Det är hög tid att förändra beroendevården för att minska utslagning och tidig död.
   Det som krävs är att samla behandlingsansvaret hos sjukvården. De parallella system som finns idag leder till bristande resurser och ojämlikhet mellan olika landsändar, skriver Gerhard Larsson som ledde Missbruksutredningen 2011, i Svenska Dagbladet.
   Efter internationella jämförelser bör drogdödligheten på 15 år kunna halveras med denna nya ansvarsfördelning.
   Svensk förening för beroendemedicin står bakom Gerhard Larssons förslag om att samla ansvaret för både behandling och tvångsvård för beroende inom sjukvården, precis som det fungerar för andra psykiatriska diagnoser. Att dessa centrala förslag inte blev verklighet redan när Missbruksutredningen presenterades 2011 var en besvikelse, men det finns en del som tyder på att det idag finns en större politisk öppenhet i de här frågorna. Förhoppningsvis kan också vi i Sverige vara beredda att ta lärdom av hur de flesta andra länder hanterat detta, precis som Larsson skriver i sin debattartikel.
Gerhard Larsson, SvD Debatt 27.12.2018; Socialdepartementet: Missbruksutredningen SOU 2011:35

Under december har SKL lagt fram en handlingsplan mot missbruk och beroende för personer mellan 13 och 29 år.
   Handlingsplanen ska fungera både som underlag för beslut och utvecklingsarbete. Beslutsdelen beskriver vilka problem som behöver lösas och ger förslag till åtgärder. Det finns även två fristående kunskapsunderlag som kan läsas och användas som inspiration av den som vill fördjupa sig i frågorna.
   Följande områden behandlas: · Synen på missbruk. · Lättillgänglighet. · Samverkan, samordning och delaktighet. · Tidig upptäckt och tidiga, samordnade insatser. · Stöd och behandling – inklusive frågan om ansvarsfördelning mellan huvudmännen och gränssnitt mellan socialtjänstlagen (SoL) och hälso- och sjukvårdslagen (HSL). · Kunskapsutveckling.
   Från Svensk förening för Beroendemedicin välkomnar vi denna handlingsplan och ser fram emot resultat i rätt riktning, dvs följer Missbruksutredningen från 2011. Det gäller framför allt att man vill avskaffa begreppet missbruk och ersätta med skadligt bruk och utreda om kriminaliseringen av bruk av narkotika fyller den avsedda funktionen (!) samt inte minst attman vill klargöra gränserna mellan kommuner och landsting vad gäller behandling: landstingen ska ha ansvar för psykologisk behandling; kommunerna för sociala insatser. Sistnämna borde kanske förtydligas (om än självklart) att landstingen ska ha ansvar även för den medicinska behandlingen.
www.skl.se

 

 

För att få kunskap om effekterna, positiva så väl som negativa, av legaliseringen av cannabis som trädde i kraft under hösten 2018 har British Columbia-universitet gett professor MJ Milloy i uppdrag att vara huvudansvarig för en nationell studie. Milloy arbetar som epidemiolog vid universitetets Centre on Substance Use.

   I uppdraget ingår bl.a. att undersöka möjligheten att cannabis kan förhindra farliga överdostillstånd vid opioider och andra droger.

   Genom kliniska försök kommer forskargruppen även att se huruvida cannabis kan spela en terapeutisk roll för opioidbrukare så att dessa inte avviker från behandlingsplanen. Det finns rapporter, dock inte konklusiva, som talar till behandlingsmetodens fördel.
Georgia Straight dec 2018 (nyhetstidning från Vancouver)

