Torkel Richert och Björn Johnson.
Foto Sternebring
 Uppmärksamheten och de många kategoriska påståendena i debatten om det så kallade läckaget fick en av författarna till denna artikel (Björn Johnson) att börja skissa på ett forskningsprojekt om fenomenet. Det fanns flera studier från USA, Europa och Australien som visade att erfarenhet av illegalt bruk av metadon och buprenorfin var vanligt bland aktiva droganvändare med heroin som huvuddrog och bland personer som sökt behandling för opioidberoende – det sistnämnda kunde även personal inom LARO vittna om.
   Forskningen om hur dessa substanser kom ut på den illegala marknaden visade sig dock vara mycket knapphändig. I studier där brukare tillfrågats uppgav de flesta att de fått läkemedlen från patienter med substitutionsbehandling, men i den handfull studier där sådana patienter hade tillfrågats var det få som uppgav att de hade sålt eller delat med sig av sina läkemedel (som lägst två procent och som högst 24 procent det senaste året).
   Det var något som inte stämde, resultaten rimmade för dåligt med varandra.
   I nästkommande nummer av Bulletin (feb 2020) kommer hela historien bakom kampanjerna mot LARO (framför allt från KRIS) och de genomgripande studier som Björn Johnson och Torkel Richert gjorde för att få klarhet i hur det egentligen ligger till med läckage.
Det är för dessa studier som Björn Johnson och Torkel Richert erhöll Nordic Drugs Stora Pris 2019
med motiveringen

Nordic Drugs Stora Pris 2019 tilldelas Björn Johnson och Torkel Richert för deras vetenskapliga arbeten som givit upphov till ny kunskap, som otvivelaktigt bidragit till en positiv utveckling av underhållsbehandlingen i Sverige.

 

Den europeiska drogmarknaden omsätter årligen minst 30 miljarder euro. Det är en guldkalv för den organiserade brottsligheten. Detta fastslår det europeiska narkotikaorganet EMCDDA med eftertryck i den senaste årsredovisningen av narkotikan i EU-länderna (inklusive Turkiet och Norge).
   Den största drogen är som tidigare cannabis (39%), sedan följer kokain (31%), heroin (25%), amfetamin (3%) och MDMA (2%).
   Drogmarknaden leder till till fysiskt och psykiskt lidande och leder i många fall till döden, men det finns också andra förfärande aspekter. Den kriminella världen (även terrorism) är starkt involverad i drogerna. Mord, våld, gängkriminalitet och miljöskador följer i narkotikans spår liksom ekonomiska, legala oegentligheter och korruption som kan gå långt in i samhällsstrukturen (offentliganställda, regeringsmedlemmar, styrelser etc).
   Drograpporten tar för svensk del fasta på bekymret med drogförsäljning som sker av asylsökande, ofta gatubarn som kommer från främst Afganistan. Det är polisen i Göteborg och Stockholm som lämnar den rapporten. I bakgrunden finns kriminella gäng som tvingar genom hot och våld dessa unga att vara försäljare.
   Europa översvämmas av droger vilket gör att priserna pressas neråt och för närvarande är narkotikan billigare än den varit under den senaste tioårsperioden. Detta trots att EMCDDA ser en ökad kvalitet på de flesta drogerna (renare och högre effekt).
   När det gäller vägarna in i Europa så ses en ökad transit av framför allt kokain genom Afrika. De största produktionsländerna av droger är Afganistan och Sydamerika, men Kina och i viss mån Indien kommer alltmer och det är här som de flesta nya psykoaktiva drogerna produceras (eller prekursorer till dem). Praktiskt taget all produktion och handel med drogerna styrs av organiserade kriminella organisationer.
Källa: emcdda.europe.eu






Månadslista