Efter årslånga diskussioner har stockholmspolitikerna beslutat etablera en sprutbytesmottagning för narkomaner, 26 år efter Lund och Malmö. Sedan ett decennium har nästan alla länder i Europa infört sprututbyte, WHO har sedan lång tid förespråkat denna verksamhet till skydd för smittospridning bland sprutnarkomaner, likaså har FN-organet UNAID också rekommenderat sprutbyte, så även internationella Röda Korset och Världsbanken. För Sveriges del var Lund (1986) och Malmö (1987) tidigt ute. Sedan 2006 har det funnits möjlighet för varje landsting i Sverige att etablera en sprutbytesmottagning, men det är bara Helsingborg som öppnad en mottagning.
   Nu kommer Stockholm att få en ”försöksmottagning” med start under hösten 2012. Till TT säger Berne Stålencrantz, energisk ordförande i brukarföreningen:
   – Vi har förvägrats rätten att försöka hålla oss friska i alla år. 

Spelberoendet till Socialstyrelsen

den 13 juli 2012
Kategorier: Nyheter

Idag har Statens folkhälsoinstitut ansvar för stöd och utveckling av vård och behandling av spelberoende. Det finns även ett riktat uppdrag från folkhälsoinstitutet till Malmö, Göteborg och Stockholm. Regeringen har nu gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram en handlingsplan för ett övertag av spelberoendefrågan och samtidigt se över hur uppdraget i de tre städerna ska avvecklas.

   Ett skäl som anges för överflyttningen av ansvaret till Socialstyrelsen är att diagnosen spelmani sannolikt kommer att placeras i samma kategori som missbruk och beroende av alkohol och narkotika. Regeringen menar också att diagnostik och behandling inte inryms i folkhälsoinstitutets uppdrag.

Europa är sammanlagt det största konsumtionsområdet för cannabis och allt fler rapporter har under senare år framhållit att det finns en växande egen produktion av drogen. Från EMCDDA (European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction) kom i slutet av juni 2012 en rapport om cannabisproduktion i Europa som styrker dessa rapporter.
   Dessutom framkommer i den nu framlagda översikten, att det finns ett samband mellan den inhemska odlingen av cannabis och våld och kriminalitet.
   Det är stor skillnad från 1960-talets amatörmässiga såväl import som egenproduktion av cannabis till dagens handel som präglas av kriminella organisationer, som också är involverade i trafficking och andra illegala droger.
   Praktiskt taget alla EU-länder rapporterar nu en ökande egen odling och produktion av cannabis och en förändring noteras allmänt: den egna produktionen (nästan uteslutande marijuana) ökar medan den importerade minskar.
    Sedan två decennier noterar fem länder inom EU en brant stegring av inhemsk cannabisproduktion (Belgien, Danmark, Holland, Finland och Storbritannien). Redan sommaren 2009 framkommer i en rapport från polisen (SvD 2009-07-15) att den inhemska cannabisodlingen är så omfattande att vi i princip är självförsörjande.
   Ur ett helhetsperspektiv konstaterar rapporten att cannabis är den mest odlade olagliga drogen i världen. Man talar om ”The big five”, de länder/områden som odlar mest: Nordafrika (Marocko), Sydvästasien (Afghanistan), Balkan (Albanien), Mellanöstern (Libanon) och Söder om Sahara (Sydafrika). Marocco är det land som exporterar mest till Europa via transitländerna Portugal och Spanien.
   www.emcdda.europa.eu

 

Allvarliga rapporter kommer från framför allt Västerås och Norrköping att ungdomar bytt ut amfetamin mot MDPV (som även kan vara en del i en drog som i missbrukarkretsar brukar kallas för badsalt), en förödande drog som säljs via nätet. Problemet med MDPV är stort i framför allt USA och Storbritannien. De allvarligaste biverkningarna är hallucinationer och explosiva vredesutbrott.
   Följande skrev vi om badsalt på vår hemsida den 27 februari: 
   En ny syntetisk drog är under uppsegling i framför allt USA. Det är en drog som kallas badsalt, men den har absolut inget med bad att göra. Det är en stimulantiadrog, som har en blandning av mefedron och MDPV (metylen-di-oxy-pyrovaleron) som huvudingredienser. Effekten liknar mefedrons och kokains: stimulanshöjande men med allvarliga bieffekter som agitation, paranoia, hallucinationer, bröstsmärtor, suicidalitet och högt blodtryck.