Tobaksrökningen minskar

den 13 december 2018
Kategorier: Nyheter

I Kina rökes det mest när det gäller cigaretter. Var tredje cigarettrökare är kines. På andra plats kommer USA följt av Japan, Ryssland och Indonesien. Som enda land i OECD-världen är det i Sverige fler kvinnor än män som röker. Och största skillnaden mellan män och kvinnor finns i Korea. Här är det mycket få kvinnor som röker.
   Enligt OECD:s statistik minskar tobaksrökningen i världen. Det är främst männen som minskar sin konsumtion, men till en mindre del också bland kvinnor – utom i Finland och Frankrike, här ses en ökning. De länder som redovisar minst antal dagliga rökare än Sverige, Kanada, Australien och USA. I dessa länder är det under 18 procent av invånarna (enligt SCB är det nu 11 procent i Sverige) som röker. Lite smolk i bägaren är att e-cigarettrökning ökar bland svensk ungdom.
   Största andelen dagliga konsumenter av tobak har Grekland (39%).
   Förutom rök- och luktpåverkan på en kanske inte alla gånger gillande omgivning är tobaksrökning också ett hälsoproblem. Rökning är högriskfaktor för för tidig död i kärlsjukdomar som hjärtattack och stroke och cancer (lungor, strupe och mun). Och så har vi andningsproblem som kronisk obstruktiv lungsjukdom.
   För att begränsa problemen har Sveriges riksdag beslutat att utvidga rökförbudsområdena från 1 juni 2019 att gälla uteserveringar, perronger, busshållplats mm. Förbudet gäller även e-cigaretter.
www.oecd.orgwww.scb.sewww.CAN.se

Årets MediaDiplom till Julius von Wright

den 5 december 2018
Kategorier: Nyheter
Svensk förening för Beroendemedicin utdelar årligen ett MediaDiplom till den som styrelsen vid omröstning utser. Valet grundar sig på person eller institution som på ett förtjänstfullt sätt med engagemang under senare tid spridit kunskap inom vårt område till grupper som vi som förening med svårighet når ut till. Svensk förening för Beroendemedicin har tilldelat redaktören Julius von Wright årets MediaDiplom. Motiveringen:

Du har ambitionen att tidskriften Alkohol & Narkotika ska driva en saklig debatt om drogfrågor och låta olika röster får komma till tals och fyller därmed ett tomrum inom det drog- och socialpolitiska området. Med webbplats och podd bidrar du till att fler än trogna prenumeranter kan få ta del av aktuella händelser och debatter inom beroendefältet.

Tidigare diplomander: Svante Nycander 1996, Thomas Nordegren 1997. Jan Mattsson 1998, Pelle Olsson 1999, Katarina Johansson 2000, Anders Nystrand 2001, Vanna Beckman 2002, Amelia Adamo 2003, Ritva Rönnberg 2004, Miki Agerberg 2005, Katerina Janouch 2006, Jens Lapidus 2008, Benny Haag 2009, Magdalena In de Betou 2010, Therése Herecules 2011, Gerhard Larsson 2012, Johannes Forssberg 2013, Margareta Hägglund 2014, Ann Söderlund och Sanna Lundell 2015, Hillevi Wahl 2016, Therese Bergstedt och Johan Wicklén 2017.

  Julius von Wright och föreningens ordförande Åsa Magnusson.



Bulletin nummer 4 2018

den 31 oktober 2018
Kategorier: Bulletin-18
Bulletin nummer 4 2018

Bulletin nummer 4 2018

 

 
Bulletin nummer 4 2018 (PDF)

 


Ambulerande metadonbuss i Lissabon. Foto Sternebring

Historien om Portugals nuvarande narkotikapolitik började 1974. Då störtades på fredlig väg den nästan 40 åriga diktaturen i Portugal. Landet hade varit stäng och människorna hårt kontrollerade, den nya friheten innebar tyvärr ett kraftigt ökat inflöde av droger, som man kanske inte till fullo förstod riskerna med. Dessutom återvände soldaterna med nya drogvanor från de forna kolonierna där inte minst haschrökning varit vanligt.  I början av 90 talet var  det skadliga bruket och beroendet av droger mycket utbrett och nästan alla kände någon som var drabbad. Ur detta växte ett starkt behov av en förändrad och effektivare narkotikapolitik.
   Det var denna politik och betydelsen av den, som vi reste till Lissabon för att höra mer om. Styrelsen fick kontakt med Elsa Maia ansvarig för internationella relationer på SICAD, Portugals General-Direktoratet för interventioner gällande beroende. Elsa hjälpte oss att planera ett program, som skulle innefatta flera olika aspekter av deras omhändertagande av skadligt bruk och beroende av droger.
   I novembernumret av Bulletin (och framför allt i nummer 1 2019 (kommer i slutet av januari) får du läsa mer om vad vi fick ta del av.

