Högsta domstolen går helt på tingsrättens och hovrättens linje och fastställer domen. 

Bakgrund: två bröder, 25 och 35 år gamla, sålde 2016 fentanylpreparat från en lägenhet i Östberga. Åtta personer dog efter intaget av drogen. När försäljningen ägde rum var fentanyl inte klassat som hälsofarlig eller narkotika, därför har männen nekat till brott.
   Tingsrätten fällde dock bröderna och utdömde fängelse på fem år och sex månader för den äldre och fyra år för den yngre. Båda överklagade till hovrätten som fastställde tingsrättens dom.   
   Den yngre brodern ville frias helt, eller åtminstone få lägre straff och överklagade till Högsta domstolen, som den 3 april fastställer hovrättens dom.  
   Åklagaren Tomas Malmenby sade till Sveriges Radio inför överklagandet:
– Skulle Högsta domstolen komma fram till att det inte är straffbart agerande att på det här sättet sälja farliga preparat på nätet så skulle det kunna få den konsekvensen att det öppnar upp för andra aktörer framöver att ägna sig av den typen av verksamhet. 
   Justitierådet Petter Asp är mycket tydlig i sin dom.
– I det här fallet har det avgörande varit att det har varit extremt farliga preparat som har sålts i en form som i praktiken har varit omöjlig att använda på ett säkert sätt, säger han till Sveriges Television.
   Denna prejudicerande dom är av synnerlig vikt i bekämpandet av den farliga nätdrogsförsäljningen och kan med största sannolikhet redan nu påverka ett eventuellt överklagande av domen vid Linköpings tingsrätt då en 25-årig man från Motala sålt fentanyl. Han dömdes till 3 års fängelse för grovt vållande till annans död i tre av de elva dödsfall han var åtalad för. Åklagarens åtal om dråp avslogs då det inte visats att han haft likgiltighetuppsåt, men varit ”medvetet oaktsam”, enligt domstolen.

 

Enligt en översiktsartikel om coronaviruset framhålles alkohols negativa effekter: nedsatt immunförsvar. Möjligen ett glas vin, men inte mer och framför allt inte starkare alkohol. Effekten av det nedsatta immunförsvaret kan leda till ökad risk för utveckling av pneumoni, även vid måttlig COVID-19-infektion, men framför allt vid svårare. 
March 19, 2020 Global Health Now (John Hopkins Bloombergs School of Public Health)

 

Årets psykiatrikongress utan åhörare

den 15 mars 2020
Kategorier: Nyheter

Svensk förening för Beroendemedicin bidrog med tvenne föreläsningar under årets psykiatridagar i Göteborg. En kongress som inte liknade någon föregående – i år till stor del utan åhörare (coronaviruset).
   Det var Sven Wåhlin som utvecklade utförligt kunskapen kring riskbruk, skadligt bruk och beroende under rubriken Alkoholberoende. Lätt att behandla – svårt att uppmärksamma. De tre stadierna analyserades ur problemsynvinkel och förslag till vad man som behandlare kan göra, från det rådgivande samtalet till behandling. 
   Markus Heilig tog upp hur evidensbaserad narkotikapolitik ser ut med fokus på opioidberoende och dess behandling. Detta beroende är förknippat med den högsta morbiditeten och mortaliteten som accentueras med ökande dödlighet vid ökande bruk och bristande behandling. Evidensläget för metadonunderhållsbehandling är gott för såväl metadon som buprenorfin. Markus kunde med tillförsikt konstatera att Socialstyrelsens föreskrifter och nationella riktlinjer till sist kommit ifatt verkligheten, men ännu finns tre flaskhalsar: pengar, personal och kompetensutveckling. Den sistnämnda har Svensk förening för Beroendemedicin tagit sig an genom att erbjuda professionell utbildning för all personal inom LARO-verksamheterna. 

 

Jämfört med tidigare år har mängden upptäckta droger i avfallsvatten ökat under 2019. De droger som analyserats är kokain, amfetamin/metamfetamin och MDMA (Ecstasy). 
   I Londonområdet kokain har minskat även om det fortfarande är högt, men nu mindre än i såväl Antwerpen som Amsterdam. Det är i väster och söder inom EU som redovisar högsta resultaten, framför allt i städer i Belgien, Nederländerna, Spanien och Storbritannien. Det finns en viss ökning österut, men fortfarande låga koncentrationer. Sverige hamnar långt ner i statistiklistan medan Danmark ligger betydligt högre om än inte bland de främsta.
   Geografiskt ses i stort samma för amfetamin, det är i nordliga och östra delen inom EU-området som har de högsta koncentionerna i det analyserade avfallsvattnet. Undantag är södra Europa som har låga halter. Sverige håller sig framme med Stockholm, som intar den mindre hedrande förstaplatsen med Gävle på andra, båda en bra bit före de övriga städerna i undersökningen. 
   Metamfetamin har historiskt sina EU-rötter i Tjeckien och Slovakien, men nu får dessa länder sällskap med Cypern, östra delen av Tyskland och Spanien. Även i norra Europa ökar metamfetamin. Tjeckien leder statistiken följt av Tyskland. Norge ligger förhållandevis högt medan Sverige kommer långt bak i tabellen.
   För MDMA ser högsta mängderna i Nederländerna, Belgien och Tyskland. Tre nederländska städer intar de tre första platserna. Sverige och Stockholm kommer på 25:e plats, strax därefter kommer Uppsala. 
 emcdda.europa.eu

