I slutet av april publicerade EMCDDA (EU:s narkotikaorgan med säte i Lisabon) en imponerande state-of-the-art-sammanställning om harm reduction – dess europeiska historia två decennier bakåt i tiden, i nutid och i en möjlig framtid. Det är över 50 författare som är ansvariga för publikationen Harm reduction moves to the mainstream.

   Sammanfattningsvis framkommer att harm reduction nu är en integrerad del i den europeiska drogpolitiken. Man försöker också se harm reduction inte bara för heroin, som väl mest förknippas med begreppet, utan även för övriga aktuella droger, inklusive tobaksrökning(!). Skriften omfattar 462 sidor och kan laddas ner från nätet (www.emcdda.europa.eu).

 

Fakta: Med harm reduction menas att den fysiska och psykiska skada som drogen ger reduceras men metoden är inte i sig ämnad åt att minska missbruket. Heroin till heroinister är ett exempel på harm reduction.

Vår förening i Europeiskt samarbete

den 22 april 2010
Categories: Nyheter

Svensk förening för Beroendemedicin har accepterat inbjudan att vara medlem i det nyetablerade European Federation of Addiction Societies. Ordförande i interimstyrelsen för det europeiska sällskapet är professor Karl Mann, Tyskland. Sverige representeras av professorerna Mats Berglund och Johan Franck.

Ändringar i regelverket för körkort

den 13 april 2010
Categories: Nyheter

Regeringen har i en proposition framtagit ändringar i läkares anmälningsplikt av medicinskt olämpliga förare. I trafiksäkerhetens namn kommer det att krävas en enklare rekvisit för anmälan, nu ska det räcka att ur medicinsk synvinkel bedöms individen vara olämplig (tidigare uppenbart olämplig) att inneha körkort. Om läkare vid undersökning finner en körkortsinnehavande patient ur medicinsk synvinkel vara olämplig förare som motsätter sig fortsatt utredning ska läkaren fullgöra sin anmälan till Transportstyrelsen. Som tidigare: det utkrävs inte ansvar om läkaren inte fullgör sin anmälningsplikt.

Prop. 2009/10: Några körkorts- och fordonsfrågor

Ny syntetisk drog härjar i Europa

den 11 april 2010
Categories: Nyheter

Den kemiska gruppen katinoner i olika skepnader härjar i Europa. Det är EU:s narkotikasamordnande organ EMCDDA som slår larm. Katinon är en psykoaktiv substans som bland annat finns i khat (catha edulis) och hittills i ett 15-tal olika syntetiska former inom EU. Den vanligaste katinonen är mefedron (4-metylmetkatinon) som funnits i Sverige under senaste året. Substansen är legal i de flesta EU-länderna, men är i Sverige klassad som hälsofarlig, d.v.s. att det är förbjudet att såväl sälja som inneha katinon.

   Katinonerna har amfetaminliknande effekt och benämns på bl.a. internet (EMCCDA har hittat 31 websajter som säljer) för legal high och beskrivs som ett legalt alternativ till amfetamin, kokain och ecstasy. I Sverige har ett dödsfall rapporterats efter intag av mefedrin och flera misstänkta katinonrelaterade dödsfall finns i Storbritannien.

Det blev en besvikelse

den 10 april 2010
Categories: Nyheter

I ett försök att samordna ett långsiktigt preventionsarbete på kommunal nivå, bidrog Statens folkhälsoinstitut, Alkoholkommittén och Mobilisering mot narkotika med pengar och kunskap till ett omfattande projekt med start 2003. Sex kommuner deltog aktivt i satsningen (Kalmar, Kramfors, Laholm, Lund, Solna och Umeå) med lika många kontrollkommuner i bakgrunden.

Statens folkhälsoinstitut utvärderade 2008 projektet med såväl kvantitativa som kvalitativa data.

Totalt blev resultatet en besvikelse. Det mest nedslående var att berusningsdrickandet  på restaurang och som en följd därav stökigheten var större i försökskommunerna. Tvärtom i kontrollkommunerna.

För övrigt var det ingen större skillnad mellan de två grupperna, förutom att de sex försökskommunerna hade en bättre organisation och struktur för det gemensamma arbetet. I själva kärnfrågan (alkohol- och narkotikakonsumtionen) blev det inte bättre i de sex utvalda kommunerna jämfört med de sex som hade sina vanliga rutiner. Alkoholkonsumtionen, inklusive berusningsdrickandet, var samma oavsett satsning eller ej. I samtliga kommuner noterades en ökning av såväl riskkonsumenter som alkoholberoendet. På narkotikasidan fanns heller inga större förändringar.

Läs mer  i Alkohol&Narkotika 2/2010 och i originalarbetet Utvärdering av det förebyggande arbetet i sex försökskommuner, Statens folkhälsoinstitut 2008:22.

Regeringen kommer i vårpropositionen att föreslå att Statens institutionsstyrelse (SiS) redan i år får en anslagsökning på 50 miljoner kronor. Bakgrunden är att beläggningsgraden på de olika institutionerena varierar kraftigt under året, varför det ekonomiska tillskottet ska ge möjlighet till att en mer flexibel organisation skapas med möjlighet till vårdplatsanpassning som bättre än nu kan följa efterfrågan och behov.

Efter en låg beläggning under vintern är nu trycket hårt samtliga institutioner (huvudsakligen LVM-vård; tvångsvård av missbrukare enligt Socialtjänstlagen) i SiS regi.

Bulletin 4 17





Månadslista