   Mefedronintag leder till ökad produktion av dopamin och MDPV är en dopamin-återupptagshämmare. Totalt blir det således i hjärnan en översvämning av dopamin, en av huvudkomponenterna i belöningscentrum.  

I början av juli rapporterades från Köpenhamn, att en 55-års man med heroinberoende avlidit på Rigshospitalet i mjältbrandsförgiftning (bacillus anthracis). Han är injektionsmissbrukare och tagit brunt heroin. Troligen har bakterien funnits i förorenat heroin.
   Tidigare i vår har rapporterats två fall av mjältbrandsinfektion i Regensburg i Tyskland, ett med dödlig utgång samt ett fall i Berlin.
   Även om utredningarna inte är slutförda, menar myndigheterna att den troliga orsaken till mjältbrandsinfektionerna är kontaminerat heroin. Bakterien kan ha tillförts heroinet under produktionsfasen, eftersom många av de s.k. laboratorierna är i tämligen uselt skick med orena lokaler och apparater. Kontroller har genom åren visat att i mycket av heroinet som kommer ut på marknaden finns bakteriehärdar, vanligen den harmlösa E.coli.   
   Det finns nu en allmän oro bland köpenhamns injektionsmissbrukare och då malmöheroinister i många fall har nära kontakt med Köpenhamn har samtliga patienter vid sprutbytesmottagningen varnats.

Knark i avloppet

den 27 juni 2012
Kategorier: Nyheter

För andra gången i Sverige har avloppsvatten kontrollerats för att se hur narkotikaförbrukningen ser ut. Internationellt används metoden för information om narkotikaförbrukningen inom såväl stora områden (hela städer) som delar av stadsmiljön. Det finns välgjorda rapporter som belyser narkotikasituationen i Milano, Lugano och London 2005-06; heroin, kokain och amfetamin påvisades. I Osloområdet gjordes 2009 en undersökning på förekomsten av drogerna kokain, amfetamin, ecstasy och heroin i avloppsvatten. Vid några spanska fängelser har myndigheten låtit kontrollera avloppsvattnet för att se vad som förekommer i narkotikaväg innanför murarna. Narkotikaorganet EMCDDA följer regelbundet avloppsanalyser i Lissabon.

   Första gången i Sverige kontrollerades kokain i avloppsvattnet i Stockholm och senast är det Helsingborg som via stadens reningsverk fått en uppfattning om narkotikaförbrukningen under några dagar i maj 2012.
   Det är tidningen City som gett Farmakologiska laboratoriet på Karolinska institutet i uppdrag att genomföra analysen från reningsverket, som är uppsamlingscentral för hela Helsingborg.
   Resultatet blev anmärkningsvärt högt. Under helgen 26-27 maj uppmättes drygt 1 000 doser kokain och nästan 7 000 doser amfetamin. Antal doser återspeglar naturligtvis inte fullt ut antal användare.
   Några ljushuvuden har på ”nätet” funderat över möjligheten att återvinna (främst kokain) ur avloppsvatten. Kreativt tänkande?

 

Norska regeringen har i juni månad beslutat godkänna en ny läkarspecialitet för beroendesjukdomar. Norska läkaresällskapet har yrkat på denna nya specialitet sedan 2008, berättar en glad och stolt Guri Spilhaug för Norsk förening för Beroendemedicin. Vi gratulerar!