Från 46 till 6

den 9 mars 2020
Kategorier: Nyheter

En undersökning som gjordes bland högstadie- och gymnasieeleverna i Karlshamns kommun 2016 visade att 42 procent av flickorna i gymnasiet hade provat narkotikaklassade läkemedel. Förra året hade antalet minskat till sex procent. 
   Detta är enligt de sociala myndigheterna i staden ett resultat av information och en handlingsplan för alla elever, vårdnashavare och personalgrupper i de kommunala skolorna. 
   I länets residensstad verkar det vara tvärtom enligt polisen: droganvändandet ökar bland ungdomar i Karlskrona. Kanske man ska ta en titt 6 mil österut.
SVT Nyheter Blekinge

 

I en välformulerad artikel i Svenska Dagbladets Debatt tycker de två professorerna Agneta Öjehagen och Claudia Fahlke att nu räcker det: trots olika statliga satsningar och utredningar under mer än 20 år har knappast problemen med det delade huvudmannaskapet vid beroende minskat – snarast ökat.
De skriver:
- Vi menar att hälso- och sjukvården i Sverige självklart bör behandla alla hälsoproblem, även beroendeproblematik, precis som sker i nästan alla andra länder. Det finns ingen anledning att särbehandla patienter med beroendesjukdomar i förhållande till andra patientgrupper.
   Agneta Öjehagen och Claudia Fahlke ger uttryck i sin artikel samma som Svensk förening för Beroendemedicin ständigt framhållit - att realisera den utomordentliga Missbruksutredningen från 2011 som Socialdepartementet i princip utan åtgärd satte in i bokhyllan, längst in. 
Svenska Dagbladet Debatt 200304

Socialutskottet har enhälligt beslutat att narkotikapolitiken ska utredas, men socialminister Lena Hallengren (S) fastslog snabbt att avkriminalisering av eget bruk inte ska omfattas av den kommande utredningen. Detta är ett allvarligt misstag. Från Svensk förening för beroendemedicin kräver vi att denna viktiga del av narkotikapolitiken utreds, och att utredningen får vägleda framtida ställningstaganden.
Läs hela debattartikeln (DN-debatt 200222)

Ratt- och drograttfylleri ökar

den 27 januari 2020
Kategorier: Nyheter

Under 2019 fattade Transportstyrelsen beslut om att återkalla 36 692 körkort vilket är en ökning med 6 procent jämfört med föregående år då 34 617 körkort återkallades. Den största procentuella ökningen sker i återkallelsegrund 1 vilket i huvudsak betyder rattfylleri eller drograttfylleri. Ökningen i den kategorin var 13,1 procent.
Transportstyrelsen 200127

 

LSD uppfattades under 1950-60-talen som ett mirakel-läkemedlet – för i princip allt beroende men framför allt var det standardbehandling för alkoholberoende på flera ställen i USA och Kanada. Här var det ett halvdussin sjukhus som erbjöd denna behandlingsform.  Efter att ha legat i träda har forskare under senaste decenniet tagit upp tråden. 

Läs hela artikeln LSD

 

 

 En forskargrupp kring den världsledande kognitivexperten på cannabis, doktor Staci Gruber, har undersökt hur marijuana påverkar bilförare. I en körsimulator för bilar har kroniska tunga rekreationsanvändare av marijuana undersökts beträffande trafiksäkerhet. Under försöket var ingen påverkad av marijuana utan tvärtom, inget pågående intag. Kontrollgruppen hade aldrig använt någon form av cannabis.

   Resultatet blev anmärkningsvärt. Jämfört med icke-användarna, hade cannabisbrukarna fler olyckor, körde snabbare, och körde oftare mot rött ljus. De som börjat med cannabis tidigt i åren (före 16 års ålder) hade sämre resultat än de som börjat senare i livet. Forskning visar också entydigt på att tidig debut med droger, inklusive cannabis, är förknippad med sämre kognitiv förmåga (enligt en av forskarna, Mary Kathryn Dahlgren).
   Forskargruppen drar slutsatsen att rekreationsbruk av marijuana kan ha en negativ påverkan på körförmågan. Till detta må läggas att invånarna i de amerikanska delstater som legaliserat marijuana upplever ett ökat problem med förare som under färden är påverkade av drogen.
   Med tanke på en ökad marknad för medicinsk cannabis är det viktigt att också tänka på möjligt risktagande i trafiken. Eftersom det är olika kategorier användare finns anledning att undersöka förhållandet.
Forskningsrapport från McLean Hospital 14 jan 2020 (mvleanhospital.org). 
Foto Sternebring

HÖSTKONF 2020







Månadslista