skiftesarbete är förknippat med högkonsumtion av alkohol (binge drinking). Anledningen till konsumtionen var i de flesta fall självmedicinering för att kunna sova eller att stressa av. Den största riskgruppen var enligt denna genomgång sjuksköterskor över 50 år. 

European Addiction Research. https://doi.org/10.1159/000507573

 

För några år sedan beslagtogs 2 ton captagon (amfetamin+theofyllin) och kokain som en saudisk prins försökte föra ut från Libanon till Saudiarabien. Det var ett anmärkningsvärt stort beslag och noterades som det största någonsin, men som nu med råge överträffas av den italienska polisen som konfiskerat 14 ton av den syrisktillverkade drogen captagon. Marknadsvärdet uppskattas till 1 miljard euro(!). Det är, enligt italienska polisen, en tänkt finansiering av IS som nu gått upp i rök.
   Captagon är från början ett syntetiskt framställt läkemedel från Tyskland 1961 och förskrevs under indikationer som narkolepsi och depression, men även mot andra näraliggande sjukdomstillstånd. 
   Idag finns ingen medicinsk indikation för captagon, men förvisso används drogen fortfarande, inte minst inom militära verksamheten i Syrien. Här är det naturligtvis av samma anledning som de krigförande makterna under andra världskriget lät sina soldater ta amfetamin för att bli mer uthålliga och inte behöva så mycken sömn och vila. 
   Framför allt är captagon en variant av amfetamin i, enligt UNODC, framför allt Syrien, Saudiarabien och Jordan. Det är förhållandevis enkelt att framställa captagon, som idag produceras i stora volymer i Syrien.
   Den har alltid haft sina användare inom företrädesvis arabvärlden. De positiva upplevelseeffekterna är desamma som för amfetamin och de negativa lika besvärande. Samma beroendepotential även om captagon från början lanserades som ett milt amfetamin.
SR200701, Wikipedia, Forbes, UNODOC.

EMCDDA (European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction) följer drogutvecklingen i Europa under coronapandemin. Rapporten från juni visar att det finns vissa förändringar i droganvändandet under den initiala fasen av COVID-19.
   Sett till hela EU har det totalt skett en minskning av droganvändandet under de första skedet av pandemin. Det mest påtagliga är minskningen av användandet av kokain och MDMA (Ecstasy). För cannabis ser verkligheten lite annorlunda ut. Det finns en grupp som stoppat användandet helt eller minskat rejält. Det är de som tidigare använt cannabis mer sporadiskt. För de cannabisanvändare som intar drogen mer frekvent och intensivare är det tvärtom, här ser man en ökning. 
   När det gäller heroin så rapporterar flera länder en minskning av droganvändandet. Det beror främst på minskad tillgång. Samtidigt ses en ökning av intag av kompletterande droger, även en ökad efterfrågan på opioidsubstitutionsbehandling. Det rapporteras även om en ökning av receptbelagda läkemedel, främst bensodiazepiner.
   EMCDDA får inte fram några enhetliga linjer utan det finns lokala förändringar i droganvändandet, såväl mellan länder som inom ett land. 
   Det är viktigt att följa utvecklingen enligt EMCDDA, inte minst med tanke på att det kan förekomma såväl skadligt och riskfyllt beteende i samband med droghanteringen.
EMCDDA trendspotter briefing June 2020.  Impact of COVID-19 on patterns of drug use and drugrelated harms in Europe

 

Till minne av Ulf Rydberg

den 26 juni 2020
Kategorier: Nyheter

 

 
Foto Sternebring

 

 Professor emeritus Ulf Rydberg har avlidit vid en ålder av 80 år. Ulf blev docent inom alkoholforskningen vid Karolinska institutet 1972 och utnämndes till professor i alkohol- och narkotikaforskning vid samma institut och tillika överläkare vid Magnus Huss klininik 1987 (till 2005).