Även om det är en rapport som inte helt kan gälla människa, visar en nyligen publicerad vetenskaplig undersökning (Cummings School of Veterinary Medicine, USA) att vuxna honråttor som utsätts för en cannabinoidliknande substans långt före graviditeten kan senare leda till ökad risk för avkomman att vara disponerad för opiatmissbruk. Mer forskning krävs naturligtvis, men det finns tidigare publicerade arbeten som stödjer denna undersöknings resultat. 
   Byrnes JJ, et al. Cannabinoid exposure in adolescent female rats induces transgenerational effects on morphine conditioned place preference in male offspring. J Psychopharmacology E-pub apr 19, 2012

Varför DSM-5 och inte DSM-V?

den 6 juni 2012
Kategorier: Nyheter

Hittills har uppgraderingarna av DSM haft romerska siffror. DSM-I kom 1952, DSM-II 1968, DSM-III 1980 och en reviderad upplaga 1987 (DSM-III-R). Senaste versionen från år 2000 heter DSM-IV-TR som är en textreviderad version av DSM-IV som såg dagens ljus 1994. Nästkommande år är det dags för version 5 (eller V). Kanske. Det råder febril åsiktsaktivitet på nätet och i olika psykiatriska tidskrifter om det kraftigt omändrade innehållet i nästkommande diagnostiska manual. De mest tongivande kritikerna menar att det blir ett trovärdighetsproblem med den tolkning av psykiatriska tillstånd som beskrivs i DSM-5; gränserna mellan normaltillstånd och sjukdomsbild blir för flytande. Risk finns att det kommer att bli en inflation i psykiatriska sjukdomstillstånd med därtill hörande ökad farmakologisk behandling (i onödan enligt många). Kommittén för DSM-5 är dock lyhörd. Med spänning ser vi fram emot slutversionen 2013, eller kanske blir det 2014...
   DSM-5 är i alla fall på väg och för oss inom beroendevården blir det en hel del förändringar, men mycket är också samma. Varför DSM-5 förresten? Logiskt borde det ju bli DSM-V med romersk siffra, men från DSM-håll menar man att det är dags att vara mer logisk när det gäller uppdateringar, som ju alltid kommer och då följer man nu datavärlden. Den följande uppdateringen av DSM-5 kommer sålunda att hela DSM-5.1 och en följande mindre ändring kanske blir DSM-5.1.1, större därefter kommer att heta DSM-5.2.

Sedan mitten av 1990-talet har allt fler länder börjat erbjuda "behandlingsresistenta" heroinister en ny behandlingsmodell: heroin-assisterad behandling. Det vore felaktigt att säga att denna behandlingsform är ett alternativ till metadon och buprenorfin utan en speciell undantagsbehandling till de heroinister som misslyckats med allt och bedöms vara resistenta mot de behandlingsalternativ som normalt står till buds.
   EMCDDA (Europeiska narkotikaorganet) har nu i samarbete med Cochrane Collaboration och meta-analyser av refereepublicerade originalarbeten, presenterat den första genomgången av heroinassisterad behandling ur ett evidensperspektiv.
   Huvudresultaten kan sammanfattas i 1) ett rejält förbättrat hälsotillstånd och ett uttalat välmående hos denna målgrupp, 2) en kraftig reduktion av fortsatt missbruk av illegalt heroin och 3) betydande nedgång i kriminalitet.
   Det finns problem med heroinassisterad behandling, bl.a. är uppföljningen fortsatt kort även om det nu finns cirka 2 500 patienter inkluderade. Dödligheten i gruppen är lika stor som för metadonbehandlade. Heroinassisterad behandling (årskostnad cirka €20 000 som mest) är betydligt mer kostsam än för metadon/buprenorfin (€3 500 som mest). För samhället som helhet blir det, enligt forskningsrapporterna, trots allt en ekonomisk vinst, inte minst när man räknar in den minskade kriminaliteten.
   Behandlingsresultaten är lovande, men det behövs mer forskning för att bl.a. se hur långtidseffekterna är samt en förbättring av patientsäkerheten (dödligheten hög).
   Idag finns heroinassisterad behandling med injektionslösning av diacetylmorfin (medicinskt heroin) i Danmark, Tyskland, Holland, Storbritannien och Schweiz. I Spanien och Kanada finns tillstånd för behandling i forskningssyfte.
   www.emcdda.europa.eu;
   se även 
orionpharma.se/opn/page?id=3015&key=24964&editionkey=24862

bulletin 3 19






Månadslista