Debattartikel i Svenska Dagbladet om Läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende.

I februari i år kom Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende. Föreskrifterna är välbalanserade och baserade på normala medicinska ställningstaganden.
   Samtidigt saknas dock en nationell strategi för att säkerställa att behandlingen blir av god kvalitet. Undermålig behandling ger dåliga resultat, och bäddar för läckage av narkotiska läkemedel till gatu­missbruk, med risk för dödliga överdoser. En sådan utveckling skulle urholka förtroendet för behand­lingen bland politiker och allmänhet. Då finns en risk att pendeln svänger tillbaka till gamla tiders restriktioner och repressiva förhållningssätt.
   Vi ser med oro på att Socialstyrelsen och regeringen inte förberett förändringarna på det sätt som krävs, och tycks sakna en strategi för att möta de ut­maningar de aktualiserar. Nedan diskuterar vi den balansgång mellan möjligheter och risker vi ser ­behov av, och beskriver vad vi tror snabbt måste ­göras för att möjligheterna skall tillvaratas, och riskerna minimeras.
   Med professor Markus Heilig i spetsen har en rad beroendeläkare i landet uttryckt sin oro över att det saknas specifika anvisningar om hur en högkvalitativ behandling ska se ut. Problematiken kan beskrivas i att det råder stor brist på behandlare med kompetens, det saknas konkreta riktlinjer och uppföljningssystem för vad som utgör en behandling av godtagbar kvalitet och det saknas ett nationellt organ där företrädare för forskning, behandling och brukarorganisationer fortlöpande kan följa utvecklingen.
   Svensk beroendevård står inför en historisk möjlighet som det nu ligger i Socialstyrelsens händer att förvalta så att möjligheten inte förvandlas till bakslag.
Läs hela artikeln i Svenska Dagbladet 2016-04-18;

Under senare år har antalet barn, ungdomar och vuxna i Sverige som fått diagnosen adhd (attention deficit hyperactivity disorder – uppmärksamhetsstörning/hyperaktivitet) ökat. I takt med detta har alltfler patienter fått läkemedel mot adhd. Ny forskning, nya läkemedel och utökade indikationer har tillkommit, varför den tidigare behandlingsrekommendationen nu har uppdaterats.
   Denna uppdaterade behandlingsrekommendation bygger på dokumentation som utgjort grunden för läkemedlens godkännande, vilket avspeglas i läkemedelsmonografier och produktresuméer. Rekommendationen baseras också på publicerade studier, publicerade kunskapsdokument såsom SBU-rapporten nr 217 och Socialstyrelsens beslutsstöd, samt expertgruppens samlade erfarenhet av behandling av barn, ungdomar och vuxna med adhd.
https://lakemedelsverket.se/Alla-nyheter/NYHETER-2016/Uppdaterad-rekommendation-for-lakemedelsbehandling-av-adhd/

Tre synnerligen ”sakkunniga” inom området har på DN Debatt 20160403 hävdat att Socialstyrelsen i sin analys av ökningen av antalet narkotikarelaterade dödsfall mörkar den verkliga sanningen.
   Socialstyrelsens menar att deras analys visar att den förmodade ökningen av narkotikarelaterade dödsfall som vi sett i Sverige sedan 2006 huvudsakligen kan förklaras av fler och förbättrade rättsmedicinska analyser, hur dödsorsaksintyg registreras och kodas samt förändringar där vissa läkemedel tillkommer och andra fasas ut.
   De tre forskarna, Anna Fugelstad, Lars Age Johansson och Ingemar Thiblin, förtydligar att det inte går att utläsa denna tolkning i den kraftigt ökade dödligheten till följd av narkotika. Ökningen är hela 30 procent vid jämförelse mellan åren 2014 och 2015. Det är det ökade missbruket av opioider som ligger bakom och i debattartikeln menar de tre att de får intrycket av att Socialstyrelsen vill tona ned risken att vi står inför ett allvarligt hälsoproblem som påminner om den opioidepidemi vi ser i USA.
   Det finns naturligtvis nyanser i Socialstyrelsens redovisning (på uppdrag av Regeringen). Exempelvis menar man att analysen av dödsorsaksintygen pekar på ett omfattande blandmissbruk. Hos merparten av dem som avlidit förekom minst två substanser, främst opioider i kombination med bensodiazepiner.
   – En annan mindre, men ökande, del av dödsfallen sker till följd av nya psykoaktiva substanser, så kallade nätdroger som säljs och marknadsförs på internet innan de narkotikaklassas och ersätts av nya substanser, säger Bengt Danielsson, medicinskt sakkunnig i läkemedelsfrågor vid Socialstyrelsen.
   Bakgrunden till forskargruppens inlägg i DN Debatt är att USA står inför en mycket allvarlig ökning av antalet heroinmissbrukare och här sätter man den dramatiskt ökade dödligheten helt i samband med det ökade missbruket. Heroinmissbruket har under den senaste tioårsperioden ökat med 63 procent. Dödligheten har mellan 2002 och 2013 ökat med 286 procent. I antal var det mer än 8 200 individer som avled till följd av heroinrelaterad överdos under 2013. Bland andra har Hillary Clinton kallat heroin- och metamfetaminmissbruket som en ”tyst epidemi”.
   Det är denna utveckling som forskargruppen ser att aktuella data gällande narkotikarelaterad död i första hand återspeglar.
www.dn.se/debatt/20160403
www.socialstyrelsen.se/nyheter/2016/mangaorsakerbakomnarkotikadoden
www.time.com/3946904/heroin-epidemic/

 

Berostip 2017




Månadslista