 
   Ulf kom att spela en avgörande roll vid uppbyggnaden av beroendevården i Stockholm, bland annat startade han tillsammans med överläkare Ann Engström vid 
 det då nybyggda Huddinge sjukhus i slutet av 70-talet en narkomanvårdsklinik. År 1980 startade Ulf  tillsammans med psykiatriska kliniken vid Huddinge sjukhus en särskild mottagning för gravida kvinnor med beroendeproblem, Familjesociala mottagningen, som leddes av barnmorskan Christina Ottenblad med stöd av läkarkonsulter inom barnmedicin, gynekologi och klinisk farmakologi. Mottagningen lever kvar idag som Rosenlunds mödravårdsteam.
   Ulf bidrog också till att beroendemedicin undervisades vid läkarprogrammet och han var en av de viktigaste tillskyndarna till att Karolinska institutet 1983, som första universitet i världen, inrättade en obligatorisk kurs i beroendelära.
   Under sin långa verksamhet var Ulf medicinsk expert i flera utredningar och vetenskapliga råd såväl nationellt som internationellt. Förutom vetenskapliga arbeten inom beroendesfären publicerade han artiklar inom analytisk kemi, toxikologi och socialmedicin.
   Ulf var en mångårig och in i det sista aktiv medlem i vår förening. Han var också en flitig tillskyndare och skribent i Bulletin, där han ofta delade med sig av sitt mångåriga perspektiv vad gäller såväl klinik som forskning.   

Professor Jürgen Rehm är ansvarig för en kort enkät (tio minuter tar det) om dina alkoholvanor under coronatider. Klicka på länken så får du veta allt. 

https://bildungsportal.sachsen.de/umfragen/limesurvey/index.php/239155?lang=sv

Narkotikabruk under coronapandemin

den 14 maj 2020
Kategorier: Nyheter

Folkhälsomyndigheten (Enheten för drogprevention) samarbetar med EUs narkotikamyndighet (EMCDDA) i arbetet att sprida en Europeisk webbundersökning om narkotika under Coronapandemin till de som brukar narkotika i Sverige. Enkäten syftar till att öka kunskapen om hur narkotikaanvändningen, tillgången till vård- och stödinsatser och narkotikamarknaden kan ha ändrats i Europa under Coronapandemin.
   Enkäten är endast öppen ett kort tag och vi behöver nu snabbt sprida enkäten och nå brukare och skulle vara mycket tacksamma för er hjälp med att sprida enkäten i era nätverk.
   Länk till enkäten: https://ec.europa.eu/eusurvey/runner/Mini-EWSD-COVID-19?surveylanguage=SV
   Enkäten är helt anonym och den som svarar får inledningsvis ge sitt samtycke att delta. Enkäten består av 46 frågor och beräknas ta ca 10 min att genomföra.
   Mer information om enkäten: http://www.emcdda.europa.eu/news/2020/emcdda-launches-covid-19-special-round-european-web-survey-drugs-assess-impact-pandemic_en

 

EMCDDA har låtit experter gå igenom de problem som kan uppstå under coronapandemin för personer med beroendesjukdom. Det finns en allvarlig risk för komplikationer för denna grupp. Smittrisken ökar vilket beror på hur man beter sig i samband med drogintaget, något som kan innebära allt för nära kontakt, större grupper och att man delar sprutor, andra redskap mm.
   Det finns därtill en ökad medicinsk risk eftersom denna grupp har fler fysiska och psykiska problem, inte minst bland de marginaliserade och stigmatiserade individerna.

   De medicinskt kroniska tillstånd som kan försämra
1.Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) och astma vilka är vanliga sjukdomsbilder bland beroendepatienter, speciellt de som röker heroin och crack-kokain.
2.Det finns en hög incidens av kardiovaskulära sjukdomar bland de som injicerar droger och kokainanvändare.
3.Metamfetamin konstringerar blodkärl som kan leda till lungskada och opioidanvändare kan få nedsatt immunförsvar.
4.Prevalensen av HIV, hepatit och levercancer försämrar immunförsvaret. Det är framför allt de som injicerar droger som drabbas.
5.Tobaksrökning och nikotinberoende är vanligt förekommande som komplement till annat beroende.
6.Överdoser kan spontant förekomma bland opiodanvändare då lungfunktionen kan vara nedsatt för coronasmittade. Naloxon påverkar inte andningsbesvär orsakade av COVID-19.

Specialistgruppen, som består av en handfull europeiska professorer inom området, påpekar vikten av att substitutionsbehandlingen inte avbryts. Det kommer att vara livsviktigt för denna patientgrupp att behandlingen och behandlingskontinuiteten inte bryts.
   Det är lika viktigt att den behandlande personalen skyddas!
www.emcdda.europa.eu/topics/covid-19

Styrelseprotokoll april 20





Månadslista