 

 

I senaste numret av Alkohol & Narkotika debatteras begreppet medberoende. En grupp kliniskt verksamma forskare, däribland undertecknad , svarar på förslaget som presenterats i  en intervju med professor Fred Nyberg i systembolagets alkoholrapport, nämligen att en diagnos baserat på begreppet medberoende skulle kunna leda till att anhöriga i högre utsträckning ska kunna få hjälp. 
   Att många anhöriga lider och att bättre metoder behöver utvecklas för att möta deras behov är oomtvistad, men att begreppet medberoende skulle lämpa sig som diagnos  saknar vetenskaplig grund, skriver forskarna.  Det går inte att urskilja en specifik personlighetstyp bland anhöriga till personer, den ofta stressande livssituationen kan däremot ge upphov till en rad negativa reaktioner hos anhöriga. Istället bör evidensbaserade metoder spridas, som tex stödprogram (CRAFT), som i studier visat goda resultat för att hjälpa anhöriga.

Länk till inlägget: https://www.alkoholochnarkotika.se/opinion/medberoende-bor-inte-bli-diagnos/

 

 

Professor Anders Håkansson, Forskningssköterska Katja Troberg, doktor Disa Dahlman och prisutdelare Hans Morén från Nordic Drugs.
Foto Sternebring

Motivering: PRIO-projektet tilldelas årets pris för dess arbete att hjälpa LARO-patienten till en allsidig vård vilket inger hopp om en bättre hälsa och framtid. Huvudansvariga för projektet är de tre forskarna Disa Dahlman, läkare, Katja Troberg, sjuksköterska och Anders Håkansson, professor.

 

PRIO-projektet syftar till att kartlägga den förmodat dåliga hälsonivån hos patienter i LARO-behandling (LARO=Läkemedelsassisterad Rehabilitering och behandling vid Opioidberoende), vårdtillgång och vårdkontinuitet samt patientnöjdhet i denna grupp.
   Frågeställningarna är bland annat vilka somatiska symtom och sjukdomar finns i patientgruppen, söker patienten för besvären och hur upplevs bemötandet. Projektet omfattar även om patienterna vet vilken vårdnivå som de lämpligen ska söka.
   Vid prisutdelningen presenterade Disa Dahlman och Katja Troberg stora delar av resultaten för projektet. I nästkommande nummer av föreningens medlemstidning Bulletin kommer en utförlig redogörelse för de synnerligen positiva resultaten.
   Svensk förening för Beroendemedicin och Nordic Drugs har sedan 2011 årligen delat ut det Stora Priset för att belöna upptäckter eller arbete som på olika sätt bidrar till bättre vård och behandling för patienter med opiat/opioidberoende i Sverige. Det arbete som belönas ska ha eller haft som målsättning att förbättra diagnos, behandling och/eller patientomhändertagande inom beroendevården. Prissumman är på 50 000 kronor.

 

Professor Sven Andréasson får årets Kunskapspris på 100 000 kronor från Systembolaget för sina betydande insatser inom alkoholforskningen och bidrag till arbetet med att minska alkoholskador – forskning som ofta varit direkt överförbar till praktiskt arbete.
   Överläkare Sven Andréasson är professor i socialmedicin vid Karolinska Institutet och i den kliniska vardagen chef för  Riddargatan 1 (Mottagningen för alkohol och hälsa) som är en öppenvårdsmottagning för personer med alkoholproblem. Mottagningen fokuserar framförallt på förebyggande insatser och att minska stigmata kring alkoholberoende.

   Sysembolaget delar också ut ett Juniorstipendium som 2018 gick till socionom Jonas Raninen som forskare på Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning. Han får stipendiet för sina forskningsinsatser om faktorer som påverkar förändrade dryckesvanor, som till exempel sambandet mellan alkoholkonsumtion i ungdomen och senare i livet. Stipendiet är på 50 000 kronor.
   Ett Grattis till båda!

Sven Andréasson. Foto: Sternebring

 

 

hivnordic 19









Månadslista